"Alla stora sanningar börjar som kätterier."
- GB Shaw

HOME


Koscherslakt till Sverige?

KDS-ledaren Alf Svensson och invandrarministern Birgit Friggebo har varje år sedan över 20 år lagt fram en motion i riksdagen om tillåtande av den judiska ritualslakten, koscherslakten. Sverige är annars ett av de få länder i världen som beslutat att inte göra ett religiöst undantag för judarna för att på så vis tillåta dem att slakta djuren på ett sätt som innebär både ökad smärta och lidande.

Judarna i Sverige har länge varit upprörda över förbudet mot den plågsamma slakten, man är ju van vid att ha fått särskilda undantag i lagstadgarna för sin egen religion i de flesta andra länder i världen, varför kan man då inte få det också i Sverige? Man har därför börjat tala om "rasism" och "antisemitism", att det är "antisemitiskt" att inte låta judarna slakta djur på ett sätt som innebär mer lidande och större plåga för djuren. Man talar även om vikten av "religionsfrihet", trots att förbudet gäller endast nötkött. Fläskkött är ändå förbjudet enligt den judiska religionen och fisk och fågelkött slaktas redan på ett både för religionen och för den svenska lagstiftningen acceptabelt sätt.

Ett sätt att försöka få det att verka mera som rasism har varit att dra in muslimerna i det hela. Det är ju svårt att påstå att judar som Harry Schein och Jerszy Einhorn skulle vara förföljda, men det är lättare att säga det om muslimerna som faktiskt är offer för en mycket påtaglig rasism dagligen, inte minst efter Moskébranden i Trollhättan och efter Expressens hetskampanjer. Därför har man hela tiden talat om muslimsk och judisk ritualslakt som om det vore samma sak, som om förbudet mot den plågsamma slaktmetoden skulle vara något viktigt både för judar och muslimer. Men i Aktuellt kunde man få se hur den muslimska slakten gick till och detta i Sverige, hur kan detta komma sig? Jo, därför att muslimerna har accepterat användandet av bedövning innan slakten, något som judarna kategoriskt vägrat. Den muslimska slakten, Halal-slakten, är alltså helt förenlig med svensk rättstradition, medan den judiska koscherslakten, med det lidande den medför, är förbjuden.

Även den svenska kyrkan har vikt sig i den här frågan, det är inte enbart Alf Svensson som uttalat sig, utan även ärkebiskop Gunnar Weman. I ett brev till Sixten Börjesson (utdraget publicerades i Expressen, 19/12-1993) skriver denne:

"För min del menar jag att rituell slakt är av sådan vikt för de olika religiösa gemenskaperna att den faller inom den ram som religionsfrihetslagstiftningen ska skydda."

Även Thord Ove Thordson, generalsekreterare i Sveriges frikyrkoråd/De fria kristna samfundens råd, har uttalat sig (och visat att de "fria kristna" samfunden inte är så fria trots allt):

"Den judiska och muslimska seden att slakta djur utan bedövning är en fråga om religionsfrihet och mänskliga rättigheter."

Inte nog med att han återigen använder sig av vulgärpropaganda när han försöker dra in muslimerna i judarnas påtryckningsförsök, han anser även att det är en mänsklig rättighet att få plåga djur, alltså inte längre en religiös rättighet utan en generellt mänsklig. Allt detta går dessutom stick i stäv mot vad svenska kyrkan beslutade sig för den 16 mars 1984 då diakoniutskottet godkände motionen 1984:158 som säger att "svenska kyrkan aktivt bör verka för ökad förståelse och respekt för djurs behov och rättigheter."

De flesta människor inser dock att man inte alltid kan göra särskilda undantag för religioner och ideologier i lagar, regler och förordningar. Det skulle ju exempelvis innebära att det vore tillåtet med barnporr för David-sekten i USA, hasch för rastareligionen, barnaga för Livets Ord, etc. Därför har Hans W. Levy, företrädare vid judiska församlingen i Göteborg, försökt lansera koscherslakten som mindre smärtsam än vanlig slakt! För att läsaren lättare ska kunna förstå vilket fantastiskt påstående detta är och visa hur lite sanning hans påstående om att "till de viktigaste buden i den judiska religionen hör att man inte får tillfoga levande varelser något lidande" (DN 9/3-1994) lämpar det sig att ge en närmare beskrivning av hur koscher-slakten går till. Den judiske filosofiprofessorn Peter Singer ger i sin bok "Animal Liberation" följande beskrivning av en koscherslakt i våra dagars New York:

"När en kraftig järnkedja dras åt runt ena bakbenet på en oxe, som väger mellan 450 och 900 kilo, och denna sedan hissas upp i luften kommer huden att trasas sönder och slitas loss från benet. Sporrbenet kan få svåra frakturer. Djuret, som nu hänger upp och ned med isärdragna leder och knäckta ben, kastar sig av och an i skräck och plåga. För att kunna skära av halspulsåder och luftstrupe med ett enda snitt, måste man finna huvudet, vilket sker genom att man driver en järnstång genom nosbrosket, vilken sedan hålles fast av två starka män. När väl koscherslaktaren lagt snittet tar det sedan upp till femton sekunder innan medvetslöshet inträder på grund av blodtrycksfall i hjärnan."

Vem som helst kan ju se den stora skillnaden i detta slaktningsförfarande och i Hans W. Levys påstående om att judarna inte får "tillfoga levande varelser något lidande". Detta bekymrar dock inte Levy. Han skriver vidare (i DN 9/3-1994):

"Jag har plöjt igenom hela högar med vetenskapliga arbeten - de äldsta i min ägo är från 1893, men de viktigaste givetvis från vår egen tid."

Ändå har han uppenbara problem, när det gäller att vederlägga sitt minst sagt häpnadsväckande påstående om koscherslakten skriver han i Expressen (27/3-1994):

"Svårare att bevisa är att även slakt av boskap är minst lika djurvänlig som den vanliga slakten. Men det finns åtminstone en dansk ickejudisk utredning (Dansk vet tidskrift 1988)..."

Detta är alltså den enda vetenskapliga undersökning som Hans W. Levy hittat som kallar koscherslakten för mindre smärtsam än vanlig slakt och man kan vara säker på att han letat. Att denna undersökning är skriven av en poliskonstapel (!) utan några som helst kvalifikationer på området är desto mer talande. Med ledning av denna, enligt honom, korrekta undersökning skriver Levy bl.a. (i DN, 9/3-1994):

"Stressen, som är det väsentliga momentet vid all slakt, är sålunda reducerad till ett minimum. Att djuret har någon smärtförnimmelse mellan slaktsnittet och medvetslöshetens inträdande är osannolikt (smärta kan inte vetenskapligt mätas)."

Hans W. Levy vill här alltså påstå att eftersom smärtan inte går att mäta så finns den inte. Detta konstaterande är häpnadsväckande, den närmaste liknelsen man kommer att tänka på är strutsens sätt att sticka huvudet i marken i tron att han då inte kan ses.

Finns det då inga opartiska forskare, i jämförelse med religiösa fundamentalister (som Hans W. Levy och Alf Svensson) som har kunnat motsäga Levys påståenden? Jo, naturligtvis. I SvD (6/3-1994) skriver exempelvis Anders Forslund, docent i fysiologi vid Lantbruksuniversitetet och David Ingvar, professor emeritus i klinisk neurofysiologi, om de slaktmetoder som används i koscherslakten. De skriver:

"Vid skäktning [ritualslakten] stängs djuret in i en fixeringsbox som förhindrar kroppsrörelser. Forskning visar att en sådan procedur framkallar avsevärda tecken på ångest. Djurets huvud vändes uppåt för att exponera framsidan av halsen. Utan någon bedövning göres därefter ett snitt på halsens undersida som avskär luftstrupe och de båda halspulsådrorna."

Som ett svar på Hans W. Levys utsaga om att stressen skulle vara reducerad till ett minimum (se tidigare) fortsätter artikeln:

"Det förekommer påståenden att slaktdjuren vid skäktning ej upplever smärta därför att proceduren är kortvarig. Mot detta kan invändas att halssnittet även avskär luftstrupen nedanför struphuvudet vilket omöjliggör normala smärtreaktioner som t.ex bölande och bräkande."

Vidare sägs i artikeln:

"Dessutom innebär tekniken att de bakre halspulsådrorna (vertebralisartärerna) skonas. Dessa artärer går till hjärnstammen, som har en central betydelse för medvetandefunktionen. Så länge blodflöde kvarstår i dessa kärl kan man förmoda att medvetande i någon form finns kvar hos djuret. Detta i synnerhet om djurkroppen under avblodningen vändes med huvudet nedåt vilket kan förbättra kvarvarande blodflöde till hjärnan."

Om Alf Svensson och Birgit Friggebos uttalanden om att kritik mot slakten är antisemitism svarar de två forskarna:

"Vi kan inte acceptra sådana argument. Vid all form av slakt, inklusive ritualslakt, måste man tillämpa ett vetenskapligt synsätt och använda den kunskap som finns om djurens fysiologi och nervsystem för att inte slaktdjuret skall tillfogas onödigt lidande. (...) Det finns inte någon anledning att i vårt land acceptera en form av slakt som kan medföra smärta och lidande för djur - även om detta förfarande bygger på tusenåriga traditioner."

Som svar på Hans W. Levys genmäle (SvD 16/3-1994) skriver de vidare i SvD (3/4-1994):

"Levys inlägg innehåller många felaktigheter, delvis i form av citat ur osakkunniga rapporter. (...) Flera av Levys tidsangivelser under skäktningsslakt är antingen irrelevanta eller felaktiga. (...) Intet av det som Levy hävdar rubbar slutsatsen att det det obedövade och medvetna slaktdjuret under skäktning tillfogas smärta och lidande."

Om förhållandena vid bedövning av djuren fortsätter artikelförfattarna:

"Situationen är helt annan vid bedövning med bultpistol då tryckvågen omedelbart slår ut och delvis förstör medvetandecentra i hjärnstammen. Detta förlopp tar ej, som Levy anger, 28 sekunder utan endast delar av en sekund."

Och om själva koscherslakten säger A. Forslund och David Ingvar i artikeln:

"Även om skäktningskniven är vass - och välsignad enligt föreskrifter - kan ej detta förhindra att slaktdjurets medvetande kan bibehållas minuter efter halssnittet under förblödningen."

Hur mycket judarna än vill införa denna plågsamma slakt till Sverige kommer det nog att dröja innan de seriösa forskarna och vetenskapsmännen är beredda att låta något sådant ske.

 

 

"- Vi upplever den här metoden som så utomordentligt grym (...)
- Om den svenska befolkningen verkligen fick se hur sådan här slakt går till skulle det kunna skada de religiösa samfunden...
"

Jan-Olof Rönnegård, veterinärråd, efter att ha utrett den judiska koscherslakten. Citerad i Judisk Krönika, februari 1993.

 

Saxat från Judisk Krönika, februarinumret, 1993, sida 31 (bilagan "Magasinet"):

 

"Utredning om koscherslakt:
Förbudet bör vara kvar

 

Koscherslakt bör inte tillåtas i Sverige. Det anser Jordbruksverket efter att ha utrett frågan i ett och ett halvt års tid.

 

Tommy Ringart, Stockholm

Man anser inte att koscherslaktmetoden skonar djuren från onödigt lidande, vilket svensk lag föreskriver.

(...)

Utredningen tillsattes i juni 1991 efter ett förslag från Peter Nobel, den dåvarande Diskrimineringsombudsmannen. Han påpekade i en skrivelse till jordbruksministern 1991 att förbudet mot koscherslakt byggde på "rasistiskt färgade ståndpunkter och bristfälliga utredningar främst från det sena 1930-talet".

Det den nu aktuella utredningen främst skulle titta på var om det är möjligt att införa en metod som innebär att man bedövar djuret direkt efter det att snittet har lagts. Enligt den judiska traditionen är det förbjudet att bedöva djuret före själva slakten. Det gäller även en del riktingar inom islam. Svensk lagstiftning kräver dock att djuret bedövas före slakten.

För att utreda frågan har två fysiologiprofessorer, en fysiologidocent och ett veterinärråd utrett frågan. Dels genom att studera litteratur och dels genom att göra studiebesök i England där koscherslakt är tillåten.

 

STARKT INTRYCK

Veterinärrådet Jan-Olof Rönnegård, som också varit sammankallande i utredningen, tog starkt intryck av det han såg i England.

- Vi upplever den här metoden som så utomordentligt grym, säger han.

Vid besöket i England spelades en video in men även om den ingår i utredningen har man valt att hemligstämpla den.

- Om den svenska befolkningen verkligen fick se hur sådan här slakt går till skulle det kunna skada de religiösa samfunden, tror Jan-Olof Rönnegård.

(...)

Det Jan-Olof Rönnegård främst vänder sig emot är den stress djuret utsätts för innan snittet läggs. Det djur som ska slaktas tvingas nämligen in i en stålkonstruktion där huvudet böjs kraftigt bakåt, det menar Jan-Olof Rönnegård, klart strider mot paragraf 13 i djurskyddslagen som säger att när djur förs till slakt och när de slaktas skall de skonas från onödigt lidande."

 

 

OBS: Fetstilen på vissa delar av artikeln, har lagts till av Radio Islam

  

 


För att läsa andra artiklar från Radio Islams tidning


Tillbaks till svenska huvudsidan

Till Radio Islams sidor på andra språk