"Alla stora sanningar börjar som kätterier."
- GB Shaw

HOME

Proventus' fräckhet


Finansgruppen Proventus skänker stora summor pengar till banditstaten Israel genom Israelinsamlingen och dess tidning Menorah. Ägarna av Proventus som är sionistiska judar (Urwitz, Kamras och Robert Weil) bidrar med detta öppna och fräcka stöd till ockupationsmakten Israel. De deltar alltså i krig mot kristna och muslimska palestinier och mot hela den islamiska världen. Denna sionistiska trio och Proventus är bara ett exempel bland hundratals judiska kapitalister som deltar i krig mot oss muslimer utan att riskera någonting och utan att ens riskera att utsättas för kritik p g a att de är heliga judar och p g a att muslimerna sover djupt. Men även det goda och snälla svenska folket sover och anar inte vem som erövrar inte bara Palestina utan även Sverige.

När skall muslimerna vakna? Och när skall det svenska folket vakna? Vakna för att upptäcka hur t ex Proventus fortsätter som en förlängd israelisk arm att ockupera Sveriges ekonomi och näringsliv.

Förra året, 1988, utdelades det s k Nobelpriset i ekonomi till en intressant person. Ekonomipristagare var den konservative fransmannen Maurice Allais. Allais skiljer sig radikalt från de ekonomer vilka vanligen haussas fram av massmedierna. Dessa mediernas gunstlingar, vars teser vi ständigt får oss till del, har ofta en judisk, "liberal" bakgrund. Gemensamt för deras budskap är, att de ser det rådande banksystemet som något självklart och oumbärligt.

Fransmannen Allais har inte mycket till övers för dagens banksystem i västvärlden. Han menar att bankernas verksamhet inte är annat än en form av falskmynteri. Bara genom att skriva ut papper skapar bankerna idag pengar ur intet. Något som är möjligt eftersom bankerna tillåts låna ut många gånger större belopp än de lånar in. Allais vill införa ett helt nytt kreditsystem, där den demokratiskt valda statsmakten återfår rätten att ensam tjäna på mångfaldigandet av pengar. Dagens ockersystem möjliggörs genom att banksystemet är så komplicerat att ingen kan överblicka och kontrollera det, fortsätter den franske ekonomen. Utom givetvis en liten inre krets. Den inflation som det nuvarande systemet tillåter och uppmuntrar, är ingenting annat än ett ockersystem för utplundring av de små människorna, menar denne nobelpristagare.

Ekonomipristagaren Allais' teser kan vara en bra bakgrund att ha i minnet då man studerar utvecklingen inom den svenska finansvärlden. Jag har tidigare analyserat den nya svenska finanskometen: Proventus med Gotabanksgruppen. Då hade Proventus bildat Gotagruppen under bedyranden om att man skulle minska Proventus' ägarandel i Gota. Den minst sagt diskutabla affären möjliggjordes genom aktivt stöd från den statliga investeringsbanken, och genom att bankinspektionen tycktes vara upptagen på annat håll. Den stora frågan var, om regeringen skulle visa sig stark nog att stå emot Proventus' vidare israeliska infiltration av det svenska finanssystemet.

Hur gick det sedan? Vem var starkast? Ja, mina läsare ler säkert åt den överflödiga frågan. Redan i mars 1989 kunde Proventusgänget stolt meddela att företaget ökat sitt ägande i Gota och nu fullständigt kontrollerar gruppen. Detta var således helt i strid med de löften man tidigare givit regeringen. Och från bankinspektionen kom bara ett pajasaktigt uttalande om att "Vi var av den uppfattningen att Proventus skulle minska sitt ägande i Gotagruppen. Vi skall fråga Proventus om de här köpen." Om bankinspektionen effektuerat någon fråga till Proventus, så har i varje fall inte något svar därifrån offentliggjorts.

Maktövertagandet bekräftas med att Gotas svenska skyltdocka sparkas undan och att Gabriel Urwitz, nummer två i Proventus' ledartrojka, nu framträder öppet och även formellt intar maktpositionen som koncernchef och VD för Gota. Som VD för Proventus framträder Mikael Kamras, numer tre i Proventusgänget, vilket leds av Proventus' huvudägare, Robert Weil. Det är nu fritt fram för Proventusgänget att inta de maktpositioner de önskar. Från den helt överkörda och förödmjukade svenska regeringen hörs inte ett knäpp!

Proventusgängets manipulationer hade varit omöjliga att genomföra utan bankinspektionens diskreta bistånd. Bankinspektionens agerande under sin generaldirektör Hans Löwbeer, är mycket intressant. Löwbeer har ansträngt sig hårt för att få rykte om sig att vara en man med "hårda nypor" och skapa respekt för sin myndighet. Bankinspektionen har också agerat kraftfullt mot aktörer på den svenska finansscenen. Men det märkliga är att dessa åtgärder alltid har riktats mot svenska företag. I början på året 1989 meddelades det t ex att bankinspektionen städat bort en tredjedel av de finansbolag som tidigare varit verksamma. Eliminerandet av verkliga eller potentiella konkurrenter till inspektionens skyddslingar måhända? I ett annat ärende säger sig bankinspektionen kunna "tänka sig någon form av lämplighetsprövning av de ägare, som vill ha större poster i en bank." Vilka ägare kan bankinspektionen anse vara lämpliga månntro? Kanske Proventusgänget?

Nu befolkas den svenska finansvärlden faktiskt inte enbart av idioter. Bankinspektionens förehavanden riskerade att bli alltför uppenbara. I april 1989 såg sig därför Hans Löwbeer föranlåten att göra en liten avledande manöver. Ett av dessa braskande fyrverkerier, som sionisterna tar till då de små gojernas uppmärksamhet riskerar att vändas i olämplig riktning: med massmedias benägna hjälp går Löwbeer i april 1989 ut i en till synes frän kritik mot Gota för vissa oegentligheter. Här skulle minsann visas att bankinspektionen höll Proventusfolket i strama tyglar! Men vi kan vara lugna, det fanns ingenting i bankinspektionens kritik som på minsta sätt hindrade Proventus' vidare expansion. Effekten var lika bestående som det goda skratt vilket Proventusgänget fick till eftermiddagsfikat.

Nu saknas det förvisso inte oegentligheter i Gotas verksamhet. Så kom det fram att Gotabanken hade friserat sitt rörelseresultat med över 100 miljoner kronor för att dölja kreditförluster i Belgien. I Göteborg fick Gotabanken sparka sin kreditchef efter att tvivelaktiga affärer hade uppdagats.

Låt mig här sticka emellan med en tragikomisk episod. Proventus' huvudägare och gängets ledare, Robert Weil, har på sedvanligt manér lagt ner stor möda på att lansera sig som en känslig och förfinad kulturhabitué. Finansiella resurser finns ju dessutom för att ikläda sig rollen av mecenat till kulturella inrättningar, som konstmuséer etc. Nu tycks den spröde kulturpersonligheten Weil inte ha förstått att även litteraturen, och inte minst gamla fina bokverk, också hör till den kulturella sfären. I varje fall låter Weil sin bank sparka ut ett gammalt fint antikvariat. Den gamle bokhandlaren fick kort och gott beskedet att sådana olönsamma kunder inget har att göra i Robert Weils bank! Till och med "kompisarna" på Svenska Dagbladet tyckte att historien var väl magstark och slog upp saken den 10 februari 1989.

Annars fortsätter Proventus att bygga upp sin maktbas. Då nu allt motstånd från samhällets sida är krossat, kan man obehindrat ta för sig vad som passar. Så har Proventus genom köp av en majoritetspost blivit störste ägare i försäkringskoncernen Skandia. Bläckfisken sträcker ut sina tentakler! Rent komisk blir Proventusledningens försäkran om att "köpet av Skandiakoncernen endast skall ses som en ren kapitalplacering. Har ni hört den förut ? Skämthistorien alltså.

Den senaste episoden i den systematiska sponsringen av Proventus och Gota kommer från Dagens Nyheter. Under ett kvartal i år 1989 var ökningstakten bäst i en "Gota-fond". Genast är DN påpassligt ute den 18 maj 1989 med en rubrik som säger: "Gotafonder går bäst." Vi skall alltså förledas att tro att alla Gotas verksamheter är bäst för kunderna. Verkligheten var att endast en av många fonder hade gått bra. Dessutom en mycket liten fond. Kanske är det tänkt som en annonspelare? Ja, vad vet man? Det finns ju så många sätt att vilseleda små gojer. Kompisarna på Proventus glömmer säkert inte handräckningen.

Men det viktigaste, när det gäller Proventus, sker långt borta från det lilla Sverige. Redan i en intervju i Veckans Affärer i november förra året, 1988, säger Gabriel Urwitz:"... jag tror ännu mer på ... kopplingar mellan svenska bankgrupper och finansiella institutioner utomlands." Här tror vi att Gabriel Urwitz säger sin innersta mening. Ja, jag tror alldeles ofantligt på detta uttalande från herr Urwitz! Gabriel Urwitz fortsätter i samma intervju: "Det är bl a därför Robert Weil just nu tillbringar mycket tid i USA, det stora Israel." Jag tror dig igen, Gabriel Urwitz, vart enda ord!

I sin omtalade årsredovisning för 1988 låter Robert Weil avbilda sig mot en bakgrund av New Yorks skyskrapor. Visst, vi har länge förstått vilka som ligger bakom Proventus' attack mot Sverige!


Tillbaks till svenska huvudsidan

Till Radio Islams sidor på andra språk