1           ɘ 3""#$$                                                                  0   =/2! 89  ISRAELS POLITIK BEKRFTAR SIONS VISES PROTOKOLLS KTHET

OM SVPS PSTDDA FRFALSKNING


Stndigt ondgr sig Israel och sionisterna i vstvrlden
ver att skriften Sions vises protokoll fritt fr salufras
i de muslimska arabstaterna och att man bland arabiska
muslimer uppfattar denna skrift som intressant och
informativ fr att frst sionismens starka grepp om
politik och opinionsbildning i vstvrlden. Jag stller nu 
en central frga som jag s frutsttningslst och sakligt
som mjligt skall ska besvara: 

r verkligen Sions Vises Protokoll en frfalskning av den
tsarryska hemliga polisen Ohkranan som sionisterna stndigt
pstr? Eller r det ocks hr frga om en alltfr vanlig
sionistisk lgnpropaganda?

Frst br fljande fastsls: Sions Vises Protokoll utger
sig vara ett hemligt protokoll vid Sionistiska
Vrldsorganisationens frsta kongress i Basel i Schweiz r
1897. Det var hemligt drfr att det endast var avsett fr
en trngre krets av sionistiska ledare och inte avsett fr
offentligheten, allra minst fr icke-judar.

I detta hemliga Sions Vises Protokoll redogres mycket
ingende och cyniskt fr hur judiska ledare i olika lnder
samverkar fr att splittra, sndra och undergrva
samhllsordningen i alla lnder, srskilt i de kristna
lnder med betydande judiska minoritetsbefolkning, fr att
p sikt skapa ett judiskt herravlde; fr vrigt helt i
verensstmmelse med vad som framgr mycket klart i den
judiska Bibeln, Gamla Testamentet, till exempel hos den
judiska profeten Jesaja 60:e kapitlet med rubriken Sions
kommande hrlighet, dr det i verserna 10, 11 och 12 heter:

  "Och frmlingar skola bygga upp dina murar, och deras
konungar skola betjna dig. Ty vl har jag slagit dig i min
frnjelse, men i min nd frbarmar jag mig nu ver dig.
Och dina portar skola hllas ppna bestndigt, varken dag
eller natt skola de stngas, s att folkens skatter kunna
fras in i dig, med konungar i hyllningstget. Ty det folk
eller rike som ej vill tjna dig skall frgs, ja, sdana
folk skola i grund frgras." 

Ett judiskt vrldsherravlde dr andra folk skall
underkuvas och vid motstnd frgras eller frintas r
slunda inget lgnaktigt och frryckt pstende av illasinnade
antisemiter  eller  judefiender, utan  det  r  en trosfrestllning
och id i judarnas egen heliga skrift, i deras Bibel framfrd av
den strste och flitigast kallade av deras judiska profeter, av
profeten Jesaja.

Ocks i Torah, judendomens allra heligaste bok, de fem
Mosebckerna i Gamla Testamentet mter vi ofta denna
trosfrestllning om ett kommande judiskt vrldsherravlde,
s t ex i Femte Moseboken, 33:e kapitlet, vers 29:

  "Sll r du, Israel: ja, vem r dig lik? Du r ett folk
som fr seger genom Herren, genom honom som r din
skyddande skld, honom som r ditt rorika svrd. Ja, dina
fiender skola visa dig underdnighet, och du skall g fram
ver deras hjder. "

Frhrligandet av judarnas grymhet mter vi ocks i
judendomens heligast skrift, Torah, t ex i Fjrde
Moseboken, tjugoredje kapitlet, verserna 22, 23 och 24:

  "Det r Gud som har frt dem ut ur Egypten; deras styrka
r ssom vildoxars. Ty trolldom btar intet mot Jakob, ej
heller spdom mot Israel. Nej, nu mste sgas om Jakob och
om Israel: Vad gr icke Gud! Se, det r ett folk som str
upp likt en lejoninna, ett folk som reser sig likasom ett
lejon. Det lgger sig ej ned frrn det har tit rov och
druckit blod av slagna mn." 

Den blodiga hmnden och att Israel skall uts split och
tvedrkt hos ett frmmande folk lovprisas ocks p flera
stllet i judendomens Bibel,  t ex hos den judiska profeten
Jesaja, kapitel 19, verserna 2, 3 och 4 - och jag citerar
dr Herren talar i profeten Jesajas mun till sitt utvalda
folk, judarna:

  "Och jag skall uppegga egyptier mot egyptier, s att
broder skall strida mot broder och vn emot vn, stad mot
stad och rike mot rike. Och egyptiernas frstnd skall
frsvinna ur deras hjrtan, och deras rd skall jag gra om
intet: de skola d frga sina avgudar och signare, sina
andebesvrjare och spmn. Men jag skall giva egyptierna i
en hrd herres hand, och en grym konung skall f rda ver
dem, sger Herren, HERREN, Sebaot". 


Och i samma kapitel 19, verserna 14, 15, 16, och 17 heter
det vidare om hur judarna skall stta skrck i egyptierna
med Herrens hjlp och vlsignelse:

                                                    
"Herren har dr utgjutit en frvirringens ande, s att de
komma Egypten att ragla, vadhelst det fretar sig, ssom en
drucken raglar i sina spyor. Och Egypten skall icke ha
framgng i vad ngon dr gr... P den tiden skola
egyptierna vara ssom kvinnor, de skola bva och
frskrckas fr Herren Sebaots upplyfta hand, nr han
lyfter den mot dem. Och Juda land skall bliva en skrck fr
egyptierna. " 

Allts, av enbart dessa autentiska citat frn judendomens
Bibel framgr det klart och tydligt att allt vsenligt som
sgs i Sions Vises Protokoll om hur judarna med list och
moralisk upplsning av de icke-judiska folkens samhllen
skall tilltvinga sig ett vrldsherravlde, allt detta
terfinns redan som brande trossatser i judarnas gamla 
stamreligion i judendomens egen Bibel. Iderna i Sions
Vises Protokoll bygger helt p judendomens egen bibel och
r allts inget nytt och absolut inget elakt eller
ondskefullt frtal av de troende judarnas
trosfrestllningar och fresatser!

Detta r viktigt att ha klart fr sig och hlla i minnet,
nr sionisterna i sin propaganda stndigt jmrar sig ver
att Sions Vises Protokoll skulle vara en frfalskning av
ondskefulla antisemiter som endast r ute efter att frtala
judarna fr att skapa hets och hat mot dem. Det ondskefulla
och cyniskt makthungriga och grymma som tillskrivs Israels
folk eller judarna, det framgr klart av judendomens egen
troslra, i judarnas egen Bibel, dr de prisar och tyr sig
till en fasansfullt grym gud som sin Herre! Judar som
klagar och jmrar sig s bittert och hgljutt ver Sions
Vises Protokoll som ondskefull antisemitism, borde frst
och frmst g till rtta med sin egen troslra och Bibel
och avskriva dem som en gammal judehetsande dynghg, annars
r  de helt enkelt inte trovrdiga utan framstr endast som
cyniska hycklare.

Lt oss s verg till sjlva Sions Vises Protokoll och
frgan om det r en frfalskning som sionisterna hvdar
alltsedan denna hemliga skrift blev offentlig och i
synnerhet efter en lngre rttegng om saken i Bern ren
1934 och 1935. Innan jag berr denna rttegng, lt mig
redovisa hur dessa Sions Vises Protokoll tillkom, enligt
dem som hvdar att det rr sig om kta, autentiska judiska
skrifter, som utgivits av en rysk lrd S A Nilus. Denne
Nilus har uppgivit at han fick en kopia av Sions Vises 
Protokoll i sina hnder r 1901 med inskriptionen
"Undertecknad av Sions representanter av 33:e graden",
allts av en judisk frimurarorden.

Den som frst innehade denna kopia, versatt till franska,
var en viss tsarrysk major och greve och domare vid
krigsrtten i Sankt Petrograd, Alexej Nikolajevitj
Suchotin, hemmahrande i guvernementet Tula i Ryssland.
Nilus bekrftar detta i sin bok "Det stora i det lilla".
Ocks Nilus' son har sedan bekrftat saken i en deklaration
r 1936, dr han intygar att han var personligen
nrvarande, nr greve Suchotin verlmnade dokumentet till
hans far.

En ingift slkting till greve Suchotin, Madame Antonia
Porfyrjevna Manjakowskij, fdd Suchotin och nka efter den
tsarryske amiralen Manjakowskij och flykting p 30-talet i
Jugoslavien, har bekrftat att hon som ung vid mnga
tillfllen beskte greve Suchotins hem och att r 1895,
allts redan tv r fre Sionistiska vrldsorganisationens
frsta kongress i Basel, var syna vittne till att en kopia
av detta hemliga protokoll utfrdes av greve Suchotins
syster, Vera Suchotin, och hans systerdotter Olga
Visjnevetskij, sedermera gift Lotin.

Vera Suchotin dog i samband med de revolutionra
oroligheterna i Ryssland, men Olga, gift Lotin, levde nnu
p 1930-talet som nka i Paris, fast sinnessjuk p ett
nervhem och otillgnglig fr en intervju.

Madame Manjovskij, rysk emigrant i Jugoslavien p 30-talet,
skrev tv bcker, den ena p engelska med titeln "Waters
Flowing Eastward" och den andra p franska "Le Juif Notre
Matre", i vilka ett brev publiceras frn Filipp Petrovitj
Stepanoff, som var den heliga synodens prokurator i Moskva
under tsartiden, till en amerikansk frfattarinna Louise
Fry. I detta brev till Mrs Fry, daterat den 17 april 1927,
hvdar Stepanoff att han redan 1895 hade mottagit en
avskrift av Sions Vises Protokoll frn major Suchotin och
han tillfogar att detta skett genom frmedling av en dam i
Paris.

Vem denna dam i Paris var har inte varit mjligt att
faststlla, eftersom de berrda - Stepanoff och major
Suchotin - lovat att inte yppa hennes namn s lnge hon var
i livet. Det synes i alla hndelser uppenbart att en
avskrift av Sions Vises Protokoll fanns i Ryssland redan
1895, tv r fre sionistkongressen i Basel.

Den frsta publiceringen av denna avskrift skedde vintern
1902/1903 i Moskva, p frlaget Moskoviskija Vidomosti. Den
28 augusti och  den 7 september 1903 publicerade den ryska
tidskriften "Snamja" en frkortad version av Sions vises protokoll,
och r 1905 publicerade Sergej Alexandrovitj Nilus hela Sions
Vises Protokoll i sin bok om Antikrist med titeln "Vellkoje
v malom i Antichrist kak bliskaja politisjeskaja
vosmosjnost". (Det stora i det lilla och Antikrist som
politisk mjlighet inom den nrmaste framtiden.) En fjrde
upplaga av denna bok utgavs 1917 med en ndrad titel till
"Blis jest pri dverech" (Han r utanfr portarna).

r 1906 hade den ryske frfattaren George Butmi publicerat
Sions Vises Protokoll i sin bok "Oblitjiteljenja rjetsji,
vragi roda tsjelovjetsjeskago" (Tal som avsljar sanningen,
Mnsklighetens fiender). En fjrde upplaga av denna bok
utkom 1907 i Ryssland.

I vriga Europa frblev dessa Sions Vises Protokoll i flera
ryska bcker och tidskriftsartiklar helt oknda. Det var
frst efter frsta vrldskriget och bolsjevikrevolutionen
1917 som ryska emigranter spred  knnedom  om dessa
skrifter, till frmst USA och Tyskland och drifrn till
andra europeiska lnder - med pfljd att ledande judar
blev mycket oroade och nervsa. Blotta tanken att det fanns
ett sionistiskt protokoll som avsljade en
vrldsomspnnande judisk konspiration mste till varje pris
misstnkliggras som skndliga illdd och protokollen
frklaras vara frfalskningar och phitt av bde sjuka och
illasinnande hjrnor, paranoida antisemiter.

Den judiska motoffensiven brjade med att den sionistiska
USA-tidningen The American Hebrew den 25 februari 1921
publicerade en intervju av den judiske reportern Isaac
Landman med den tsarryska prinsessan Catherine Radziwill
som hvdade att Sions vises protokoll var en frfalskning
av den tsarryska hemliga polisen Ohkranan i avsikt att ska
rttfrdiga antisemitiska frfljelser.

Den 12 och 13 maj publicerade den i Paris utgivna ryska
tidningen Posljednije Novosti (Senaste Nyheter) en artikel
i tv delar av den franske greven Armand du Chayla, dr det
ocks hvdades att Sions vises protokoll var en
frfalskning.

Samma r, 1921, den 16, 17 och 18 augusti, publicerade
revrdiga Londontidningen The Times en lngre artikel av
journalisten Philip Graves, dr det ocks hvdades att
Sions vises protokoll var en frfalskning med fljande
pstende som drefter stndigt gtt igen hos sionister och
andra tanklsa och okritiska anhngare till sionismen:

                                                     
"Dessa s k Sions vises protokoll r ett grovt bedrgeri,
utfrt av en skamls och oskicklig litterr tjuv, eftersom
det r frga om en lngtgende kopiering av en bok som r
1864 utkom i Bryssel under titeln Dialoger i helvetet
mellan Machiavelli och Montesquieu. Denna satiriska
pamflett har en viss fransk advokat, Maurice Joly, som
frfattare."

I Times' tre artiklar publicerades flera spalter med
parallella paragrafer, hmtade ur de bda bckerna. Allts
dels frn Joly's skrift, dels frn Sions vises protokoll,
fr att pvisa verensstmmelsen dem emellan och att den
senare utgivna Sions vises protokoll var en kopia av den
tidigare skriften av Joly. Vid ett ytligt bedmande syntes
det klart att Sions vises protokoll var ett plagiat och
drmed en frfalskning.

Times' tre artiklar slutade med att sga:

  "Det r endast en nskan att tjna sanningen som kommit
vr tidning att avslja bedrgeriet, eftersom det r av
stor vikt att denna Legend om Protokollen fortast mjligt
utrotas. Nu d frfalskningen blivit ppekad och bevisad,
mste denna legend nedsjunka i glmskans natt."

Sionisterna triumferade naturligtvis och envisas med att
gra det fortfarande, nr de ideligen pstr att det skulle
vara bevisat att Sions vises protokoll r en elndig
frfalskning av allmnt sjuka hjrnor och ondskefulla och
fanatiska judehatare. Men s enkelt lses inte problemet.
Hr ligger, fr att anvnda ett populrt uttryck fr
skepsis och djupare sanningsstrvan, en hund begraven - och
faktum r att vidare forskningar efter den verkliga
sanningen, inte bara den ytliga, avsljar mycket av
intresse.

Lt oss granska teorin att Sions vises protokoll skulle vara en
frfalskning:

1. Att just den fr sin vederhftighet vlknda tidningen
The Times s utfrligt tog upp problemet och gick i god fr
att Sions vises protokoll skulle vara en frfalskning kan
sammanhnga med att just vid tiden gr publiceringen, i
mitten av augusti 1921 s skaffade sig den mktiga judiska
bankirfirman Samuel & Samuel ett avgrande ekonomiskt
inflytande ver The Times. Hr kan ha funnits vissa
ekonomiska ptryckningar som motiv.

2. Times uppgav, att den fregivna frfalskningen skulle ha
upptckts av  - vad man kallar - en tillfllighet, nmligen
att en av tidningens korrespondenter i utlandet, nrmare
bestmt i Konstantinopel, av en ren hndelse sammantrffat
dr med en ryss, som nskade vara anonym och drfr
kallades Mr X. Denne mystiske Mr X skulle ha gett Times'
korrespondent en 57 r tidigare i Bryssel utgiven bok, som
utkom i en liten upplaga p ett ftal hundra exemplar.
Drefter skulle Times' korrespondent ha insett att Sions
vises protokoll var en elndig kopia - ett plagiat. Att en
seris tidning som Times aldrig klart kunde ange vilka
dessa tv nyckelpersoner fr gtans lsning var - dels
tidningens fregivne korrespondent i Konstantinopel och
dels ryssen Mr X, tyder p att ngot r skumt i saken.

3. De verensstmmande citaten frn de bda skrifterna r
till innehll och anda identiska men de r inte
bokstavligen identiska, utan i ettdera fallet r det frga
om parafraser, vilket inte bevisar att det ndvndigtvis
rr sig om en frfalskning i fallet Sions vises protokoll.
Att en viss text till innehll och anda verensstmmer med
en annan text betyder ju inte att det r frga om ett
bedrgeri - predikningar som tergr p ngot stlle i
bibeln och frtydligas och vidareutvecklas av en prst
kallas vare sig plagiat eller frfalskning eller bedrgeri.
S r inte heller fallet med till exempel tidningsartiklar,
dr reportern bygger p uttalanden av olika
uppgiftslmnare.

Bibelkunniga judar borde veta att hela texten i Frsta
Mosebok 36 kapitlet verserna 31 och 32 r identiskt
densamma som texten i Frsta Krnikeboken frsta kapitlet
vers 43. - r det d frga om ett plagiat hr eller en
frfalskning eller bedrgeri? r det inte rimligare att hr
tala om parafraser. Att man vid olika tillfllen och av
skilda frfattare berttar om samma sak? Enligt vedertagen
judisk uppfattning skrevs Frsta Moseboken av Moses medan
Frsta Krnikeboken skrevs av Esra och Nehemja efter den
babyloniska fngenskapen och ungefr 860 r efter Mose dd.
Om rabbinerna och de troende judarna - liksom den judiska
staten Israel i en offentlig deklaration av
utbildningsministern i koalitionsregeringen Shamir-Peres
hvdar att Gamla Testamentet, judendomens Bibel, r skriven
av Gud, s mste de i konsekvensens namn medge att ven
identiskt samma texter inte behver innebra att en av
texterna r ett plagiat, en frfalskning och ett bedrgeri!
Och d mste de ven medge att de verensstmmande texterna
i Joly's bok Dialog i helvetet mellan Machiavelli och
Montesquieu och Sions vises protokoll drfr inte betyder
att Sions vises protokoll mste vara en frfalskning, ett
plagiat och ett bedrgeri!

4. Men vem var d denne Maurice Joly, frfattaren till
boken Dialog i helvetet mellan Machiavelli och Montesquieu? En
fransk advokat, uppgavs det i Times! En tysk forskare, Gottfried
zur Beck, hvdar att Maurice Joly var av judisk brd och
enligt hvdvunnen judisk ritual blev han omskuren under
namnet Moses Joel. Han var fdd 1831 och redan vid 18 rs
lder, r 1849, erhll han en tjnst vid franska
inrikesministeriet, enligt memoarer av Ren Mareuil, som
var medlem av Polignacs regering i Frankrike. Maurice Joly,
alias Moses Joel, var intim vn med Adolph Isaac Cremieux,
den ryktbare grundaren av den stora judiska frimurarorden
L'Alliance Isralite Universelle. Joly skrev diverse
pamfletter, men infr eftervrlden kom han allts att bli
ryktbar fr sin satiriska skrift Dialog i helvetet mellan
Machiavelli och Montesquieu, som egentligen var riktad mot
kejsar Napoleon III. Men denna skrift var faktiskt just ett
plagiat efter en parafras av en fjorton r tidigare p
tyska i Berlin utgiven skrift med samma titel och frfattad
av juden Jakob Venedey, fdd i Kln i maj 1805 och bosatt
i Paris sedan 1835, dr ven han - liksom senare Maurice
Joly - trdde i nra frbindelse med Adolph Isaac Cremieux.
Denne Venedey var medlem av den av Cremieux grundade
israelitiska vrldsligan, dr det kungjordes att "ett nytt
vrldsligt kungadme, ett nytt Jerusalem skall hrska
istllet fr de strtade kejsarna och pvarna." Allts, de
tv skrifter vilkas texter starkt verensstmmer med texten
i Sions vises protokoll r bda skrivna av sionistiska
judar!

5. Cremieux' israelitiska vrldsliga i Paris hade en ldre
frlaga i Tyskland, nmligen Das Verein fr Kultur und
Wissenschaft der Juden, dr en av medlemmarna var en viss
Baruch Levy, som skte vertyga Karl Marx, sjlv av judisk
brd p bde fdernet och mdernet, att ansluta sig. I ett
brev till Marx skriver denne Baruch Levy fljande:
                                                    
"Det judiska folket r kollektivt sin egen Messias och
skall uppn herravlde ver alla folk genom sammansmltning
av andra  raser och utplnande av alla grnser - detta r
den sanna internationalismen. En universell republik skall
upprttas och i denna nya organisation skall Israels folk
utgra det hrskande elementet, eftersom just judarna
frstr att vgleda och betvinga massorna. Alla folks
regeringar skall s smningom halka in i judarnas hnder
genom proletariatets seger. All enskild frmgenhet skall
p s stt tillfalla Israels furstar - de skall besitta
nationernas rikedomar. Detta r uppfyllelsen av en profetia
i Talmud, dr det heter att vid tiden fr Messias' ankomst
skall nycklarna till alla folks skattkammare vara i judarnas
hnder." Det kan hr tillggas att detta verensstmmer helt med
vad som sgs hos profeten Jesaja 60:e kapitlet med rubriken Sions
kommande hrlighet i judendomens bibel, Gamla Testamentet
liksom det verensstmmer med huvudinnehllet i Sions vises
protokoll.

6. Sions vises protokoll torde frst ha nedskrivits p
hebreiska och drefter versatts till ryska och franska,
innan de kort efter frsta vrldskriget vckte sdan
vldsam uppmrksamhet. I amerikanen Fry's bok Protokollens
frfattare hvdas att det rr sig om en skrift som i brjan
av 1800-talet utarbetats av Kahal, den hemliga judiska
regeringen, och drefter omarbetats av den sionistiske
juden Ahad Haam eller Ascher Ginsburg i Odessa i Ryssland.
r 1886 grundade denne Ahad Haam ett hemligt judiskt
sllskap, Beni Mosheh, Mose sner - och inom denna slutna
krets av judar var Sions vises protokoll vl knda. Bland
annat har en till USA flyttad rysk jude, Bernstein, intygat
1922 fr Henry Fords sekreterare, William Cameron, att han
- Bernstein - sjlv hade lst Sions vises protokoll p
hebreiska redan r 1895 i Odessa. Om denna uppgift r
riktig, faller det pstende som frst framfrts av
prinsessan Radziwill, att dessa Sions vises protokoll
skulle vara en frfalskning av den hemliga tsarryska
polisen Ohkranan  efter 1905 rs revolution i Ryssland.

7. Denna prinsessa Radziwill, vars vittnesml domstolen i
Bern tog fr gott, var en synnerligen suspekt person,
vilket framkom vid nrmare efterforskningar frn svarandens
sida men som domstolen anmrkningsvrt nog aldrig beaktade.
Denna dam som hade gift sig med en prins William Radziwill,
skilt sig frn honom redan 1914, drefter ingtt ett nytt
ktenskap med en ingenjr, Karl Emil Kolb, och sedan skilde
sig frn denne fr att nyo gifta sig, denna tredje gng
med en viss Danvin. Denna dams frflutna tyder sannerligen
p en milt sagt tvivelaktig karaktr. Omkring r 1900 hade
hon inlett ett hastigt frhllande med den stormrike
diamantkungen Cecil Rhodes, innan han begav sig till
Sydafrika och nuvarande Zimbabwe, som uppkallades efter
just denne Cecil Rhodes till Rhodesia. I Cecil Rhodes anda
utgav denna dam en tidning, kallad Greater Britain, dr hon
bl a intervjuade markisen av Salisbury om den politiska
situationen i sdra Afrika - allts fr 88 r sedan! I
denna intervju frklarade Lord Salisbury, att Cecil Rhodes
borde utnmnas till den dtida brittiska Kapkolonins 
premirminister. Hon  visade  Cecil  Rhodes'
privatsekreterare ett skriftligt utltande om saken, med
Lord Salisburys namnteckning jmte ett telegram som hon
skulle ha ftt frn honom, dr han inbjd henne att
intervjua honom. Senare framkom emellertid att telegrammet
var falskt; det var prinsessan Radziwill som
snt telegrammet till sig sjlv. Lord Salisburys
namnteckning var en frfalskning och den publicerade
intervjun hade aldrig gt rum.

Men detta var ingen enstaka frfalskningshistoria. r 1901
hade denna dam frfalskat Cecil Rhodes namnteckning p en
check till ett vrde av 29 000 sterling, en summa som idag
skulle motsvara c:a 10 miljoner svenska kronor efter
nrmare 90 rs inflation eller penningvrdesfrsmring.
Saken upptcktes och hon anhlls och dmdes till 18
mnaders tvngsarbete fr grovt checkbedrgeri - allt detta
terges i boken Cecil Rhodes, his private life, by his
private secretary, Philip Jourdan, som utkom i London 1910
och i en annan bok, Cecil Rhodes, the man and his work by
one of his private and confidential secretaries, Gordon le
Seur, vilken utkom i London 1913.

Men vl ute ur fngelset fortsatte denna ventyrliga dam
med sina bedrgerier, bl a arresterades hon i New York fr
tv hotellbedrgerier. Skall denna dam, fast hon en kortare
tid lyckades gifta sig med en prins, vara ett vederhftigt
sanningsvittne, nr hon pstr att Sions vises protokoll r
en frfalskning?

8. Betrffande vittnet greve du Chayla kunde svarandesidan
i rttegngen pvisa att denne hade ertappats som
bolsjevikagent hos den vitryske generalen Wrangel och
dmdes till dden fr frrderi, men bendades efter
ptryckningar frn franske ambassadren. Bolsjevikgreven du
Chaylas vittnesml om att Sions vises protokoll skulle vara
ett bedrgligt hopkok av den tsaristiska polisen mste
starkt ifrgasttas enbart av den orsaken att just denna
tes om frfalskad konstruktion tillverkad av den tsarryska
regimens polis var den, d nya, bolsjevikiska ryska
regimens tes - skriften ifrga brndes ocks av
bosjevikregimen i samma veva som denna bolsjevikregim
kungjorde ddsstraff fr s k antisemitism och den ldre
professor S Nilus genomgick en frskrcklig tortyr av
bolsjevikernas hemliga polis, Tjekan.

9. Mlsgarna vid rttegngen i Bern -  de som anklagade
Sions vises protokoll fr att vara en smutsig frfalskning
och som vckt talet mot dem som spred denna skrift och
utgav den fr att vara en autentisk judisk skrift - dessa
mlsgare var i frmsta rummet Judiska Frbundet i Schweiz
och Berns Judenhet som till sina experter anlitat en
professor i straffrtt vid Basels universitet, dr A
Baumgarten och en prosionistisk frfattare C A Loosli.
Frst i slutet av oktober 1934, ett r och fyra mnader
efter det att talet vckts, kallade rtten 16 vittnen som
fretrdde de judiska mlsgarna, och den 14 maj 1935 faststllde
denna rtt att Sions vises protokoll var en frfalskning och
dessutom omoralisk litteratur, eftersom rttens ordfrande
kategoriskt vgrade att ingende granska sanningshalten av
prinsessan Radziwills och greve du Chaylas falska uppgifter
utan tog dessa fr trovrdiga och sanna. Drmed var denna
rttegng i realiteten en fars, vilket ytterligare
bekrftades av att domstolen vgrade att hra
svarandesidans 40 vittnen. De judiska mlsgarna kunde
ensamma helt dominera denna process.

10. Frst tv och ett halvt r efter det att domen hade
fallit, nrmare bestmt den 27 oktober 1937, kunde en av de
svarande som dmts 1935, Silvio Schnell, genom sitt
juridiska ombud Hans Ruef f resning i mlet, d
appelationsdomstolen i Bern beslt att pbrja en prvning
av fallet. De bda frsvarsadvokaterna Ruef och Ursprung
kunde bland annat pvisa att utskrifterna av de vittnesml
som avgivits frn de judiska mlsgarna aldrig hade
bekrftats med vittnenas beedigade namnunderskrifter och
vidare, att de ryska dokument som tillstllts rtten av M
Loosli i realiteten var obestyrkta kopior av originalen och
dessutom att ett flertal fatala felversttningar gjorts
till de talades nackdel. Allmnne klagaren Loder erknde
till fullo de bda frsvarsadvokaternas invndningar som
fullt berttigade. Den 1 november 1937 tillknnagav
appellationsdomstolen - allts den hgre rttsinstansen -
i Bern fljande:

"Den talade Silvio Schnell friknns utan skadeersttning
d det inte freligger ngra brande sakskl fr den
anklagelse som riktats mot honom."

Kort sagt, presidenten fr hgsta domstolen i Bern
tillknnagav drmed att all expertis som kunde intyga att
Sions vises protokoll var antingen kta eller falska
saknade all betydelse och drmed framstr det som klart att
denna domstol endast gick den politiska propagandans
rende, inte rttens. Och observera, just detta var ocks
de judiska mlsgarnas avsikt; att f den lagliga
rttsapparaten i ett respekterat neutralt land som Schweiz
- vid den tiden ste fr dvarande Nationernas Frbund,
FN:s fregngare, i Genve - s i sina hnder att man infr
omvrlden kunde frevisa sin egen falska propagandaversion
som rttsligt prvad och bekrftad! Att frst detta r
oerhrt viktigt fr att tillfullo frst hur stark den
judiska och sionistiska makten r genom starka
ptryckningar - och detta redan lngt fre den s k
Frintelsen eller Holocaust under andra vrldskriget, varefter
denna sionismens makt kat nnu mer i Europa och USA!

11. Likvl var den judiska triumfen ingalunda
hundraprocentig, eftersom presidenten i hgsta domstolen i
Bern nd med kraft understrk, att:

                                                    
"Domaren i den frsta instansen inte hade befogenhet att
underska och sedan faststlla om autenticitet eller
falskhet i Sions vises protokoll av det sklet att denna
sak var irrelevant, ovidkommande med hnsyn till om det
rrde sig om en omoralisk publikation." Allts, nr den
judiska och sionistiska propagandan stndigt basunerar ut
att det rttsligt kunnat faststllas att Sions vises
protokoll r en elndig frfalskning och ett brottsligt
bedrgeri av ondsinta antisemiter, s r detta inte bara
ogrundat utan ven bevisligen felaktigt: den hgre
rttsinstansen avfrdade ju den lgre rttsinstansens
domslut vad gller dessa protokolls fregivna falskhet! De
talade frikndes frn att ha spridit ett bedrgeri: Sions
vises protokoll frikndes frn att vara ett bedrgligt
falsarium, men inte fr att vara omoralisk smutslitteratur
- men i detta senare fall terfaller anklagelsen och
brottet p dem som skrivit detta alster!

12. Tre ortodoxa judar har gtt i god fr att Sions vises
protokoll r autentiska judiska skrifter. Dessa tre
ortodoxa judar var Rudolf Fleischmann, bitrdande rabbin
och slaktare till yrket, bosatt i den polska staden Skoki
och vn med den kristne allmnne klagaren M Noskovicz,
infr vilken juden Fleischmann avgivit en beedigad
frklaring om saken redan r 1901. Den andre ortodoxe jude
som i sak erknt att Sions vises protokoll r autentiska r
rabbinen Grnfeld frn den polska staden Swarzedz. Denne
angav fljande frklaring, en typisk judisk frklaring,
betrffande frgan om Sions vises protokoll r en
frfalskning eller autentisk, nr han tillfrgades av
allmnne klagaren Noskovicz r 1906:

"Min kre Noskovicz, ni r alldeles fr nyfiken och vill
veta alltfr mycket. Vi har inte tilltelse att tala om
dessa saker. Jag har inte tillstnd att sga ngonting, och
ni har inte ftt tillstnd att veta ngonting. Fr Guds
skull, var frsiktig, eller ni kommer att stta ert och era
anhrigas liv i fara!"

Den tredje ortodoxe jude som medgivit - direkt eller
indirekt - att Sions vises protokoll r en kta judisk skrift var
Savelij Konstantinovitj Efron, som hade flytt frn bolsjevikernas
Ryssland till Jugoslavien, dr en vitrysk officer, ocks
emigrant, vid namn Djepanovitj Gregorij, hade lrt knna
honom 1924. Efron hade varit rabbin i Vilna i Litauen under
tsartiden, men konverterade till kristendomen och den
grekisk-ortodoxa kyrkan, varefter han utbildades till
bergsingenjr i dvarande Sankt Petersburg. Han gnade sig
ven t frfattarskap och skrev under pseudonymen Litwin,
bland annat i en monarkistisk tidning, Ljuset, som han
sjlv redigerade i egenskap av chefredaktr. Vidare
medarbetade Efron i den tsarryska tidskriften Budbraren
och gjorde sig relativt knd som frfattare till ett drama,
Smugglarna, dr judendomen starkt kritiseras. Till fljd av
denna sin publicistiska verksamhet utsattes han fr judiska
hatkampanjer och blev ven handgripligen misshandlad av
ngra judar.

Nr senare bolsjevikerna grep makten och det judiska
inflytandet kade, knde Efron oro fr sitt liv och flydde
utomlands, till Serbien i Jugoslavien, dr han fick fristad
i ett kloster nra Petkowitze i distriktet Schabatz, dr
han dog r 1926. Denne till kristendomen konverterade jude
Efron avgav en beedigad frklaring till den vitryske
officeren Gregorij, att han - Efron - lnge hade knt till
innehllet i Sions vises protokoll, lngt innan de
publicerats i den kristna pressen.

Alla dessa tre judiska vittnesml om Sions vises protokolls
judiska ursprung och autenticitet framlades av
svarandesidans advokat Fleischauer infr domstolen i Bern,
allts tingsrtten, men blev som alla andra svarandesidans
vittnesutsagor helt nonchalerade av denna domstol. Det har
senare ven framkommit, att denne Efron r 1921 skrev ett
inlgg i den ryska emigranttidningen Obsjtsjeje Djelo
(Kommunens Sak), som utgavs i Paris, dr han starkt
framhll att Sions vises protokoll r autentiska judiska
skrifter, varvid han bl a framhller en bn som varje
trogen jude mste upprepa tre gnger dagligen av fljande
ordalag. "Schaketz Tischakzenu, Sawe Tissawenu, Ki Cherem,
Hu" p hebreiska. Detta betyder i versttning: du skall
till det yttersta avsky det (Kristi kors), du skall till
det yttersta knna ckel fr det, fr det r ngot
frbannat, fy! Enligt den till kristendomen omvnde juden
Efron r judendomens hat till de kristna s inpiskat och
starkt, att de troende judarna av sina judiska rabbiner r
beredda att tillgripa alla lgner och svekfulla trick fr
att angripa de troende kristna i frsta hand, vilket enbart
detta skulle frklara den judiska autenticiteten i den
htskt antikristna Sions vises protokoll.

13. Lt mig som exempel citera vad som str i Sions vises
protokoll nummer 7 - apropos den stndiga kapprustningen i vrlden:

"ndamlet med de intensiva rustningarna. Intensiteten av
rustningarna, kandet av polisstaten - allt detta utgr
ndvndiga kompletteringar till de tidigare framfrda
planerna. Det r ndvndigt att komma drhn, att det utom
oss i alla stater finns endast en massa proletrer, ngra
oss tillgivna miljonrer, polismanskap och soldater.

Oroligheter, stridigheter och fiendskap i hela vrlden. I
hela Europa och med hjlp av dess frbindelser ven p
andra kontinenter mste vi stadkomma stridigheter och
fiendskap. Dri ligger en dubbel frdel. Fr det frsta
vinner vi drigenom respekt i alla lnder, vilka vet att vi
efter gottfinnande ger makt att stadkomma oroligheter
eller terinfra ordning. Alla dessa lnder har vant sig
vid att se i oss ett ndvndigt ont.

Fr det andra trasslar vi till genom intriger alla trdar,
dragna av oss till alla regeringskabinett genom politik,
ekonomiska avtal eller skuldfrbindelser. Fr att uppn
detta mste vi vpna oss med slughet och rnksmideri under
frhandlingarna och avtalen, men i det som kallas det
offentliga sprket br vi flja en motsatt taktik och visa
oss hederliga och medgrliga. P detta stt kommer gojernas
- ickejudarnas - folk och regeringar, som vi lrt att se
endast den ytliga sidan av det som vi visar dem, att
betrakta oss som vlgrare och mnniskoslktets rddare.

Brytandet av gojernas motstnd genom krig och allmnt
vrldskrig. Varje motstnd mste vi vara i stnd att bemta
med krig genom grannarna till det land som vgar motstta
sig oss. Men om ven vr fiendes grannar mnar stlla sig
kollektivt mot oss, s skall vi svara med allmnt
vrldskrig.

Hemlighetsfullhet - framgng i politiken. Den huvudsakliga
framgngen i det politiska livet betingas av
hemlighetsfullheten i de politiska operationerna - ordet
fr inte stmma verens med diplomatens handlingar.

Pressen och allmnna meningen. Vi mste tvinga
gojim-regeringarna till verksamhet som i stort gynnar vr
uttnkta plan, som redan nrmar sig slutet, genom den 
allmnna opinionen, som i hemlighet r inspirerad av oss
med hjlp av den s kallade STORMAKTEN eller Tredje
Statsmakten - pressen, som p f undantag nr helt r i
vra hnder.

Amerikanska, kinesiska och japanska kanoner. Med ett ord,
fr att sammanfatta vrt system fr tyglande av
gojimregeringarna i Europa, demonstrerar vi fr en av dem
vr makt genom attentat, dvs genom terror, och alla,
gojimregeringarna tillsammmans, om man kunde tnka sig den
mjligheten att de samfllt reste sig mot oss, s svarar vi
med amerikanska, kinesiska eller japanska kanoner."

Detta r allts skrivet redan fre frsta vrldskriget! Och
var och en som lser denna text mste hpna ver hur i
stort sett allt vad som hr sgs har slagit in! Eller r
det inte s att sionismen har lyckats tillskansa sig
Palestina och dr bildat en judisk stat, Israel, som r
till ytterlighet krigisk och tyrannisk under demokratisk
tckmantel? Och r det inte s att detta sionismens Israel
har bundit totalt supermakten USA, oavsett om det sitter en
liberal och demokratisk president i Vita Huset eller en
konservativ och republikansk president som Ronald Reagan?
Och har inte sionismens Israel med sina sionistiska 
femtekolonnare  ett  oerhrt  starkt  grepp  om de
europeiska makterna, ocks om Sverige, dr alla de fyra
demokratiska partierna infr valet 1988 har avlagt en
trohetsed till Israel via Samfundet Sverige-Israel? Och
vidare, har inte sionismen en stor makt i de vsterlndska
massmedia och inom film, video, teater, masslitteratur och
annan underhllningsindustri? r det en tillfllighet att
Nordens strsta dagliga tidning, Expressen, r en s gott
som renodlat sionistisk propagandapublikation? Och stmmer
det inte - vad som sgs hr i Protokoll nr:7 i Sions vises
protokoll - att Israel odlar stridigheter och fiendskap
mellan olika icke-judiska stater s gott man det frmr, s
t ex har Israel bevisligen utnyttjat kriget mellan Iran och
Irak till den sionistiska statens frdel liksom de kalla
krigsstmningarna emellan de bda supermakterna USA och
Sovjet fr att f USA:s hjlp med pengar och vapen i
kampberedskap mot en frmenad sovjetisk framryckning i
Mellanstern? Och gr inte Israel allt fr att p det
lmskaste stt misskreditera PLO som frhandlingspartner
och hller drmed krigets lga vid liv? P nra nog punkt
efter punkt visar det sig att dessa Sions vises protokoll
har bekrftats av verkligheten. Det r viktigt att
informera om dessa fakta eftersom denna skrift inte r
tillgnglig i Sverige och dessutom i praktiken frbjuden -
varfr?



FRORD

Freliggande broschyr utgr utdrag ur fjrde upplagan av ett
av S. Nilus utgivet arbete. Frsta upplagan utkom 1902 (eller
1903) under titeln "Det stora i det ringa" och denna sista,
fjrde upplaga utkom r 1917, ungefr vid den ryska
revolutionens utbrott. Den sldes d slut p ngra dagar,
varefter otroligt hga priser bjds fr exemplaret - nda upp
till 1.500 rubel.

Om man jmfr dessa "protokoll" med vrldshistoriens gng och
i synnerhet med de senaste tidernas hndelser, mste man
ofrivilligt komma till vertygelsen om deras kthet. Dessutom
vore det svrt att anta att de skulle vara skrivna av en enda
person med hnsyn till den framsynthet och den livsklokhet med
vilka de r skrivna. Alla fakta och dokument, som frfattaren
citerar, r tillfullo bevisade.

D det i "protokollen" stndigt talas om frimureriet, mste
lsaren, som inte r invigd i frimureriets - eller rttare i
judefrimureriets - hemligheter, stlla sig frgan, vad det
egentligen r fr ett brdraskap, som r till den grad
mktigt, att det ur dess krets kan utg "ledarna fr
vrldspolitiken", m a o exekutorerna av hela mnsklighetens
den. Ett uttmmande svar p denna frga skulle fra oss
alltfr mycket vid sidan av broschyrens huvuduppgift. Men de
av lsarna som behrskar franska eller ryska rekommenderar jag
att informera sig om frimureriets historia och verksamhet i
den antimaconska litteraturen, behandlade i Frankrike av
sdana knnare av frimureriets hemligheter som Mr Delassus (La
Conjuration antichrtienne), Copin Albanelli (Le pouvoir
occulte contre la France), Edouard Drumont (Question Juive) m
fl samt i Ryssland av Schmakoff, Seljaninoff, grevinnan Toll,
Boutmy m fl. Fr ndamlet med denna broschyr rcker det om
lsaren njer sig med fljande definitioner p frimureriet:

1) Frimureriet r ett hemligt brdraskap av kristna
avfllingar i frbund med hedningar, i hemlighet lett av det
judiska folkets ledare, och dess ndaml r att tillintetgra
den kristna kyrkan och den monarkiska regeringsformen, i
synnerhet den kristna.

2) Frimureriet r ett antikyrkligt eller ett sataniskt
kyrkosamfund, en fregngare till Antikristi kyrka.

3) Frimureriet r s a s fortsttningen hr p jorden av det av
Satan i himmelriket pbrjade upproret emot Gud.

4) Frimureriet r "olaglighetens hemlighet".

5) Frimureriet r "det stora Babylon", "den stora skkan som
sitter ver mnga vatten", (Joh. Upp. XVII och XVIII).

Men ven om lsaren i god tro accepterar det ovansagda kan
denne nd bli tveksam om den vg, p vilken den "kommande
mnniskan" kommer att vandra, fr att uppstiga p Davids tron
och som Israels Messias ta ste i Salomos tempels allra
heligaste, och samtidigt bli kung och hrskare ver hela den
vriga vrlden av olika sprk, folkslag och troslror.

Ja, denna hemlighet r stor! Men jag tror, att den nu har
blivit uppdagad och att lsaren finner dess frklaring i
"Sions Vises hemliga protokoll".

                                                             
                     S.



Inledning

r 1901 lyckades jag komma ver en till sitt omfng
jmfrelsevis oansenlig handskrift, som kom att utva en s
djup omvlvning i min vrldsskdning som endast en gudomlig
kraft kan utva p mnniskoanden likt undret med en blindfdd
som pltsligt kan se. Denna handskrift hade titeln "Protokoll
frda vid Sions Vises sammankomster", och jag fick den av den
numera avlidne Tschernska hradsadelsmarskalken. sedermera
Stavropolska viceguvernren Alexej Nikolajevitsch Suhotin. Jag
hade redan d brjat mitt skrivande till Guds ra, och till
Suhotin stod jag i ett sdant vnskapsfrhllande som till en
man, som delar mitt synstt  och mina vertygelser - en man
"av yttersta hgern", som det nu heter.

Suhotin lmnade handskriften till mig med orden:
"Jag verlter den till din fulla disposition. Ls igenom den
och stt dig in i den och gr ngot av den till nytta fr den
kristna andan, fr annars kanske den bara blir liggande hos
mig frgves. I politiskt avseende r den vrdels eftersom
det numera r fr sent att gra ngot av den, men i andligt
avseende kan den i dina hnder, Gud give, komma till nytta.

I frbigende meddelade mig Suhotin att han i sin tur ftt
denna handskrift av en dam som permanent r bosatt utomlands,
att denna dam har en egendom i det Tschernska hradet (jag
vill minnas att han nmnde hennes namn men jag har glmt det)
och att hon kommit ver den p ett mycket hemlighetsfullt
stt. Suhotin nmnde vidare att damen ifrga efter sin
terkomst frn utlandet, verlmnat ett exemplar av denna
handskrift till Sipjagin, d v s inrikesministern, och att
denne omedelbart drefter blev mrdad .... Suhotin berttade
ytterligare ett och annat p samma hemlighetsfulla stt, men
d jag senare tittade nrmare p handskriftens innehll, blev
jag vertygad om att den med sin fruktansvrda och
skoningslst uppriktiga sanning till den grad vittnar om
ktheten av sin hrkomst frn "de Sionska Vise", att den inte
r i behov av ngot annat vittnesbrd om sitt ursprung. Men
jag var d nnu ganska ung, inte tillrckligt bekant med Guds
ord, inte heller med den ortodoxa lrans frkmpar och drfr
frskte jag frmst vnda mig till de vrldsliga makthavarna
med avsikten att, genom "protokollen" varsko dem om den
kommande faran.

En hgt uppsatt person som jag trodde skulle intressera sig
fr min handskrift och vilken, som det frefll mig, hade
kunnat inverka p hndelsernas gng i Ryssland, svarade mig
att den slaviska folkstammen nnu inte uttalat sitt sista ord
och att dfr Sions Vise, hur listiga och mrktiga de n var,
inte skulle lyckas frverkliga sina anstrngningar och
"fljaktligen finns det ingen anledning att oroa sig fr dem".

En annan person i nnu hgre stllning, till vilken jag vnde
mig med de sionska protokollen, var storfursten - och martyren
- Sergej Alexandrovitsch. Sedan han lst igenom dem lt han,
genom en honom nrstende person, delge mig sin sikt med tv
ord:
"Fr sent!"

Drefter gjorde jag ytterligare ett frsk att bringa min
handskrift tillvederbrandes knnedom, men ven de blev
resultatlsa.

P detta stt gick tiden frn 1901 till december 1905, d
slutligen andra upplagan av min bok "Det stora i det ringa"
utkom. I den vnde jag mig fr frsta gngen till lsaren med
ord om Antikrist i innebrden av "en snar politisk mjlighet".
I denna bok ingick ven "protokollen". Detta var, svitt jag
vet, frsta gngen den hemliga frimurar-judiska
sammansvrjningen mot den kristna vrlden enligt urkllorna,
d v s enligt erknnande av denna sammansvrjnings egna ledare,
offentliggjordes.

P den utom den kristna kyrkan liggande vrlden gjorde
offentliggrandet av dessa protokoll ett knappt mrkbart
intryck. Den periodiska pressen, vars flesta organ befinner
sig antingen i judehnder eller under judarnas ledning och
inflytande, bemdade sig att tiga ihjl dem genom att nmna
dem i frbigende som ett halvgalet phitt eller en saga. Men
bland de troende kristna gjorde "protokollen" starkt intryck
och gav min bok en framgng som versteg varje frvntan och
spred kunskapen och insikten om nutidens frborgade
hemligheter i vida kretsar av den kristna vrlden.

Sedan dess har min bok med "protokollen" redan utkommit i 4
upplagor, men frst nu har jag med full skerhet, enligt
judiska kllor, ftt erfara att dessa "protokoll" inte r
annat n en strategisk plan att bringa vrlden under Israels
hl. Protokoll utarbetade av det judiska folkets ledande mn
under loppet av mnga rhundraden av dess spridning kring
vrlden och fredragen i de ldstes rd av "landsflyktens
furste"*) Theodor Herzl, vid den 1:sta Sionistiska kongressen
som sammankallades av Herzl i Basel i augusti r 1897.

Den s k "sionistiska" rrelsen bland intelligentsian
representanter fr det judiska folket, liksom deras strvan
efter ett nytt intg i det "Frlovade landet", fddes fr inte
mer n 30-40 r sedan, men ett riktigt genombrott fick den
just av Hertzl, som liksom hade frkroppsligat i sig den
falske Elias' bild, till vilken det talmudiska Israels
frhoppningar ger en plats blans fregngarna till den
kommande falske Messias, "vrldshrskaren av Davids sd".

Hur dessa dokument, vilka utgr "det allra heligaste" av
Israels frhoppningar, deras ledares hemlighet under flera
rhundraden, hade kunnat trnga ut till de "oinvigdas", den
stora allmnhetens knnedom - det r oknt och blir knappast
ngonsin uppdagat. Jag fick dem, som ovan nmnts, r 1901, och
samma r, i en cirkulrskrift Nr:18 och andra meddelanden till
sionisterna i den sionistiska "Actions Comity's" namn, anfr
Herzl klagoml ver att "ngra konfidentiella meddelanden,
trots utfrdade varningar, inte hemlighllits utan spridits
ut."

ven om detta vore ett rent tillflligt sammantrffande, s r
det inte utan sin betydelse. Men jag ser i detta faktum inte
bara en hndelse: det r Guds finger, som vidrrt den frlt,
som dolt en sekelgammal henlighet och tecknat p hela
kristenhetens tempelmur med eldskrift de bibliska orden:
Mene-Tekel-Ufarsin.. 

Jag r vertygad om, att alla mina brder iden kristna tron
delar denna vertygelse med mig. Det var inte fr intet som
1:sta Basel-kongressen, som tnde s otroliga frhoppningar
bland det judiska folket, upphjde till dessfrinnan oknd
hjd bland judarna namnet p dess spiritus rector (andlige
ledare). Det var inte fr intet som dessa "protokoll" fick en
s omfattande spridning i den kristna vrlden.

Var det drfr att frvna sig ver om de knsliga snerna av
det "frfljda folket" vid en sdan "hnryckning" skulle ha
frtalat sig och frrtt hemligheten? T o m sjlve Herzl var,
enligt hans anhngares medgivande inte frmmande fr pratsjuka
och han blev ven tvungen att rttfrdiga sig infr sina
meningsfrnder. Med anledning av en liknande anklagelse fr
alltfr stor uppriktighet i ett tal, som han hllit i London
under frskt intryck av de gldjande underrttelser han
erhllit om Wilhelm II:s frhllande till sionismen,
urskuldade sig Herzl med fljande ord: "Det finns tillfllen,
d man erfar ett nytt faktum, en gynnsam omstndighet, en
hndelse, som man av frsiktighetsskl tillsvidare br
frtiga, d man inte vill tnda en frtidig entusiasm, utan
nskar hlla rrelsen inom frsiktighetens och det gradvisa
framtskridandets grnser. Men ni br finna det fullt
frklarligt, om inte ur politisk s ur mnsklig synpunkt, att
man kan hamna under det omedelbara intrycket av ett sdant
nytt faktum, som d skedde med mig. Ngra av de hr nrvarande
vet vad jag talar om. Om i en sdan stund, d man pltsligt
blir vertygad om att den, som vanvettig betraktade,
sionistiska rrelsen blivit tillfullo erknd i de
realpolitiska faktorernas vrld (vilket inte den vrsta fiende
skulle kunna frneka, om vi skulle komma p den tanken att
bertta allt fr honom) om - sger jag - i ett sdant
gonblick av glad tillfredsstllelse, man ven lter undslippa
sig orden: "ja tror att vra planer kommer att g i
uppfyllelse och t o m i en s nra framtid att ven mn i min
lder kommer att uppleva den" - s r detta nnu inte ett tomt
lfte och hotar inte att framkalla en skadlig entusiasm. De
ord jag uttalade i London fll till all lycka i en
fruktbringande jordmn och stegrade vra vnners iver, vilken
knappast kunde hllas uppe p nskvrt stt endast med tal och
matematiska berkningar. Jag vet inte med mig att jag skulle
ha syndat p s stt emot den sionistiska rrelsen och emot
det frnuftiga i vr agitation".

Om sjlve "landsflyktens furste" "i gldjen" inte kunde tygla
en verfldig "pratsjuka", hur kan man d med skerhet rkna
p absolut tystnad hos varenda en av hans hantlangare?

Detta r troligen frklaringen till att den i sekler dolda
"laglshetens hemlighet" har uppdagats nu i vra dagar. Detta
r orsaken till att nedan offentliggjorda "Sions Vises
protokoll" avsljats.

Enligt vad Herzls sagt s har han erhllit de "konfidentiella
meddelandena om de viktigaste sakerna" av "tre aktade
personer, nmligen verste Goldschmidt, Sir Samuel Montague
och den hedervrde herr Singer". Av dessa tre "aktade" judar
r Sir Samuel Montague f n krigsfrndenhetsminister hos vr
bundsfrvant England, den "hedervrde herr Singer" knner
varje rysk by, dr det finns en p avbetalning sld Singer
symaskin. endast "verste" Goldschmidt r tillvidare oknd fr
ryssarna.

Och nu, lt oss verg till "protokollen".




SIONS VISES PROTOKOLL



Protokoll, frda vid Sions Vises sammankomster


Protokoll nr:1

"Lt oss utan alla fraser tala om betydelsen av varje tanke,
lt oss genom jmfrelser och slutledningar belysa varje
omstndighet.

Drfr vill jag formulera vrt system svl ur vra som
gojernas* synpunkter.

Vi br komma ihg, att mnniskor med dliga instinkter finns
verallt flera n goda sdana; drfr uppns de bsta resultat
genom att styra dem med vld och skrck och inte genom
akademiska resonemang. Varje mnniska strvar till makt, var
och en skulle vilja bli diktator, om han bara kunde det, men
d skulle dennna mnniska drvid vara frmgen att uppoffra
allas vl fr att uppn sitt eget.

Styrkans rtt. Vad r det, som har tyglat de vilda djur vi
kalla mnniskor? Vad har lett dem hittills?
I begynnelsen av samhllslivet underkastade de sig den ra och
blinda styrkan, senare - lagen som utgr samma styrka, endast
maskerad. Hrav drar jag den slutledningen, att - enligt
naturens lag - rtten ligger i styrkan.

Friheten endast en inbillning. Liberalismen. Den politiska
friheten r en id, men inte ett faktum. Denna id mste man
kunna tillmpa, d det r ndvndigt att genom ett inbillat
lockbete dra folkkrafterna till sitt parti, om detta senare
har fresatt sig att strta ett annat, som innehar makten.
Denna uppgift underlttas, om motstndaren sjlv smittas av
frihetsidn, av den s k liberalismen, och fr idns skull ger
efter i sin makt. Hr visar sig d vr teoris verlgsenhet:
de lsslppta regeringstyglarna grips omedelbart enligt
tillvarons lag och samlas i en ny hand, emedan den blinda
folkmakten inte kan existera en enda dag utan ledare, och den
nya makten endast intar den gamlas plats, sedan den frsvagats
av liberalismen.

Guldet. Tron. Sjlvstyrelsen. I vr tid har guldets makt 
intagit de liberala styrelsemnnens plats. Det fanns en tid,
d tron  styrde. Frihetsidn r ouppfyllbar, emedan ingen kan
begagna sig av den med mtta. Ge t ett folk, om ock fr en
kort tid, sjlvstyrelse, och denna skall verg i sjlvsvld.
Drefter uppstr inre stridigheter, vilka snart vergr till
sociala slaktningar, i vilka staterna frbrinna och deras
betydelse frvandlas till aska.

Kapitalets despotism. Utmattas riket i egna, inre konvulsioner
eller verlmna de inre stridigheterna detsamma i hnderna p
yttre fiender, i vardera fallet kan det anses vara
oterkalleligen frlorat: det r i vr makt. Kapitalets
despotism, som helt och hllet r i vra hnder, rcker det
ett rddande halmstr, vid vilket det mste hlla sig fast
emot sin vilja, i annat fall strtar det i avgrunden.

Den inre fienden. Jag frgar den, som i sin liberala anda
skulle sga, att ett sdant resonemang vore omoraliskt: om ett
rike har tv fiender och om det gentemot den yttre fienden r
tilltligt och inte anses vara omoraliskt att begagna vart
stridsstt, som t ex att inte meddela fienden sina
krigsplaner, att anfalla honom om natten eller med vermakt,
s varfr kan man kalla sdana medel i frhllande till den
farligare inre fienden, frstraren av allmn ordning och
vlstnd, otilltliga och omoraliska?

Folkmassan. Anarkin. Kan det sunda, logiska frnuftet rkna p
att med framgng leda folkmassorna med hjlp av frnuftiga
frmaningar och vertalningar under mjlighet av motsgelse,
om ock frnuftsvidrig, men som kan frefalla det ytligt
resonerande folket behagligare? Under inflytande av lga
passioner, frdomar, seder, traditioner och sentimentala
teorier hnger sig mnniskorna t massorna och massornas
individer t partisplittringar, som frhindrar varje
verenskommelase t o m p basen av fullt frnuftig frmaning.
Varje folkmassebeslut beror p en tillfllig eller hopagiterad
pluralitet, som till fljd av okunnighet om de 
politiska hemligheterna faststller ett absurt beslut, som
stter fret till anarki i styrelsen.

Politiken och moralen. Politiken har ingenting gemensamt med
moralen. En regent, som lter leda sig av moralen, r drfr
inte sker p sin tron. Den, som nskar regera, br tillgripa
list och hyckleri. dla folkegenskaper - uppriktighet och
hederlighet - r brister i politiken, eftersom de bttre och
skrare strtar regenter frn tronen n den starkaste fiende.
Dessa egenskaper kan vara attribut fr gojim-regeringarna; vi
ska i intet fall ledas av dem.

Den starkes rtt. Vr rtt ligger i styrkan. Ordet "rtt" r
ett abstrakt begrepp, en p intet stt bevisad tanke. Detta
ord betyder endast: ge mig det jag nskar, s att jag
drigenom fr bevis p att jag r starkare n du!

Var brjar rtten? Var slutar den? I ett rike med en dlig
organisation av makten, vrdelsa lagar och en svag regent,
frsvagad genom en mngd rttigheter, som uppsttt tack vare
liberalismen, hmtar jag en ny rttighet - att med den starkes
rtt strta mig ver och sl ned alla existerande frordningar
och freskrifter, lgga vantarna p lagarna, omskapa alla
institutioner och gra mig till herre ver dem, som verlmnat
t oss sin styrkas rtt, eftersom de avsttt den frivilligt,
liberalt.

Den frimurar-judiska overvinneligheten. Nu, d varje vlde
vacklar, kommer vr makt att bli mer overvinnelig n varje
annan, eftersom den kommer att vara osynlig, tills den blir s
fast, att ingen slughet r i stnd att undergrva den.

ndamlet helgar medlen. Ur det tillflliga onda, som vi nu r
tvungna att utva, uppstr det goda i en orubblig regering,
vilken terupprttar den regelrtta gngen i folkexistensens
mekanism, strd av liberalismen. Resultatet helgar medlen. Lt
oss fsta vr uppmrksamhet vid vra planer, inte s mycket
vid det goda och moraliska, som vid det ndvndiga och
nyttiga. Framfr oss ligger en strategiskt utstakad plan, frn
vilken vi i intet fall br avlgsna oss, utan att riskera
tillintetgra mnga seklers arbete.

Folkmassan r blind. Fr att utfra ndamlsenliga handlingar
br man ta i betraktande massornas lghet, ombytlighet, deras
ofrmgenhet att hlla ord och att frst och hgakta sitt
eget livs villkor, sitt eget vlstnd. Man br ha klart fr
sig, att massornas makt r blind, ofrnuftig, oresonlig,
lystrande till hger och vnster. En blind kan icke leda
blinda utan att fra dem till avgrundens rand. Allts,
massornas individer, uppkomlingar av folket, om ock genialiskt
kloka, men utan insikter i politiken, r inte frmgna att
upptrda som massornas ledare, utan att bringa hela nationen
p fall.

Politikens ABC. Endast den, som frn barndomen uppfostrats
till sjlvhrskare, kan tillfullo fatta de ord, som r skrivna
med politiska bokstver.

Partikivet. Folkmassan, verlmnad t sig sjlv, dvs t
uppkomlingar ur sin egen mitt, tillintetgr sig sjlv genom
partistrider, som uppvcks av maktbegr och popularitetsjkt
samt genom drav uppstende oordningar. r det ens mjligt,
att folkmassorna skulle kunna lugnt, utan rivalitet bedma
eller reda sig med landets affrer, vilka inte f frblandas
med personliga intressen? r de i stnd att frsvara sig mot
yttre fiender? Det r inte ens tnkbart, ty en plan, som r
frdelad  i s mnga delar, som det finns huvuden i folkhopen,
frlorar sin enhetlighet, och drfr blir den obegriplig och
outfrbar.

Den mest ndamlsenliga styrelseformen r sjlvhrskarvldet.
Endast under ett sdant kan statsplanerna utarbetas vidlyftigt
tydliga, i ordningsfljd, frdelande allt i statsmaskinens
mekanism. Hrav mste man dra den slutsatsen, att en
ndamlsenlig styrelse, som skall vara till nytta fr landet,
br koncentreras i hnderna p en  ansvarig person. Utan
absolut despotism kan en civilisation inte existera,
genomfrd, inte av massorna, utan av deras ledare, vem han n
m vara. Folkhopen bestr av barbarer, som visar sitt barbari
vid varje tillflle. S snart folkmassan bemktigar sig
friheten, frvandlas den till anarki, vilken i sig sjlv r
hjden av barbari..

Sprit. Klassicism. Liderlighet. Betrakta de av sprit
verlastade djur, som frlorat frstndet av vin, vars
obegrnsade frtrande r givet samtidigt med friheten! Inte
kan vi tillta oss att de vra g drhn ... Gojim-folken r
bortkollrade genom spritdrycker, och deras ungdom har blivit
frslad av klassicismen och tidigt liderligt leverne, vartill
vra agenter lockat dem - informatorer, lakejer, guvernanter
i rika familjer, bodbetjnter och alla vra kvinnor i gojernas
frlustelseinrttningar. Till dessa senare rknas s k "damer
ur societeten". frivilliga fregngerskor i liderlighet och
lyx.

Den frimurar-judiska styrelsens princip och regler. Vr paroll
r - makt och hyckleri. Endast styrka segrar i politiska
saker, i synnerhet om den r dold i de talanger, som r ndiga
fr statsmn. Vld br vara principen och list och hyckleri -
reglerna fr regeringar, vilka inte mnar nedlgga sin spira
infr ftterna p ngon ny makt. Detta onda r det enda medlet
att uppn mlet - det goda. Drfr br vi inte rygga tillbaka
fr mutor, bedrgeri och frrderi, d de kan tjna till att
fra oss till mlet. I politiken br man kunna ta annans
egendom, utan att vackla, om man drigenom vinner
undergivenhet och makt.

Terrorn. Vrt rike, som fljer den fredliga ervringens vg,
har rttighet att frbyta krigets fasor mot mindre mrkbara
och mera ndamlsenliga ddsdomar till underhllande av en
terror, som tvingar till blind lydnad. Rttvis, men obeveklig
strnghet r den verksammaste faktorn i statsmakten; inte
endast fr frdelens skull, utan ven i pliktens namn, fr
segerns skull, br vi hlla oss till ett program av vld och
hyckleri. Berkningens doktrin r lika s stark, som de medel
den begagnar sig av. Drfr r det inte s mycket genom sjlva
medlen, som genom strnghetens doktrin vi kommer att segra
samt lgga alla regeringar under vr verregering (jmfr AC
Schmakoff, "Den internationella hemliga regeringen".) Det r
nog att man vet, att vi r obevekliga, fr att varje olydnad
skall upphra.

Frihet. Jmlikhet. Broderskap. Redan i forntiden utslungade vi
bland folken orden: "frihet, jmlikhet, broderskap", ord,
otaliga gnger sedan dess upprepade av de sjllsa papegojor,
som frn alla hll flyger till dessa lockbeten. Med dem har
vlstndet i vrlden, den verkliga personliga friheten, frr
s skyddad mot massornas tryck, frintats. Man skulle inte
tro, att kloka, intelligenta gojer inte skulle klargjort fr
sig den abstrakta beskaffenheten av de uttalade orden, att de
inte skulle mrkt motsgelsen i deras betydelse och i deras
frhllande till varandra, att de inte skulle sett, att det i
naturen inte existerar ngon jmlikhet, inte kan finnas
frihet, att sjlva naturen har faststllt olikhet i frstnd,
karaktr och anlag vensom beroendet av dess lagar, att de
inte skulle insett, att massan r en blind kraft, att
uppkomlingar, valda av och ur massan fr att styra, p
politikens omrde, r lika blinda som den sjlv, att en
invigd, om ocks enfaldig kan styra, medan dremot en inte
invigd, ven om han vore ett geni, intet begriper i politiken
- allt detta har frbisetts av gojerna.

Principen i en dynastisk regering. Och det oaktat har den
dynastiska regeringen grundat sig drp; fadern anfrtrodde t
sonen knnedomen om de politiska affrernas gng, s att ingen
skulle knna den utom medlemmarna av dynastin och drfr inte
heller kunna yppa den fr det styrda folket. Under tidernas
lopp har meningen med det dynastiska verltandet av
politikens verkliga innebrd gtt frlorad, vilket har lnt
vr sak till framgng.

Tillintetgrandet av gojim-aristokratins privilegier. P alla
hll i vrlden har orden "frihet, jmlikhet och broderskap"
stllt i vra led, genom vra blinda agenter, hela legioner,
vilka med jubel burit vra fanor. Likvl r dessa ord maskar,
som undergrvt gojernas vlstnd, verallt tillintetgjort
fred, lugn, solidaritet, i det de frstrt alla deras rikens
grundvalar. Framdeles fr ni se, att detta har bidragit till
vr triumf: detta har givit oss mjlighet bl a att f den
viktigaste triumf p hand - upphvandet av privilegierna eller
m a o grunden fr gojimaristokratin, vilken var folkens och
staternas enda frsvar mot oss.

Den nya aristokratin. P ruinerna av den forna
brdsaristokratin har vi i spetsen fr all
intelligens-aristokrati - stllt penningens. Denna nya
aristokratis vrdesttning har vi lagt i den av oss beroende
rikedomen samt i den av vra vise utbildade vetenskapen.

Psykologisk berkning. Vr seger har underlttats nnu
drigenom, att vi i relationer med fr oss behvliga personer
alltid spelat p det mnskliga vsendets knsligaste strngar
- p berkning och begr, p mnniskans omttliga materiella
behov, och de upprknade mnskliga svagheterna r, till och
med tagna var fr sig, i stnd att dda initiativet, i det de
utlmnar mnniskan till den, som kper hennes verksamhet.

Frihetens abstraktion har gjort det mjligt att vertyga
massorna om att regeringarna inte r annat n frvaltare hos
landets gare - folket, och att man drfr kan byta desamma
som man byter handskar.

Statsverhuvudenas avsttlighet har verlmnat dem i vra
hnder och gjort dem till vra lekdockor."



Protokoll nr:2


Ekonomiska krig r grunden till det judiska herravldet. Fr
oss r det ndvndigt, att krigen om mjligt inte resulterar
i terriroriella vinningar. Detta verfr kriget p ekonomisk
grund, genom vilket nationerna i vr hjlp ser styrkan av vrt
herravlde, och under sdana frhllanden grs bda de
krigfrande parterna beroende av vr internationella agentur
som ger miljoner gon, vilka inte frdunklas av ngra som
helst hnsyn. D kommer vra internationella rttigheter att
utplna de nationella i den egentliga betydelsen av rtt.

Den synliga administrationen och de "hemliga rdgivarna".
Administratrerna som r valda av oss ur folkets led och
beroende av dessas slaviska bjelser, r inte lmpade att
regera, varfr de ltt kan gras till marionetter i vrt spel,
i hnderna p vra genialiska och lrda
rdgivare-specialister, vilka frn den tidigaste barndomen
blivit uppfostrade till att syra hela vrlden. Som ni redan
vet har dessa vra specialister frvrvat ndvndiga kunskaper
i regerandets konst ur vra politiska lror, ur historiens
erfarenheter och ur iakttagelser av varje freteelse i det
dagliga livet. Gojerna lter sig inte ledas av de praktiska
resultaten av opartiska, historiska iakttagelser, utan av
teoretisk rutin, utan ngon som helst kritik av dess resultat.
Drfr behver vi inte rkna med dem - de kan grna tills
vidare frlusta sig eller leva i hopp om nya frlustelser
eller p minnet av upplevda sdana. M de anse det som det
frnmsta, som vi inspirerat dem att anse fr vetenskapens
(teorins) sista ord. I detta syfte uppvcker vi stndigt genom
pressen blint frtroende fr densamma. Gojernas intellektuella
kommer att gldjas ver sina kunskaper, utan att dock logiskt
granska dem. De kommer att genomdriva alla ur vetenskapen
hmtade teorier, som r uppkonstruerade av vra agenter i
avsikt att uppfostra sinnena i en fr oss gynnsam riktning.

De frstrande lrornas framgngar. Tro inte att vra
pstenden r phittade. Observera de av oss arrangerade
framgngarna fr darwinismen, marxismen, nietscheismen. Dessa
lrors upplsande verkan p gojernas sinnen br, tminstone
fr oss, vara uppenbar.

Anpassning i politiken. Vi mste rkna med de samtida folkens
stt att tnka, karatrer och tendenser fr att inte beg
misstag i politiken och i styrandet av administrativa
institutioner. Vrt system, vars mekanisms delar man kan ordna
p olika stt, beroende p de folkens temperament, som vi
mter p vr vg, kan inte ta hem segern, om inte dess
praktiska tillmpning kommer att grunda sig p tidigare
erfarenheter tillsammans med de nu aktuella.

Pressens roll. De nuvarande  regeringarna har i sina hnder en
storartad makt, som styr mnniskors stt att tnka  -  det r
pressen.  Pressens roll r s a s att pvisa ndvndiga krav,
framfra folkets klagan, uttrycka och skapa missnje. I
pressen personifieras frisprkighetens triumf. Men
regeringarna har inte frsttt att begagna sig av denna makt 
-  och den har kommit i vra hnder.  Genom den har vi vunnit
makt och inflytande, medan vi sjlva har stannat i skuggan.
Tack vare pressen har vi tagit guldet i vra hnder, ven om
det kostat oss blod och trar.

Guldets vrde och vrdet av judiska offer. Vi har kpt oss
fria genom att offra mnga av vrt folk. Men varje offer frn
vr sida kostar tusende gojer infr Gud.


Protokoll nr:3


Den symboliska ormen och dennas betydelse. Idag kan jag
meddela  er att vi str bara ngra steg frn mlet.  Det
terstr bara en liten vgstrcka och hela vr tillryggalagda
vg r frdig att sluta den Symboliska Ormens  cirkel. D
denna krets sluts kommer alla europeiska riken att omslutas av
den som i ett skruvstd.

Den konstitutionella vgens vacklande. Terrorn i slotten. Den
samtida konstitutionella vgen faller inom kort eftersom vi
har reglerat den utan noggrannhet fr att hindra dem att komma
i jmvikt inna dess std blivit utslitet. Gojerna har
frutsatt att de smitt den tillrckligt fast och frvntar sig
att vgen skall komma i jmvikt. Men stdet - de regerande -
r undanskymt av sina representanter som gr sdana dumheter
som att lta sig hnfras av sin okontrollerbara och
oansvariga makt. Fr denna sin makt har de att tacka terrorn
som behrskar slotten. D regenterna inte kan nrma sig sitt
folk och trnga in i dess krets kan de inte komma verens med
folket och skydda sig mot de maktlystna. Den seende regerande
makten och den blinda folkmakten, vilka av oss hlls skilda
frn varandra, har frlorat varje beydelse, ty skilda frn
varandra r de maktlsa som dem blinde utan kpp.

Makten och relystnaden. Fr att frleda de maktlystna
tillmaktmissbruk har vi mobiliserat alla krafter mot varandra
genom att vi utvecklat deras liberala tendenser tilloberoende.
I denna riktning har vi uppmuntrat all fretagsamhet, har vi
bevpnat alla partier och har stllt makten som en skottavla
fr all slags ambition. Vi har frvandlat rikena till arenor
fr oroligheter och uppror. Om nnu en liten tid skall
oroligheter och fallissement uppst verallt ...

De parlamentariska pratmakarna. Pamfletter. Missbruk av
makten. Outtrttliga pratmakare har frvandlat alla
parlamentariska och administrativa sammantrden till
oratoriska tvlingar. Ofrsynta journalister och ogenerade
pamflettfrfattare anfaller dagligen den administrativa
personalen. Missbruk av makten skall bringa alla institutioner
p fall och allt kommer att ramla under de rasande massornas
slag.

Det ekonomiska slaveriet. "Folkets rttigheter". Folken r
fastare fjttrade vid tungt arbete genom fattigdom n de
skulle vara genom slaveri eller livegenskap. Frn sdant kunde
man p ett eller annat stt befria sig, man kunde frsona sig
med det. Men frn nden kan de inte lsgra sig. Vi har i
konstitutionen infrt rttigheter, som fr massorna endast r
fingerade -  men inte verkliga rttigheter. Alla dessa s k
"folkets rttigheter" kan endast existera i inbillningens
vrld, men aldrig i praktiken. Vad betyder det fr
proletren-kroppsarbetaren, bjd ver sitt tunga arbete,
nedtryckt av sin svra lott, att pratmakarna fr rttighet att
skrvla, journalisterna rttighet att skriva allt mjligt
dravel vid sidan av allvarligare saker, om en gng proletren
inte har annan frdel av konstitutionen n de ynkliga smulor
vi slnger till honom frn vrt bord, (som tack) fr att han
rstar till frmn fr vra intressen och cra kandidater, fr
vra agenter? Republikanska rttigheter fr fattigman - r en
bitter ironi, fr ndvndigheten av s gott som dagligt arbete
hindrar honom frn att verkligen begagna sig av dem. Istllet
bervar de honom garantin fr en stndig och sker
arbetsfrtjnst eftersom han blir beroende av arbetsgivarnas
och kamraternas strejker.

Skinneriet och aristokratin. Folket har under vr ledning
tillintetgjort aristokratin, som var dess naturliga frsvarare
och frsrjare, fr sin egen frdels skull oupplsigt frenad
med fokvlstndet. Nu, i och med aristokratins
tillintetgrelse, har folket rkat ut fr att bli skinnade av
nyrika skurkar som skoningslst klavbundit arbetarna.

Frimurar-judarnas arm. Vi upptrder som arbetarens rddare
frn detta ok nr vi erbjuder honom intrde i leden av vr
arm - av socialister, anarkister, kommunister, vilka vi
alltid stdjer  skenbart fljande de broderliga reglerna av
allmnmnsklig solidaritet i vrt sociala  frimurerri. 
Aristokratin, som hade rtt att begagna sig av den arbetande
klassens arbete, var intresserade av att arbetarna var mtta,
friska och kraftiga. Vi r intresserade av motsatsen - av
gojernas degeneration.

Gojernas degeneration. Vr makt ligger i kronisk hunger och
svaghet hos arbetaren eftersom han genom allt detta binds vid
vr vilja d han sjlv varken har kraft eller energi att
motstta sig den.

Hungerns och kapitalets rtt. Hungern befster kapitalets
rttigheter ver arbetaren skrare n den rtt som den
lagliga, regerande makten har givit aristokratin. Genom
hungern och drav uppkommande avundsjuka och hat leder vi
folkmassorna och med hjlp av deras hnder undanrjer vi dem
som hindrar oss p vr vg.

Folkmassan och vrldshrskarens krning. Nr tiden r inne fr
vr vrldshrskare att lta krna sig kommer dessa hnder att
sopa bort allt som kunde vara till hinders.

Huvudmnet i programmet fr de blivande frimurar-folkskolorna.
Gojerna har vant sig av med att tnka utan vra vetenskapliga
rd. Drfr ser de inte det akuta behovet av det som vi, d
vrt rike kommer, ska stdja, utan att vika en tum t sidan,
nmligen att man i folkskolorna br lra sig en enda sann
vetenskap, den fnmsta av alla  -  vetenskapen om
organisationen  av det mnskliga livet, av det sociala 
tillstndet som krver en frdelning av arbetet och
fljaktligen en indelning av mnniskorna i klasser och stnd. 
Alla mste vara medvetna om att jmlikhet inte kan finnas till
fljd av skillnaden mellan olika  verksamheters bestmmelse, 
att den som genom sin handling komprometterar ett helt stnd,
inte kan svara infr lagen p samma stt som den som inte
frnrmar ngon annan n sin egen heder.

Hemligheten av den sociala organisationens vetenskap. Den
sociala organisationens rtta vetenskap,  i vars hemligheter
vi inte tillter gojerna att f inblick,  skulle visa alla, 
att plats och arbete br bevaras inom bestmda kretsar, fr
att inte bli en klla till mnskligt elnde p g a
olikformigheten mellan uppfostran och arbete.  D de lr sig
denna vetenskap kommer folken frivilligt att underkasta sig
makten och den av densamma ordnade styrelseformen i staten. I
vetenskapens nuvarande tillstnd och den av oss skapade
riktningen, hyser folket, som r frvillat och blint tror p
det tryckta ordet, i sin okunnighet fiendskap till alla
socialgrupper, som de anser st ver dem sjlva, ty de frstr
inte betydelsen av varje samhllsklass.

Den allmnna ekonomiska krisen. Den ovannmnda fiendskapen
kar nnu mer p g a den ekonomiska krisen,  som kommer att
frhindra alla brsavtal och all industriell verksamhet. D vi
genom alla tillgnliga medel samt genom guldets makt - som hr
och hpna r i vra hnder - stadkommit en  allmn ekonomisk
kris,  kastar vi  samtidigt i alla lnder i Europa ut mngder
av arbetare p gatorna.  Dessa massor ska med frnjelse
utgjuta blodet av dem som de i sin okunnighet alltsedan
barndomen avundats och vilkas frmgenhet man d kan plundra.

De vras skerhet. De vra  kommer inte att drabbas eftersom
vi knner till tidpunkten fr anfallet och ska vidta tgrder
fr de vras skerhet.

Frimureriets despotism - frnuftets makt. Vi har vertygat
alla att framgngen fr gojerna r frnuftets herravlde.
Sdan blir ven vr despotism, ty den frstr att genom
frnuftig strnghet dmpa alla oroligheter och utrota
liberalismen ur alla institutioner.

Frlusten av frimurarledaren och "den stora franska
revolutionen". D folket mrkte att man i frihetens namn
gjorde eftergifter och visade verseende, frestllde foket
sig att det var hrskare och kastade sig ver makten. Men som
varje blind sttte det naturligtvis p en hop hinder, frskte
ffngt finna en ledare och frstod inte att tervnda till 
det gamla  och gav oss sin fullmakt. Ni skall inte glmma
franska revolutionen som vi givit namnet "den stora"; orsaken
till att den intrffade r oss vl bekant, ty den r
uteslutande vra hnders verk.

Sedan dess leder vi folket frn den ens missrkningen till den
andra s att det skall avst ven frn oss till frmn fr en
hrskare-despot av Sions blod, som vi skall uppfostra fr
vrlden.

Orsaken till frimureriets osrbarhet. Fr nrvarande r vi, 
som en internationell kraft,  osrbara eftersom vi,  om vi
blir anfallna,  finner std i andra riken.  Gojim-folkens
bottenlsa nedrighet, kryperi fr makten, obarmhrtighet mot
svagheter, skoningslshet mot frseelser och nedltenhet mot
frbrytelser, ofrdragsamhet mot motsgelser i en fri
organisation, tlmodighet nda till martyrskap infr en djrv
despotisms vervld - se dr vad som bidrar till vr
oavhngighet. De tl och lider under de nutida
premir-diktatorernas missbruk, fr vilka de skulle halshugga
tjugo kungar.

De hemliga frimuraragenternas roll. Hur ska man frklara en
sdan freteelse, en sdan brist p konsekvens hos
folkmassorna med avssende p hndelser som frefaller
likartade? Dessa freteelser kan frklaras genom att
diktatorerna viskar i folkets ra genom sina agenter, att de
genom sina missbruk skadar staterna fr ett hgre ml -
nmligen fr att uppn folkets vl, deras internationella
broderskap, solidaritet och jmlikhet. Men naturligtvis talar
de inte om att detta kan ske endast under vr ledning.

Ja, folket dmer dem som har rtt och friknner de skyldiga
eftersom det inbillar sig att det kan gra allt det vill. Tack
vare denna villfarelse tillintetgr folket all rttsordning
och skapar oordning fr varje steg det tar.

Friheten. Samhllsorganisationer utropar ordet "frihet" i
kampen med varje makt, t o m den gudomliga och naturens. Det
r drfr som vi, d vi kommer till makten, mste utesluta
detta ord frn mnsklighetens lexikon, som en princip av den
djuriska styrkan, vilken frvandlar folkmassan till
blodtrstiga vilddjur.

Det sgs att dessa djur somnar in varje gng de har druckit
sig mtta av blod och d r det ltt att sl dem i bojor. Men
om man inte ger dem blod, sover de inte utan strider.


Protokoll nr:4


Republikens stadier. Varje republik genomgr flera stadier.
Det frsta av dem kan jmfras med de frsta dagarna av en
blinds vanvett. Det andra yttrar sig i demagogi, varav fds
anarki som oundvikligen leder till despotism, men inte till en
laglig och drfr ansvarig, utan till en osynlig och anonym
despotism, fullt ut lika knnbar som vilken som helst hemlig
organisations. Den handlar s mycket mera ofrsynt som den
opererar bakom ryggen p alla mjliga agenter. Ett ombyte av
dessa agenter skadar sllan utan tvrtom understdjer det den
hemliga makten, viken tack vare detta ombyte befrias frn
ndvndigheten att slsa sina medel p belningar at mngriga
tjnare.

Det yttre frimureriet. Vem eller vad r i stnd att strta en
osynlig kraft? Vr kraft r just en sdan. Det yttre
frimureriet  tjnar som tckmantel t de blinda fr denna
kraft och dess ndaml. Men dess verksamhet och t o m dess
vistelseort frblir stndigt oknd fr folket.

Friheten och tron. Men friheten skulle ven kunna bli oskadlig
och existera i statshushllningen utan men fr folkens
vlstnd, om den skulle hlla sig till principen om tron p en
Gud, p mnniskoslktets brdraskap, och hlla sig oberoende
av tanken p jamlikhet, som motsgs av naturlagarna sjlva,
eftersom de faststllt principen att den ena skall lyda under
den andra. Med en sdan tro skulle folket styras genom
frsamlingens frmynderskap och skulle undergivet  och milt
lta sig ledas av sin sjlasrjare, lydande Guds rdslag hr
p jorden. Det r drfr vi absolut mste riva upp den tron,
utrota ur gojernas sinne sjlva principen om Gud samt byta ut
den mot aritmetriska  berkningar och materiella fordringar.

Den mellanfolkliga konkurrensen i handel och industri.
Spekulationens roll. Fr att gojerna inte ska hinna tnka och
observera, ska man locka dem till handel n och industrin. P
s stt kommer alla nationer att ska sina egna frdelar och
i kampen om dem mrker de inte sin gemensamma fiende.  Men fr
att friheten skall helt upplsa och ruinera gojim-samhllena,
br man bygga industrin p spekulationens grund. Detta har det
syftet att det som genom industrin tas ur jorden, inte stannar
i industrins hnder, utan vergr till spekulation, d v s till
vra kassor.

Guldets kult. Den spnnande kampen om fretrden och
framgngar i det ekonomiska livet skapar, ja, har redan
skapat, besvikna, kalla och hjrtlsa samhllen. Dessa
samhllen hyser djup avsky fr den hgre polititken och
religionen. Deras rttesnre blir endast berkning, d v s
guldet, vilket de kan gna en verklig kult fr de materiella
njutningar det kan ge. D, inte fr att tjna det goda, inte
ens fr rikedomens skull, utan uteslutande av hat och avund
gentemot de privilegierade, kommer de lgre gojim-klasserna
att flja efter oss i kampen mot vra konkurrenter om makten
- nmligen gojim-intelligensen.


Protokoll nr: 5


En strng centralisering av styrelsen. Vilken form av
administrativ styrelse kan man ge samhllen, dr besticklighet
har trngt in verallt, dr man frvrvar rikedomar genom
skickligt utfrda, skurkaktiga avtal, dr sjlvsvld hrskar,
dr moralen uppehlls med straffmedel och strnga lagar, men
inte enligt frivilligt antagna principer, dr knslorna fr
fderneslandet och religionen r utplnade genom
kosmopolitiska doktriner? Hurudan styrelseform br man ge
dessa samhllen, om inte den despotiska, vilken jag lngre
fram skall beskriva fr er? Vi ska skapa en strng
centralisering av styrelsen fr att kunna ta alla
samhllskrafter i vra hnder. Vi ska reglera p mekaniskt
stt alla det politiska livets handlingar av vra understar
genom nya lagar. Dessa lagar ska successivt upphva tidigare,
av gojim medgivna eftergifter och friheter, och vrt
herravlde skall utmrka sig genom en s stort anlagd
despotism, att det blir i stnd att nr som helst och var som
helst verrumpla motstrviga och missnjda gojer.

Man skall mjligen pst, att despotismen, som jag talar om,
inte verensstmmer med den nutida progressen, men jag skall
bevisa motsatsen fr er .

De vgar, p vilka frimureriet tillskansar sig makten.Under de
tider, d folken sg upp till regenterna som till den
gudomliga viljans rena uppenbarelse, underkastade de sig utan
knot sina sjlvhrskande monarker, men frn den dag vi ingivit
dem tanken p egna rttigheter, har de brjat betrakta de
regerande som vanliga ddliga. Smrjelsen genom det Gudomliga
valet har i folkets gon fallit frn kungarnas huvuden, och d
vi bervat folket tron p Gud, har maktens styrka blivit
utkastad p gatan till hopens frfogande samt upptagen av oss.

Dessutom tillhr oss konsten att leda massorna och
personligheterna genom skickligt uttnkta teorier och
fraseologier, genom regler fr samfundslivet och allehanda
andra finter, som gojerna inte har ngot begrepp om, genom det
speciella i vr administrativa frmga, uppfostrad fr analys,
observation och sdana finesser i kombinationer, vari vi inte
hava ngra medtvlare, liksom genom uppgrandet av planer fr
politiska handlingar och sammanslutningar. Endast jesuiterna
kunde tvla med oss betrffande sdant, men vi har frsttt
att diskreditera dem infr den korttnkta massan, d deras
organ r synligt, medan vi med vr organisation har stannat i
skuggan. Fr vrigt r det inte likgiltigt fr vrlden, vem
som blir dess herre - katolicismens verhuvud eller vr despot
av Sions blod?! Fr oss, det utvalda folket, r det lngt
ifrn likgiltigt.

Orsaken varfr staterna inte kommer verens. Fr en tid kunde
en vrldskoalition mellan gojerna komma till rtta med oss,
men mot detta bakhll ro vi skerstllda, tack vare de djupa
rtter av oenighet mellan dem, som numera r omjliga att
rycka upp. Vi har stllt emot varandra gojernas personliga och
nationella berkningar, religions - och rashat, uppammat av
oss i deras hjrtan undet loppet av tjugo rhundraden. Tack
vare allt detta fr inte en enda stat understd, eftersom var
och en kommer att tro, att en sammanslutning emot oss r
ofrdelaktig fr honom sjlv. Vi r alltfr starka - med oss
fr man nnu gra upp rkningen. Makterna kan inte ens ing
obetydliga verenskommelser utan att vrt inflytande hemligen
spelar in.

Judarna - Guds utvalda. Per me reges regnant - "genom mig
regera konungarna". Och profeterna har sagt till oss, att vi
r utvalda av Gud sjlv fr herravldet ver hela jorden. Gud
har frlnat oss geni, p det att vi mtte kunna fullborda vr
uppgift. Om det skulle finnas ett geni i motstndarnas lger,
skulle han nnu kunna uppta kampen mot oss, men en frmling
gr inte upp emot en gammal infding: kampen mellan oss skulle
bli skoningsls, ngot vrlden nnu inte skdat. Dessutom
skulle deras geni komma fr sent.

Guldet - riksmekanismens drivkraft. Alla riksmekanismens hjul
rr sig genom den drivkraft, som befinner sig i vra hnder,
och denna drivkraft r - guldet. Den av vra vise uttnkta
vetenskapen om den politiska ekonomin tillerknner kapitalet
hrskarvrdigheten sedan lnga tider tillbaka.

Monopolet i handel och industri. Fr att kapitalet skall kunna
verka utan hinder, r det ndvndigt att erhlla frihet fr
monopol i handel och industri, ngot, som redan genomdrivs av
en osynlig hand i alla vrldsdelar. En sdan frihet ger
politisk makt t industriidkarna, och verkar skadligt p
folket. Nu fr tiden r det viktigare att avvpna folken n
att snda dem i krig, det r viktigare att begagna sig av de
sjudande passionerna till vr frdel n att slcka dem,
viktigare att bemktiga sig och tolka andras tankar p sitt
stt n att undertrycka dem.

Kritikens betydelse. Vr styrelses frnmsta uppgift bestr i
att frsvaga den allmnna meningen genom kritik, vnja
mnskligheten av med all tankeverksamhet, som framkallar
motstnd, och inrikta dess frstndskrafter p tomma
vltalighetsskrmytslingar.

Inrttningar "fr syns skull". I alla tider har folken likasom
individerna tagit ord fr handling, emedan de njer sig med
det, som visas, och sllan mrker, om  lften, i det allmnna
livet, uppfylls. Drfr inrttar vi allehanda institutioner
fr syns skull, vilka vltaligt ska bevisa sina vlgrningar
till frmn fr framtskridandet.

Leda vid taltrngdhet. Vi ska anta alla partiers och
riktningars liberala fysionomier samt ge en sdan fysionomi t
folktalarna, vilka genom outtmlig taltrngdhet br gra
mnniskorna utleda p tal och ge dem avsky fr talare.

Hur skall man ta den allmnna meningen i sina hnder? Fr att
ta den allmnna meningen i sina hnder, br man bringa den i
villrdighet genom att frn olika hll framkasta alla mjliga
motsgande tankar, till dess att gojerna frlorar sig i denna
labyrint samt inser, att det bsta r att inte ha ngon sikt
alls i politiska frgor, i vilka allmnheten inte behver vara
invigd, eftersom endast den br vara invigd i sdant, som
leder samhllet. Detta r den frsta hemligheten.

Den andra fr styrelsens framgng ndvndiga hemligheten
bestr dri, att till den grad ka folk - och samhllslytena
- vanor, passioner, samhllslagar - att ingen blir i stnd att
utreda detta kaos och mnniskorna i fljd hrav upphr att
frst varandra. Denna taktik hjlper oss dessutom att s kiv
och split partierna emellan, splittra alla kollektiva krafter,
vilka nnu inte vill underkasta sig oss, och stcka varje
personligt initiativ, som p ngot stt kunde hindra vr sak.

Betydelsen av det egna initiativet. Ingenting r farligare n
det personliga initiativet. Om det r genialiskt, kan det gra
mera n en miljon mnniskor, bland vilka vi utstt split.Vi
br leda uppfostran av gojim -samhllena s, att i varje fall,
dr det krvs initiativ, folken str modfllda i hoppls
vanmakt. Anstrngningen, som hr flyter ur handlingsfriheten,
frsvagar krafterna, d den kolliderar med en frmmande
frihet. Hrav uppstr svra moraliska sttar, missrkningar,
motigheter.

verregeringen. Genom allt detta uttrttar vi gojerna s, att
vi tvingar dem att erbjuda oss den internationella makten,
vilken utan att riva ned kan omfatta alla statsmakter i
vrlden och bilda en verregering. I stllet fr de nuvarande
regenterna kommer vi att skapa en skrckbild, som kommer att
nmnas verregerings-administration. Dess armar kommer som
gripklor att strckas t alla hll, med en s kolossal
organisation, att den inte kan undg att kuva alla folk.



Protokoll nr:6

Monopolen och gojim-frmgenheternas beroende av dem. Snart
ska vi organisera enorma monopol  - reservoarer fr kolossala
rikedomar av vilka t o m de strsta gojim-frmgenheterna ska
vara s beroende att de tillsammans med staternas kredit
drunknar dri dagen efter den politiska katastrofen.

Herrar ekonomer som hr r nrvarande, vervg betydelsen av
denna kombination!

Med alla tillbuds stende medel br vi utveckla betydelsen av
vr verregering, och ge sken av att den r en beskyddare och
belnare fr alla dem som frivilligt underkastar sig den.

Aristokratins jordegendomar. Gojernas aristokrati som politisk
makt har avlidit med den har vi inga ouppgjorda rkningar
lngre. Men som innehavare av jordegendomar r den skadlig fr
oss  genom att den kan vara sjlvstndig i sina livsbehov.  Vi
br drfr gra allt som str i vr frmga fr att berva den
dess jordegendomar.  

Jordens skuldbrda. Den bsta metoden att gra detta r att
hja jordskatterna - skuldsttning av jorden.

Detta hller ovillkorligen jordgandet i ett betryckt
tillstnd.

D aristokraterna genom nedrvd vana inte kan nja sig med
litet, ruinerar de sig snart.

Handel, industri och spekulation. Samtidigt br vi starkt
understdja handel och industri och i synnerhet - 
spekulationen  vars roll r att utgra en motvikt till
industrin. Utan spekulation frkar industrin privata
frmgenheter samt tjnar till att hja jordbruket eftersom
den befriar jorden frn skuldbelastning, grundad p ln frn
jordbruksbanker. Industrin br ta frn jorden bde arbetskraft
och kapital och genom spekulationen verlmna i vra hnder
all vrldens kapital och p s stt driva alla gojer till
proletrens led. D kommer gojerna att bja sig infr oss bara
fr att f rtt att existera.

Lyxen. Fr att ruinera gojim-industrin ska vi driva upp
spekulationen med hjlp av det av oss starkt utvecklade
behovet av lyx bland gojerna, en allt uppslukande lyx.

Hjandet av arbetslnerna och frdyrandet av
ndvndighetsartiklarna. Lt oss hja arbetslnerna, vilket
likvl inte kommer att vara till ngon nytta fr arbetarna
eftersom vi samtidigt frdyrar ndvndighetsartiklarna och
sger att det r en fljd av jordbrukets och boskapssktselns
frfall. Ja, dessutom ska vi skickligt undergrva
produktionskllorna, vnja arbetarna vid anarki och
dryckenskap samt vidta alla tgrder fr att alla gojernas
intelligenta krafter frn jorden.

Den hemliga meningen med propagandan fr de ekonomiska
teorierna. Fr att den verkliga innebrden av vr politik inte
skall bli uppenbar i frtid fr gojerna, ska vi dlja den
under skenet av en human strvan att tjna de arbetande
klasserna och de stora ekonomiska principerna fr vilket vi
skall driva en verksam propaganda med vra teorier.


Protokoll nr: 7

ndamlet med de intensiva rustningarna. Intensiteten av
rustningarna, kandet av polisstaten - allt detta utgr
ndvndiga kompletteringar till de tidigare framfrda
planerna. Det r ndvndigt att komma drhn, att det frutom
vi i alla stater finns endast en massa proletrer, ngra oss
tillgivna miljonrer, polismanskap och soldater.

Oroligheter, stridigheter och fiendskap i hela vrlden. I hela
Europa och med hjlp av dess frbindelser ven p andra
kontinenter mste vi stadkomma stridigheter och fiendskap.
Dri ligger en dubbel frdel. Fr det frsta vinner vi
drigenom respekt i alla lnder, vilka vet att vi efter
gottfinnande ger makt att stadkomma oroligheter eller
terinfra ordning. Alla dessa lnder har vant sig vid att se
i oss ett ndvndigt ont.

Fr det andra trasslar vi genom intriger till alla trdar,
dragna av oss till alla regeringskabinett genom politik,
ekonomiska avtal eller skuldfrbindelser. Fr att uppn detta
mste vi bevpna oss med slughet och rnksmideri under
frhandlingarna och avtalen, men i det som kallas det
offentliga sprket br vi flja en motsatt taktik och visa oss
hederliga  och  medgrliga. P detta stt kommer gojernas -
ickejudarnas - folk och regeringar, vilka vi lrt upp att se
endast den ytliga sidan av det som vi visar dem, att betrakta
oss som vlgrare och mnniskoslktets rddare.

Brytandet av gojernas motstnd genom krig och allmnt
vrldskrig. Varje motstnd mste vi vara i stnd att bemta
med krig genom grannarna till det land som vgar motstta sig
oss. Men om ven vr fiendes grannar mnar stlla sig
kollektivt mot oss, s skall vi svara med allmnt vrldskrig.

Hemlighetsfullhet - framgng i politiken. Den huvudsakliga
framgngen i det politiska livet betingas av
hemlighetsfullheten i de politiska operationerna - ordet fr
inte stmma verens med diplomatens handlingar.

Pressen och allmnna meningen. Vi mste tvinga
gojim-regeringarna till verksamhet som i stort gynnar vr
uttnkta plan, som redan nrmar sig slutet, genom den allmnna
opinionen, som i hemlighet r inspirerad av oss med hjlp av
den s k "stormakten" eller Tredje Statsmakten - pressen, som
p f undantag nr helt r i vra hnder.

Amerikanska, kinesiska och japanska kanoner. Med ett ord, fr
att sammanfatta vrt system fr tyglande av gojimregeringarna
i Europa, demonstrerar vi fr en av dem vr makt genom
attentat, dvs genom terror, och alla, gojimregeringarna
tillsammmans, om man kunde tnka sig den mjligheten att de
samfllt reste sig mot oss, s svarar vi med amerikanska,
kinesiska eller japanska kanoner."


Protokoll nr:8

Tvetydigt begagnande av den juridiska rtten. Vi mste
frskra oss om alla vapen som vra motstndare skulle kunna
anvnda emot oss. Vi mste leta reda p de mest lmpliga
uttrycken i Europas juridiska lexika som rttfrdigar
resolutioner som annars eventuellt skulle frefalla i hgsta
grad djrva eller orttvisa, eftersom sdana resolutioner
mste avfattas s, att de uppfattas som de hgsta moraliska
regler av juridisk karaktr.

Frimurarstyrelsens medarbetare. Vr styrelse br omge sig med
civilisationens alla krafter bland vilka den kommer att rra
sig. Den omger sig med journalister, jurister-praktikanter,
administratrer, diplomater och slutligen med folk som ftt en
hgsta utbildning i vra speciella  skolor.

Speciella skolor och en hgsta bildningsanstalt. Dessa
personer skall knna till alla hemligheter i det sociala
livet, de skall vara sprkkunniga och vlbevandrade i
politikens terminologi. De skall vara vl frtrogna med alla
den mnskliga naturens avigsidor, kanna alla dess svaga
strngar, fr att kunna spela p dem. Dessa strngar r: -
gojernas frnuftsinriktning, deras intentioner, brister,
laster och egenskaper, skillnader mellan klasser och stnd.
Det r tydligt att de genialiska medarbetarna i vr styrelse,
som jag talar om, inte kommer att vljas bland gojerna, vilka
r vana att uppfylla sitt administrativa arbete utan att
fundera ver vad detta br syfta till eller varfr det mste
utfras. Gojernas administratrer signerar handlingar utan att
lsa dem och arbetar endast fr lnens skull eller av
opportunism.

Ekonomer och miljonrer. Vi ska omge vr styrelse med en mngd
ekonomer. En hel plejad av bankirer, industriidkare,
kapitalister och frmst miljonrer, eftersom i sjlva verket
allt kommer att avgras med siffror. Det r drfr som de
ekonomiska vetenskaperna utgr det frnmsta
undervisningsmnet fr judarna.

t vem br man anfrtro de ansvarsfulla posterna i regeringen?
Tills vidare, medan det nnu inte r ofarligt att anfrtro de
ansvarsfulla posterna i vra riken t vra brder, ska vi ge
dem t personer, vilkas frflutna och karaktr r sdan att
det finns en klyfta mellan dem och folket. Personer som, i
hndelse av olydnad mot vra freskrifter, kan vnta sig
antingen dom eller landsflykt som pfljd - detta gr att de
mste frsvara vra intressen till sitt sista andetag.


Protokoll nr:9

Tillmpning av frimurarprinciper i folkets teruppfostran. D
det tillkommer er att tillmpa vra principer, ber jag er att
fsta uppmrksamheten p folkets karaktr i det land dr ni
vistas och verkar. En allmn generell tillmpning av
frimureriets principer, innan folket p nytt blivit uppfostrat
efter vrt mnster, kan inte ha ngon framgng. Men om ni gr
varsamt fram vid dess tillmpning, s skall ni se att inom ett
decennium har den mest fasta karaktr frndrats och vi kan
rkna in ett nytt folk i deras led som redan har underkastat
sig oss.

Frimureriets paroll. Orden i vr, i sjlva verket liberala,
frimurer-paroll r: "frihet, jmlikhet och broderskap". D vi
kommer till makten skall vi byta ut dem mot andra, inte en
paroll utan endast en id: "frihets rtt, jmlikhets
skyldighet, broderskaps ideal" - sger vi och ..... tar tjuren
vid hornen ...Vi har de facto redan utplnat varje styrelse
utom vr egen eftersom de jure det nnu finns mnga sdana. Om
ngon stat f n protesterar mot oss, s r det endast fr syns
skull och efter vrt gottfinnande och genom vr frsorg, ty
deras antisemitism behver vi fr att styra vra lgre brder.
Jag behver inte frklara detta nrmare eftersom detta redan
tagits upp i vra frhandlingar flera gnger.

Frimureriets diktatur. I sjlva verket finns det inte ngra
hinder fr oss. Vr verregering str ver lagen p det stt
som man brukar med ett starkt ord kalla - diktatur. Jag vgar
med lugnt samvete pst att vi numera r lagstiftare. Vi
fller domar och anstller rttegngar, vi straffar och
bendar. Vi regerar med kraftig vilja eftersom vi har i vra
hnder spillrorna av ett f d starkt parti, numera kuvat av
oss. I vra hnder ligger tygells relystnad, brnnande trst
efter skoningsls hmnd, ondskefullt hat.

Terror. Vem tjnar frimureriet? Frn oss utgr en
allomfattande terror. Hos oss tjnar folk av alla
skdningsstt och av alla doktriner: terupprttare av
monarkier, demagoger, socialister, kommunister och allehanda
utopister. Vi har fngslat alla i arbete och vr arbetsbrda
undergrver i alla stder de sista terstoderna av makt och
frsker strta all faststlld ordning. Alla stater r
utpinade av denna verksamhet; de manar till lugn. De r
frdiga att uppoffra allt fr fredens skull, men vi ger dem
inte fred frrn de erknner vr internationella verregering
ppet och undergivet.

Folket har hgljutt klagat ver ndvndigheten av att lsa den
sociala frgan genom internationell verenskommelse.
Uppdelningen i partier har stllt dem alla till vrt
frfogande eftersom man mste vara rik fr att konkurrera med
andra, och rikedomen r i vra hnder.

Skiljandet av de "seende" frn de "blinda" i gojernas riken.
Vi skulle kunna frukta en sammansvrjning mellan gojernas
seende krafter bland de regerande och den blinda filkkraften.
Men vi har vidtagit alla tgrder mot en sdan mjlighet.
Mellan den ena och den andra kraften har vi rest en mur i form
av den msesidigar terrorn dem emellan. P s stt frblir den
blinda fokkraften vrt std och vi, endast vi, frblir dess
ledare och naturligtvis riktar vi den mot vrt ml.

Frbund mellan makten och massan. Fr att den blindes hand
inte skall frigra sig frn vr ledning mste vi d och d
ing nra frbund med den blinda massan. Om inte personligen
s genom vra skraste brder. D vi blir en erknd makt ska
vi personligen fra talan med folket p torgen och ska d leda
det i politiska frgor i den riktning som gagnar oss.

Hur ska man kunna kontrollera vad som lrs ut till foket i
skolorna p landsbygden? Och det so regeringens utsnde eller
sjlva regenten sger kan inte frbli oknt fr hela riket ty
sdant sprids snabbt man till man emellan.

Det liberala godtycket. Fr att inte i frtid frgra
gojim-institutionerna gr vi varsamt fram men frenar i vra
hnder ndarna av mekanismens fjdrar. Dessa fjdrar befann
sig frut i en strng men rttvis ordning men vi har ersatt
denna med ett liberalt, ordningslst godtycke.

Tagande i besittning undervisning och uppfostran. Vi har talat
om lagfarenheten, valordningen, pressen, den personliga
friheten men huvudsakligen  folkets  bildning  och uppfostran 
ssom  hrnstenen  till en  fri  tillvaro.

Falska teorier. Vi har gckat, frvirrat och demoraliserat
gojim-ungdomen genom att med vett och vilja uppfostra dem i
falska principer och teorier.

Lagarnas tolkning. Utanfr de existerande lagarna, utan att i
grund frndra dem utan endast genom att frvrnga dem med
motsgande tolkningar, har vi skapat ngot kolossalt vad
resultatet betrffar. Dessa resultat visade sig till att brja
med i ett maskerande av lagarna och drefter dolde vi dem hr
och hpna ven fr regeringen genom att krngla till
lagstiftningen s att den blev omjlig att tolka.

Teorin om samvetsdomstolar. Ni invnder kanske att man kommer
att resa sig mot oss med vapen i hand om man i frtid vinner
insikt. Men detta bemter vi i vsteuropa med ett sdant
terrorvlde att ven de modigaste kommer att darra: de
underjordiska metropoljrnvgarna ska nr tiden r inne dras
under alla huvudstder vilka drifrn ska sprngas i luften
med alla landets institutioner och dokument.


Protokoll nr:10


Det synliga i politiken. Idag brjar jag med att upprepa
sdant som redan sagts och jag ber er lgga p minnet att
regeringarna och folken , vad betrffar politiken, njer sig
med sdant som r konkret och som de kan observera. Ja, nr
skulle de ha tid att tnka ver sakernas inre mening, d
huvudsaken fr deras representanter r att roa sig? Fr vr
politik r det utomordentligt viktigt att knna till denna
detalj. D vi str infr att avgra maktens frdelning tar vi
hjlp av det fria ordet, pressen, religionen (tron),
frsamlingsfriheten, jmlikheten infr lagarna, ganderttens
helgd, hus och hem, skatterna (idn om den dolda skatten) och
lagens terverkan. Alla dessa frgor r av sdan art att de
aldrig br berras ppet och rligt infr folket. I de fall d
det blir ndvndigt att berra dem, br man inte redogra fr
dem i ngon detaljerad utlggning utan endast framhlla att de
nutida rttsprinciperna erknns av oss. Vikten av detta
avsiktliga frbigende bestr i att en princip som inte tagits
upp till diskussion lmnar oss handlingsfrihet att obemrkt
utesluta det ena eller det andra ur denna princip. Om man
nmner dem alla fr de ju samma insikt som vi.

Skurkaktigheten "genialitet". Folket har en srskild
tillgivenhet och hgaktning fr den politiska kraftens genier
och p alla deras vldsgrningar svarar det: "Visst r det
skurkaktigt, men genialiskt ... ett konststycke, vl spelat,
storartat ofrskmt!"

Vi rknar med att f alla nationer med i arbetet p att
uppfra den nya grundfasta byggnad som r vrt projekt. Drfr
br vi frst och frmst frse oss med och frvissa oss om den
rent rastlsa andans djrvhet och kraft, med vilken vra
agenter bryter ned alla hinder p vr vg.

Vad utlovar frimurarstatsvlvningen? D vi r redo att utfra
vr statsvlvning, sger vi till folken: "Allt har gtt snett,
alla r utblottade. Vi skall gra slut p orsakerna till era
lidanden: nationalitet, grnser, olika myntsystem. Visserligen
r ni fria att dma oss men kan ni ge oss en rttvis dom om ni
faststller den innan ni prvat det som vi skall ge er?" ...
D ska de hja oss till skyarna och bra oss p sina hnder i
enhllig hnfrelse av hopp och frtrstan. Rstningen, som vi
gjort till ett redskap i vra hnder, genom att vi vant t o m
de minsta enheter bland allmnheten att arrangera
gruppsammankomster och verenskommelser, gr oss sin tjnst
och spelar fr denna gng sin sista roll att enhlligt nska
lra knna oss nrmare, innan folket uttalar sin dom ver oss.

Allmn rstrtt. Drfr br vi lta alla rsta utan tskillnad
mellan klasser eller census, fr att faststlla flertalets
absolutism, vilken man inte kan avfordra de intelligenta
klasserna.

Sjlvvrdering. Genom att vi p s stt har vant alla vid
tanken p sjlvvrdering (egoism) bryter vi ned betydelsen av
gojim-familjen och dess uppfostringsvrde, vi omjliggr fr
de individuella frmgorna att utmrka sig och folkmassan, som
leds av oss, tillter inte dessa att varken framtrda eller
ens uttala sig. Massorna r vana att endast lyda oss, som
betalar dem fr lydnad och uppmrksamhet. Hrigenom skapar vi
en blind makt, som aldrig blir i stnd att rra sig utan att
ledas vra agenter, som vi tilldelat massan i st f dess egna
ledare.

Frimureriets ledare. Folket umderkastar sig denna regim
eftersom de vet att de kommer att vara beroende av dessa
ledare fr sin arbetsfrtjnst, allmosor och tillgngen till
vlfrd.

Frimureriets genialiska ledare. Regeringsplanen br tnkas
igenom och presenteras av en enda person eftersom det skulle
bli omjligt att stadfsta den om den uppdelades i
enskildheter hos mnga personer. Drfr kan vi tilltas knna
till planen, men inte delta i dess bedmning, fr att inte
rubba det geniala sambandet mellan dess enskilda delar, den
praktiska styrkan av varje moments hemliga betydelse. Om ett
sdant arbete skulle kritiseras och ndras genom mngas
omrstning s skulle det komma att prglas av alla de
ofrstende intellekt som inte satt sig in i det hela p
djupet och sambandet i dess tankar. Fr oss r det ndvndigt
att vra planer r effektiva och ndamlsenligt uttnkta.
Drfr br vi inte lta vr ledares genialiska arbete plockas
snder av massan inte ens av en sluten krets.

Dessa planer ska tills vidare inte kullkasta de nu existerande
samhllsinstitutionerna. De skall bara lgga om deras ekonomi
och fljaktligen hela kombinationen av deras verksamhet,
vilken allts inriktas p den av oss i vra planer utstakade
vgen.

Samhllsinstitutionerna och deras funktion. Under olika
benmning finns i alla lnder umgefr samma typ av
institutioner: representation, ministr, senat, riksrd,
lagstiftande och verkstllande makt. Det r verfldigt att
frklara fr er mekanismen i dessa institutioners inbrdes
frhllande, eftersom ni redan vl knner till detta. Lgg
endast mrke till att var och en av dessa institutioner
motsvarar ngon viktig regeringsfunktion och jag ber er lgga
p minnet att ordet "viktig" inte hnfr sig till
institutionen utan till funktionen. Institutionerna har alla
regeringsfunktioner frdelade mellan sig - den administrativa,
den lagstiftande, den verkstllande; drfr fungerar de i
statsorganismen p samma stt som organen i mnniskokroppen.
Om vi skadar en del av statsmaskineriet, insjuknar staten, p
samma stt som mnniskokroppen, och ... dr bort.

Liberalismens gift. D vi ympade in liberalismens gift i
statsorganismen, frndrades hela dess politiska byggnad,
staterna insjuknade i en ddlig sjukdom - "blodfrgiftning".
Det terstr nu endast att invnta slutet p deras plgor.

Konstitution - en skola fr partistriden. Den republikanska
eran. Presidenterna - frimureriets kreatur. Ur liberalismen
fddes de konstitutionella staterna, som uppstod istllet fr
sjlvhrskarmakterna, vilka hittills rddat gojerna.
Konstitutionen r, som ni vl knner till, inte ngot annat n
en skola fr partistrider, oenighet, grl,
meningsskiljaktigheter, fruktls partiagitation och
partitendenser - med ett ord, en skola fr allt sdant som gr
regeringsverksamheten fruktls. Tribunen har, inte mindre n
pressen, dmt regenterna till overksamhet och svaghet och
drigenom gjort dem ondiga och verfldiga varfr de ven i
mnga lnder strtats. Drigenom mjliggjordes den
republikanska eran och vi bytte ut regenterna mot en
karikatyrregering - mot presidenten, tagen ur folkhopen, ur
miljn av vra kreatur, vra slavar. Hri lg brjan till den
mina som vi lagt under gojim-folket eller rttare sagt under
gojim-folken.

Presidenternas ansvarighet. Under den nrmaste framtiden
kommer vi att faststlla ansvarighet fr presidenterna.

D kommer vi inte att dra oss fr att genomfra det som vrt
opersonliga kreatur fr ansvara fr. Vad rr det oss om leden
av makstrvare glesnar, om det uppstr villervalla p g a att
man inte kan finna presidenter, kaotiska frhllanden som i
grunden desorganiserar landet?

"Panama". Deputeradekammarens och presidentens roll. Fr att
frskra oss om att vr plan ger ett sdant resultat ska vi
arrangera val av presidenter som i sitt frflutna har ngon
oknd, mrk affr, ngot "Panama". - D kommer de, av fruktan
fr att bli avsljade och p g a av det fr varje mnniska, som
uppntt  makten, knnetecknande begret att frska behlla
sina privilegier och det anssende som r frenat med
presidentvrdigheten, att bli tillfrlitliga personer att
verkstlla vra freskrifter  Deputeradekammaren kommer att
skydda, frsvara och vlja presidenter, men vi kommer att
frnta den rtten att fresl och ndra lagar, ty denna
rttighet kommer vi att verlta t en ansvarig president som
r en marionett i vra hnder. Naturligtvis blir d
presidentens makt en mltavla fr alla slags anfall men vi ska
ge honom mjlighet att frsvara sig genom rttigheten att
rikta sig direkt till folket d v s till vr blinda tjnare -
till flertalet av massan och till dess avgrande, och d
frbig dess representanter. Oberoende hrav verlmnar vi
till presidenten rttigheten att frklara krig. Denna sista
rttighet skall vi motivare med att presidenten som hgsta
chef fr landets hela arm br ha denna till sin disposition
i hndelse av behov att frsvara den nya republikanska
konstitutionen, till vars bevarande han, ssom ansvarig
representant fr konstitutionen, har rttighet.

Frimureriet - lagstiftande makt. Det r uppenbart att nyckeln
till helgedomen under sdanan omstndigheter kommer att stanna
i vra hnder och ingen utom vi kommer att leda den
lagstiftande makten.

En ny republikansk konstitution. Dessutom kommer vi, genom
infrandet av den nya republikanska konstitutionen att frnta
deputeradekammaren rttigheten att interpellera angende
regeringstgrder under frevndning att det r ndvndigt att
skydda politiska hemligheter. Dessutom kommer vi att med den
nya konstitutionen inskrnka antalet deputerade till ett
minimum, varigenom vi ven i samma mn inskrnker de politiska
passionerna och passionen fr politik. Men om det mot frmodan
flammar upp protester ven i denna lilla grupp, s gr vi
processen kort med dem genom att med upprop vnda oss till
hela folkets pluralitet.

Det kommer att ligga presidenten att utnmna ordfrande och
vice ordfrande i deputeradekammaren och senaten. Istllet fr
stndiga parlamentsessioner kommer vi att frkorta dem till
ngra mnader. Dessutom kommer presidenten, som hgsta utvare
av den verkstllande makten, att ha rttighet att sammankalla
eller upplsa parlamentet och, i hndelse av upplsning, efter
eget gottfinnande, bestmma tiden fr nytt sammankallande. Men
fr att den av oss utnmnda presidenten inte skall behva st
fr fljderna av alla dessa i sjlva verket olagliga
handlingar, innan det passar oss, ska vi se till att
ministrarna, och andra presidenten omgivande hgre
administrativa funktionrer, kringgr hans tgrder med egna
medel, varfr de blir ansvariga istllet fr honom. Denna roll
ger vi frmst till Senaten, riksrdet eller ministerrdet, men
inte till enskilda personer.

Presidenten skall, enligt vrt beslut, tolka andan av de
gllande lagar, som kan tolkas p olika stt; dessutom skall
han anullera dem d vi gr honom uppmrksam p att detta r
ndvndigt; dessutom kommer han att ha rtighet att fresl
temporra lagar och t o m frndring i regeringens
konstitutionella arbetsordning och d motivera dessa tgrder
med att landets hgsta vlgng fordrar detta.

vergng till frimurar-"sjlvhrskarvlde". Med sdana medel
skall det s smningom lyckas oss att, steg fr steg,
tillintetgra allt det, som vi i brjan av vrt intrde i vra
rttigheter mste infra i regeringsinstitutionerna fr att
sedan verg till att omrkligt upphva all konstitution, d
tiden r inne att erstta varje regering med vrt
sjlvhrskarvlde.

Stunden fr "vrldshrskarens" korande. Korandet av vr
sjlvhrskare kan untrffa innan vi upphver konstitutionen.

Stunden fr detta korande r inne d folken, som r utpinade
av inre oroligheter och de styrandes, av oss framkallade,
oduglighet, utropar: "Bort med dem och lt oss f en
vrldshrskare, som frenar oss och tillintetgr orsakerna
till vra tvister - nationalitetsgrnserna, religionerna,
regeringarnas mellanhavanden - samt ger oss den fred och det
lugn, som vra styresmn och folkrepresentanter inte har
kunnat hjlpa oss till."

Inympning av sjukdomar och andra frimureriets rnker. Men ni
vet vl sjlva att det, fr att folken i sin helhet skall
uttala sdana nskningar, r ndvndigt att stndigt och i
alla lnder uppvigla regeringarna och folken och slunda
trtta ut alla med oenighet, fiendskap, stridigheter, hat och
t o m martyrskap, hunger, inympning av sjukdomar, nd och allt
slags elnde. Detta fr att gojerna skall se den enda utvgen
till rddning i vrt ekonomiska och ven i vrigt fullstndiga
herravlde.

Om vi ger folken andrum kommer vi sannolikt aldrig att n
drhn.


Protokoll nr:11

Riksrdet kommer att spela rollen som bekrftelse p regentens
makt: det blir i egenskap av den lagstiftande krens synliga
del s a s en redaktionskommitt fr regentens lagar och pbud.

Den nya konstitutionens program. Nu vergr vi till den
tilltnkta konstitutionens program. Vi kommer att stifta Lag,
skipa Rtt och flla Dom: 1) i form av frslag till den
Lagstiftande frsamlingen, 2) genom presidentens pbud - i
form av allmnna frordningar, Senatens freskrifter och
Riksrdets beslut och i form av ministerfreskrifter samt 3)
i hndelse av lmpligt tillflle - i form av statskupp.

Ngra detaljer av den freslagna statsomvlvningen. Lt oss,
sedan vi p ett ungefr faststllt modus vivendi, nrmare
granska detaljerna av de kombinationer, genom vilka vi till
slut skall fullborda omvlvningen av statsmaskineriets gng i
ovannmnda riktning. Med dessa kombinationer menar jag:
tryckfriheten, freningsfriheten, samvetsfriheten rtten till
val och mycket annat som br frsvinna ur den mnskliga
ordlistan eller i grund omdanas omedelbart efter den nya
konstitutionens kungrelse. Frst i detta gonblick blir det
mjligt fr oss att omgende tillknnage vra freskrifter fr
senare blir varje synbar freteelse farlig - och varfr? Om
denna frndring skulle genomfras med brutal strnghet och i
form av pbud och restriktion, s skulle den kunna leda till
frtvivlan, framkallad av fruktan fr nya frndringar i samma
riktning. Och om den genomfrs i form av vidare frmildringar,
s kan man komma att sga, att vi erknt vra misstag och
detta undergrver den nya maktens ofelbarhetsgloria. Eller
ocks kommer man att sga att vi blivit skrmda och blivit
tvungna till eftergifter, fr vilka ingen kommer att visa oss
sin tacksamhet eftersom man kommer att anse att vi har skulden
till det ... Bda situationerna r skadliga fr den nya
konstitutionens prestige. Fr oss r det ndvndigt att folken
frn frsta stund av dess proklamerande, d de nnu r
vervldigade av den omvlvning som skett, d de nnu befinner
sig under terror och villrdighet, erknner att vi r s
starka, s osrbara, s mktiga och att vi i intet fall kommer
att frhandla med dem och att vi inte bara ringaktar deras
sikter och nskningar utan ven r beredda och frmgna att
med okuvlig makt undertrycka den minsta opinionsyttring nr
och var som helst. Att vi med ens tar allt vi behver i
besittning och att vi i intet fall r villiga att dela makten
med dem ... D kommer de att sluta gonen av fruktan och
invnta vad som komma skall.

Gojerna r fr. Gojerna r en frskock och vi r vargar fr
dem. Och ni vet hur det gr med fren nr vargen har sluppit
in i frahuset.

De blundar nnu fr allt eftersom vi lovar att terge dem alla
deras friheter sedan vi kuvat fredsfienderna och tagit
kontroll ver alla partier.

Behver jag bertta hur lnge de kommer att f vnta p denna
restitution?

Det hemliga frimureriet och dess "synliga" loger. Vad r
syftet med att inge gojerna hela denna politik utan att lta
dem nrmare f se dess underlag - varfr, om inte fr att p
omvgar uppn det som r ouppneligt fr vrt spridda folk p
direkta vgar. Detta har tjnat till grund fr vrt hemliga
frimureris organisation, vilken de inte knner till och vars
ndaml dessa gojimnt inte ens misstnker eftersom de r
lockade av oss in i den synliga armn av frimureriets loger
fr att avleda deras stamfrvanters uppmrksamhet.

Gud (Jehova) har frlnat oss, sitt utvalda folk, spridning
ver hela vrlden och i denna vr skenbara svaghet har visat
sig hela vr styrka, vilken nu frt oss till vrldherravldets
trskel.

Fr oss terstr nu bara ett helt litet arbete p den redan
lagda grunden, innan vi nr slutmlet.


Protokoll nr:12

Frimureriets tolkning av ordet "frihet". Ordet "frihet", som
man kan tolka olika, definierar vi p fljande stt: Frihet r
rttighet att gra det, som lagen tillter. En sdan tolkning
av detta ord gagnar oss p det sttet att all frihet stannar
i vra hnder, eftersom lagarna kommer att frstra eller
upprtta endast det som passar oss, enligt ovan framstllda
program.

Pressens framtid i frimureriets rike. Med pressen kommer vi
att gra p fljande stt. Vilken roll spelar pressen i vra
dagar? Den tjnar till att vcka passioner eller egoistiska
partilidelser som gagnar oss. Den r innehllsls, orttvis,
lgnaktig och de flesta vet inte ens vad den tjnar till. Vi
ska sadla den och ta den i strama tyglar; detsamma ska vi gra
med den vriga litteraturen, ty vilken nytta skulle vi ha av
att befria oss frn pressens anfall om vi frblev skottavlor
fr broschyrer och bcker? Vi kommer att gra en dyr produkt
av offentligheten - dyr tack vare att den mste censureras -
till en inkomstklla fr staten: vi lgger den en srskild
stmpelbeskattning, samt kautionsinbetalning fr rttigheten
att starta pressorgan eller tryckerier, vilka br vara
frpliktade att garantera att vr regering blir fridlyst frn
alla pressens anfall. Varje anfall mot regeringen kommer vi
att skoningslst bestraffa. Sdana medel som stmpelskatt,
kautioner och bter ger enorma inkomster t staten.
Visserligen kunde partiorgan str omkring sig pengar, men vi
kommer att dra in varje oppositionell tidning d de angripit
oss fr andra gngen.Ingen skall ostraffat rra vid vr
regering ofelbarhetsgloria. Som frevndning fr att dra in en
upplaga kommer vi att uppge att tidningen upprr sinnena utan
anledning och grund. Kom ihg att det bland de anfallande
kommer att finnas tidningsorgan som vi sjlva utgivit, men de
kommer endast att angripa sdant som vi redan tnkt ndra p.

Kontroll ver pressen. Inte en enda uppgift ska komma till
allmnhetens knnedom utan vr kontroll. Detta har vi redan
arrangerat genom att alla nyheter samlas i ngra agenturer dr
de centraliseras frn alla vrldens hrn.

Korrespondentagenturer. Dessa agenturer ska d helt och hllt
bli vra institutioner och kommer att offentliggra endast det
som vi lgger dem.

Om vi nu har lyckats hjrntvtta gojim-samhllenas sinnen s
till den grad att nstan alla av dem ser p vrldshndelserna
genom de frgade glasgon som vi stter framfr deras gon, om
det inte lngre i ngot enda land finns ngra hinder fr oss
som kan sprra vgen till de av gojernas dumhet s k
statshemligheterna, s hur skall det d bli nr vi erknns som
vrldshrskare genom vr vrldskonungs person?

Lt oss tervnda till pressens framtid. Var och en som vill
bli tidningsredaktr, bibliotekarie eller tryckerigare mste
skaffa sig erforderligt diplom, vilket i hndelse av missbruk
och olmpligt agerande, omedelbart kommer att frntas
innehavaren.

Vad r progress enligt frimureriets begrepp? Genom sdana
tgrder blir tankens verktyg ett medel i hnderna p vr
regering som inte tilllter att folkmassan frirrar sig i
framstegens snrskog och i drmmar om lycksalighet. Vem av oss
har inte klart fr sig att denna illusoriska lycksalighet r
en direkt vg till orimliga fantasier ur vilka anarkistiska
frhllanden mnniskor emellan fds eller rttare sagt, tanken
p progress har lett till tanken p allt slags emancipation,
utan att faststlla dess grnser. Alla s k liberaler r
anarkister, om inte till handling, s till tanke. Alla jagar
efter frihetens chimrer, varvid de strtar sig ini
egenmktighet, d v s i anarki av opposition fr oppositionens
skull.

Om pressen nnu en gng. Lt oss nnu en gng tervnda till
pressen. Vi lgger den skatt liksom allt det tryckta ordet,
stmpelskatt fr varje ark samt kaution, och bcker, som
omfatar mindre n 30 ark, dubbelt s hga avgifter. Vi ska
hnfra dem till kategorin broschyrer, fr att  ena sidan
minska antalet journaler, vilka utgr det vrsta giftet i
tryck, coh  andra sidan - kommer en sdan tgrd att tvinga
frfattarna att skriva s pass lnga avhandlingar, att ytterst
f kommer att lsa dem, i synnerhet som de kommer att bli
mycket dyra. Men det, som vi sjlva kommer att ge ut till
nytta fr den intellektuella utvecklingen i den av oss antydda
riktningen, kommer att bli billigt och lsas av alla.
Skatterna tyglar den tomma, litterra hnfrelsen, och
straffbarheten gr frfattarna beroende av oss. ven om det
skulle finnas sdana som skriftligen vill protestera mot oss,
s kommer det inte att finnas ngon, som vill g med p att
trycka deras alster. Innan man tar emot arbete fr tryckning
mste frlggaren eller tryckeriet anhlla om tillstnd fr
detta av styrelsen. P s stt stt fr vi i god tid reda p
vad som planeras emot oss, och det ger oss alltid frsprng
att komma med frklaringen i det syftade mnet.

Litteratur och journalistik r tv av de viktigaste
uppfostringsmedlen - det r drfr som vr regering kommer att
bli gare till de flesta tidningar. P s stt neutraliseras
den privata tidningspressens skadliga inverkan och vi fr ett
enormt inflytande p sinnena ... Om vi tillter tio tidningar
att komma ut, s ger vi sjlva samtidigt ut trettio, o s v i
samma proportion. Men detta br publiken p inga villkor ens
misstnka, varfr alla tidningar som vi ger ut till det yttre
kommer att frfkta de mest motsatta riktningar och tnkestt,
vilket inger frtroende och drar vra godtrogna motstndare
till oss. De gr p s stt i vr flla och kan oskadliggras.

I frsta rummet stlls de officiella organen. De skall alltid
bevaka vra intressen och drfr blir deras inflytande av
jmfrelsevis ringa vrde.

I andra rummet kommer de officisa, vilkas roll kommer att
best i att dra till sig de likgiltiga och ljumma.

I tredje rummet stller vi vr "opposition", viken tminstone
i ett av sina organ skall framst som vr antipod. Vra
verkliga motstndare kommer d att tro att denna opposition
kommer frn deras egna led och de kommer d att avslja sig
och blotta sina kort fr oss.

Vra tidningar kommer att representera alla mjliga
inriktningar - aristokratiska, republikanska, revolutionra,
t o m anarkistiska - s lnge som konstitutionen existerar. De
skall, som den indiska guden Vischnu, ha hundra hnder, av
vilka var och en kommer att knna vilken som helst allmn
mening p pulsen. D pulsen blir alltfr febril, fr dessa
hnder den allmnna meningen mot vrt ml, eftersom en upprrd
individ frlorar sitt sunda omdme och ltt underkastar sig en
frmmande ingivelse. Dumhuvuden som tror att de upprepar sina
meningsfrnders tankar, kommer att upprepa vra tankar eller
sdant som gagnar vra syften. De inbillar sig att de fljer
sitt partis organ, medan de i verkligheten fljer den flagga
som vi hissar fr dem. Fr att i detta syfta inrikta vr
tidningsmilis, mste vi organisera denna sak ytterst
noggrannt. Under namn av pressens centralorganisation anordnar
vi litterra sammankomster dr vra agenter obemrkt kommer
att ge paroller och signaler. Genom att frdma och skenbart
motsga vra initiativ, utan att g in p vsentligheter,
kommer vra organ att leverera en skenfktning med de
officiella tidningarna, endast fr att ge oss anledning att
uttala oss mera detaljerat, n vi hade kunnat gra i de frsta
officiella kungrelserna. Men naturligtvis endast i de fall,
d det visar sig frdelaktigt fr oss.

Dessa anfall mot oss har dessutom det syftet att understarna
drigenom vertygas om att full frihet rder i tal och skrift
och de ger vra agenter orsak att hvda, att de tidningar som
ooponerar sig mot oss, endast pratar strunt eftersom de inte
sakligt kan motivera sin frkastelsedom ver vra tgrder.

Sdana fr den allmnna meningen omrkliga, men skra,
tgrder drar mest framgngsrikt allmnhetens uppmrksamhet
och frtroende ver p vr regerings sida. Tack vare dem
kommer vi i mn av behov att vcka och lugna sinnena i
politiska frgor, vertyga eller bringa dem ur fattningen, d
vi msom lter trycka sanningar, msom lgner, fakta eller
deras dementier, beroende p om de tas vl eller illa emot. P
det sttet rekognoscerar vi frsiktigt terrngen innan vi
betrder den. Vi kommer ofelbart att besegra vra fiender
eftersom de till sin disposition inte kommer att ha ngra
tidningsorgan dr de fritt kan uttala sin mening. Detta till
fljd av ovannmnda tgrder emot pressen. Vi behver inte ens
dementera dem fullstndigt ...

Frsksstenar, som vi kastat ut i den tredje kategorin av vr
press, kommer vi, om s behvs, energiskt att parera i de
officisa organen.

Frimurarsolidariteten i den nutida pressen. Redan nu
existerar, t ex i den journalistiken, en frimureriets
solidaritet i parollen: alla prssorgan r inbrdes frbundna
genom den professionella hemligheten. Likt antiken augurer
rjer inte dess medlemmar hemligheten av sina uppgifter,
svida de inte har ftt order att delge allmnheten den. Inte
en enda journalist vgar frrda denna hemlighet, ty ingen av
dem tillts intrde i yrket utan meriten av ett, mer eller
mindre, makulera frflutet. Dessa flckar skulle d omedelbart
blottas. Eftersom  endast ett ftal knner till dessa
skamflckar, framstr journalisten ofrvitlig infr den stora
menigheten och alla fljer honom med frtjusning.

Att vcka provinsiella "allmnna krav". Vra berkningar
omfattar ven landsbygden. Dr mste vi vcka frhoppningar
och strvanden med vilka vi kan utva ptryckning p
huvudstaden och gra sken av att det r landsbygdens
sjlvstndiga frhoppningar och strvanden. Det r klart, att
orsaken till detta alltid r densamma, nmligen vr strvan
till makten. Fr oss r det ndvndigt att, s lnge vi nnu
inte innehar fullstndigt herravlde, huvudstderna ibland,
fr knnas vid trycket av den allmnna meningen i landsorten,
d v s hos den stora massan, som str p vr sida genom vra
agenters arbete. Fr oss r det ndvndigt att huvudstderna,
i ett visst psykologiskt moment, inte ges tillflle att
verlgga om ett redan fullbordat faktum, redan av den orsak,
att det godknts av allmnheten p landsbygden.

Den nya regimens ofelbarhet. D den nya regimen tid r inne,
som r en vergng till vr tronbestigning, kan vi inte
tillta pressen att avslja orligheten i samhllet; man br
hllas i den tron att den nya regimen s tillfredsstllt alla,
att t o m brottsligheten upphrt ... Brottsfall br bara bli
knda genom brottsoffren och tillflliga vittnen ... det r
allt.


Protokoll nr:13

Behovet av det dagliga brdet. Behovet av dagligt brd tvingar
gojerna till tystnad och till att vara vra dmjuka tjnare.
Agenter, anstllda vid vra pressorgan och tagna ur deras led,
ska p vr befallning behandla det, som r olmpligt fr ass
att omedelbart publicera offentligt, och samtidigt genomdriver
vi, medan det brk som drvid uppstr pgr, de fr oss
nskvrda reformerna och presenterar dem fr publiken som ett
fullbordat faktum. Ingen vgar begra ndring i sdant som
redan avgjorts, s mycket mindre som det kommer att
framstllas som en frbttring. P detta stt lnkar pressen
publikens tankar till nya frgor (vi har ju vant mnniskorna
vid att stndigt ska ngot nytt).

Politiska frgor. Alla klent begvade politiker kastar sig nu
ver dessa nya frgor, politiker som hittills inte frsttt,
att de inte begriper sig p det de accepterar att bedma.
Politiska frgor r inte tillgngliga fr ngon annan an fr
dem som skapat och sedan flera rhundraden tillbaka leder
politiken. Av allt detta frstr ni, att vi med vr strvan
att vinna massorna fr vr sak endast underlttar vr
mekanisms gng. Var uppmrksamma p att det inte r fr vra
handlingar, utan fr vra, i den ena eller den andra frgan,
utslungade ord som vi sker uppmuntran. Vi talar stndigt om,
att vi i alla vra grningar leds av hoppet frenat med
vertgelsen att tjna det allmnnas bsta.

Industriella frgor. Fr att avleda alltfr oroliga element
frn att bedma politiska frgor tar vi nu upp nya sprsml -
industriella frgor. P detta omrde kan de brka s mycket de
nskar och frmr! Massorna gr med p att frbli paasiva, att
avhlla sig frn den s k politiska verksamheten (ngot som vi
har lrt dem fr att, med deras hjlp,bekmpa
gojim-regeringarna) endast p ett villkor: att de fr ny
sysselsttning. Detta kan vi ge dem - i samma politiska
riktning. Fr att de inte sjlva ska tnka ut ngot, ska vi
frstr dem med frlustelser, spel, passioner och folkhus.
Snart ska vi genom pressen fresl att de deltar i tvlingar
i konst och all slags sport. Dessa intressen kommer slutligen
att avleda deras sinnen frn att gna sig t frgor dr vi
annars mste bekmpa dem. D mnniskorna allt mer och mer
vnjs av med att tnka sjlvstndigt, kommer de tala unisont
med oss, eftersom endast vi kommer att utstaka nya
tankeriktningar ... naturligtvis genom sdana personer, som
man inte uppfattar som solidariska med oss.

"sanningen r en". De liberala utopisternas roll blir fullt
utspelad, d vr regering blir erknd. Till dess gr de oss
goda tjnster. Drfr ska vi nnu inrikta oss p att tnka ut
alla slags fantastiska teorier, nya och s a s progressiva: Vi
har ju med full framgng kollrat bort de klent begvade
gojim-huvudena, och det finns bland gojerna knappast ngon som
r spass frnuftig, att han skulle mrka, att under denna
benmning dljer sig en abstraktion frn sanningen i alla de
fall, d frgan inte berr materiella uppfinningar, ty
sanningen r en enda, i den finns inte plats flr progress.
Progress, som en falsk id, tjnar till att frdunkla
sanningen, s att ingen m knna igen den, utom vi, Guds
utvalda bevarare av densamma.

Storartade problem. D vi tar hgsta makten i vra hnder,
kommer vra talare orera om storartade problem, som upprrt
mnskligheten, s att den till sist och slutligen m ledas
till vr lyckliga regering.

Vem skall d misstnka, att alla dessa problem har tnkts ut
av oss enligt en politisk plan som ingen under loppet av flera
rhundraden har genomskdat.


Protokoll nr:14

Framtidens religion. D vi fr makten vill vi inte att ngon
anna religion skall f existera utom vr, om den ende Guden
med vilken vrt de r frenat ssom det utvalda folket och
genom vilken detta vrt de r frbundet med vrldens de.
Drfr mste vi tillintetgra alla trosbeknnelser. Drav fds
de nuvarande ateisterna och detta hindrar inte, som ett
vergngsstadium, vra planer utan tjnar som exempel fr de
generationer, som kommer att hra vra predikningar om Mose
religion, som genom sitt fasta och genomtnkta system har lett
till att underordna alla folk under oss. Drmed understryker
vi dess mystiska sanning, p vilken, som vi sger, hela dess
uppfostrande styrka grundar sig.

Den framtida livegenskapen. D ska vi ta varje tillflle i akt
och publicera artiklar dr vi jmfr vr lyckobringande
regering med alla de frgngna. Vlgrningarna som skapas ur
friden, om n fregngen av sekellnga oroligheter, tjna bara
till att nnu tydligare framhlla de vra. Gojim-regeringarnas
missgrepp kommer vi att beskriva i de bjrtaste frger. Vi
kommer att framstlla dem som s avskyvrda, att folken kommer
att frdra lugn under livegenskap framfr den frihet man
utsttt s mycket brk fr och som till den grad har utpinat
dem samt frgiftat och uttmt sjlva kllorna till den
mnskliga tillvaron, vilka exploaterats av en hop ventyrare,
som inte visste vad de gjorde... Onyttiga regeringsskiften som
vi drivit gojerna till d vi underminerade deras
samhllsbyggnad, kommer att till den grad trka ut folken, att
de kommer att bli villiga att tla allt frn oss bara de inte
brhver riskera att p nytt rka ut fr oroligheter och
olyckor. Vi kommer att speciellt betona gojim-regeringarnas
historiska missgrepp som i mnga rhundraden plgat
mnskligheten, tack vare brist p kombiantionsfrmga i allt
som berr dess verkliga vlfrd, fr att istllet jkta efter
fantastiska projekt vad betrffar social lycka, utan att mrka
att dessa projekt endast frsmrat de allmnna frhllandena,
p vilka det mnskliga livet grundar sig.

Hela styrkan i vra principer och tgrder kommer att best i
att dessa skall framhllas och frklaras som en bjrt kontrast
till de frruttnade, gamla anordningarna av samhllsregimen.

Omjligheten att f knnedom om framtidsreligionens
hemligheter. Vra filosofer kommer att bedma alla
gojim-trosbeknnelsernas brister, men ingen kommer ngonsin
att bedma vr tro frn dess rtta synpunkt, eftersom ingen
kommer att i grunden knna den utom de vra, vilka aldrig
kommer att riskera att avslja dess hemligheter ...

Pornigrafin och det framtida tryckta ordet.  I de s k
fregngslnderna har det skapats en vansinnig, smutsig och
avskyvrd litteratur. nnu ngon tid efter det att vi
vertagit makten kommer vi att uppmuntra dess existens s att
den nnu tydligare kommer att belysa kontrasten jmfrt med de
tal och program som kommer frn vra hjder. Vra vise mn som
r uppfostrade att leda gojerna kommer att frfatta tal,
projekt, relationer och artiklar med vilka vi ska pverka
sinnena i riktning mot av oss utstakade begrepp och kunskaper.


Protokoll nr:15

En endags-revolution. D vi slutligen helt och hllet tagit
makten i vra hnder med hjlp av statsomvlvningar verallt,
frberedda till en och samma dag, efter tillfullo erknd
oduglighet av alla existerande regeringar (men detta kommer
nnu att ta lng tid, kanske ett helt rhundrade), ska vi gra
allt fr att frebygga alla smmansvrjningar. Vi kommer d att
utan barmhrtighet straffa alla med dden, som mter vrt
makttilltrde med vapen i hand.

Straff. Varje organisation av ngot hemligt sllskap skall
ocks tillintetgras. De som nu existerar knner vi till och
de tjnar eller har tjnat oss; dessa upplser vi och
deporterar medlemmarna till utom Europa liggande lnder.

Gojim-frimurares framtida de. P samma stt kommer vi att
behandla de gojer bland frimurarna som vet fr mycket; Och de,
som vi av en eller annan orsak bendar, kommer att leva i
stndig fruktan fr utvisning. Vi kommer att stifta en lag,
enligt vilken alla f d medlemmar i hemliga sllskap dms till
utvisning frn Europa, vr regerings centrum.

Vr regerings avgranden ska vara definitiva och utan
appellation.

Maktens mysticism. I alla gojim-samhllen, dr vi stt djupa
rtter av oenighet och opposition, kan man endast terupprtta
ordning med skoningslsa medel som vederlgger en orubblig
makt; att fsta sig vid offren, som krvs fr framtidens vl,
r lnlst. Det r varje regerings skyldighet att skapa
folkets vlstnd, ven om det mste ske med offer; regeringen
br inse att dess existens bestr inte bara av privilegier
utan ven av skyldigheter. Huvudsaken fr en regerings
orubblighet r befstandet av maktens gloria, och denna
gloria, uppns endast genom maktens imponerande stndaktighet,
vilken br okrnkbarhetens insegel av mystiska orsaker - ssom
i egenskap av Guds utkorade. En sdan makt var nda till
slutet det ryska sjlvhrskardmet - vr enda allvarliga
fiende hr i vrlden, bortsett frn pvedmet. Glm inte hur
det i blod drnkta Italien inte krkte ett hr p Sullas
huvud! Sulla frgudades genom sin kraft i folkets gon, ven
om det var utpinat av honom, och hans ofrskrckta terkomst
till Italien stllde honom utom okrnkbarhetens grnser.
Folket rr aldrig den som hypnotiserar det med sitt mod och
sin viljekraft.

Frimurarlogens frkning. Tillsvidare, innan vi tar makten
helt, ska vi stifta och frka frimurarlogerna i alla delar av
vrlden och se till att alla, som kan bli eller r framtende,
blir indragna i denna verksamhet, eftersom vi i dessa loger
kommer att ha den frnmsta kllan till information och det
mest inflytelserika kampmedlet.

De "vises" centralstyrelse. Alla dessa loger kommer vi att
centralisera under en, endast av oss knd, men fr alla andra
oknd styrelse, vilken bestr av vra vise. Logerna har sin
representant, som med sin person dljer den ovannmnda
frimurarstyrelsen, frn vilken paroller och program utgr. I
dessa loger binder vi till en fast knut alla revolutionra och
liberala element. Deras sammansttning kommer att bildas frn
alla samhllslager. De allra hemligaste politiska planer
kommer vi att knna till och de kommer under vr ledning samma
dag som de fds.

"Azeffism". Som medlemmar i dessa loger kommer vi att uppta
nstan alla agenter fr den internationella och nationella
polisen, eftersom polisens tjnst fr oss r oersttlig i det
avseendet, att den inte bara efter eget gottfinnande kan
behandla de motstrviga utan ocks skyla ver vra handlingar,
skapa orsaker till missnje m m.

Frimureriet som ledare av alla hemliga sllskap. I hemliga
sllskap r det frmst opportunister, karririster och i
allmnhet lttsinninga mnniskor som sker intrde. Med dessa
blir det lrr fr oss att samarbeta och genom dem kan vi dra
upp riktlinjerna fr den av oss planerade maskinens mekanism.
Om denna vr vrld frvirras, s betyder det att dess
frvirring var ndvndig fr att vi skulle kunna tillintetgra
dess alltfr fasta solidaritet. Och om en sammansvrjning
skulle anstiftas s stller vi en av vra trognaste tjnare i
spetsen fr den. Det r klart att det r vi, och ingen annan,
som dirigerar frimureriets verksamhet, eftersom vi vet vart vi
fr mnskligheten. Vi knner det slutliga mlet fr varje
handling. Gojerna dremot r frblindade. - De fattar inte ens
det omedelbara resultatet. De efterstrvar oftast ett
omedelbart och gonblickligt tillfredsstllande av sin
egenkrlek genom att det de planerat uppfylls. De mrker inte
ens att de inte sjlva initierat planen, utan att det r vi
som frt in dem p den tanken.

Betydelsen av publik framgng. Gojerna intrder i logerna av
nyfikenhet eller i hopp om att, med deras hjlp vinna den
samhlleliga honungskakan. Vissa gr det ter fr att f
tillflle att offentligt lgga fram sina omjliga fantasier.
De trstar efter den hrliga knsla som vcks av framgngar
och applder, med vilka vi r srdeles frikostiga. Vi frser
dem med dessa framgngar s att vi ska kunna utnyttja deras
drigenom uppkomna egenkrlek. Under dess omtcknande inverkan
underkastar sig mnniskorna blint vr suggestion utan att akta
sig fr den. De blir fullt vertygade om att deras ofelbarhet
fder egna tankar hjda ver all frmmande inverkan. Ni kan
nog frestlla er hur ltt man kan bringa de klokaste gojer
till medvetsls naivitet under inverkan av egenkrleken och
hur ltt det ocks blir att gra dem modfllda infr minsta
mjliga motgng, samt bringa dem till slavisk lydnad genom att
ge dem hopp om ny framgng. Lika mycket som de vra fraktar
yttre framgng, bara de fr mjlighet att genomdriva sina
planer, lika mycket r gojerna beredda att offra varje plan
enbart fr framgngens skull. Denna deras psykologi
underlttar betydligt vr uppgift att leda dem. De r till det
yttre tigrar, men har frhjrtan och i deras huvuden r det
stndigt korsdrag. Vi har invaggat dem i drmmen om
uppslukandet av den mnskliga individualismen genom
kollektivismens symboliska enhet.

Kollektivismen. De har nnu inte gjort klart fr sig och
kommer inte att frst tanken att denna drm r ett ptagligt
brott mot en av naturens frnmsta lagar, som frn vrldens
begynnelse skapat enheter olika andra, just med
individualismen som syfte.

Om vi har kunnat driva dem till en s vanvettig frblindelse,
bevisar inte detta, med en underbar klarhet, i vilken grad
gojernas frstnd r mnskligt outvecklat jmfrt med vrt?
Det r just det som huvudsakligen garanterar vr framgng.

Offer. Hur frutseende var inte vra gamla vise d de framhll
att man fr att uppn ett allvarligt ml inte br sky medlen
eller rkna offren som krvs fr att n detta ml. Vi har
aldrig rknat offren av dessa djuriska gojer, ven om i t o m
har offrat mnga av de vra. Istllet har vi gett dem en
stllning hr p jorden om vilken de inte ens kunnat drmma.
Det jmfrelsevis obetydliga antalet offer av de vra har
bevarat vrt folk frn undergng.

Frimurarnas avrttning. Dden r varje mnniskas oundvikliga
slut. Det r bttre att pskynda detta slut fr dem som
hindrar vrt verk, n fr de vra, fr oss skaparna av detta
verk. Vi straffar frimurarna s att ingen utom brdraskapet
ens kan misstnka det, inte ens sjlva straffoffren: alla
kommer att d, vid behov, liksom av normalt insjuknande.
Medvetna om detta, vgar inte ens brdraskapets medlemmar i
sin tur protestera. Genom sdana metoder och medel har vi,
bland frimurarna, ryckt upp sjlva roten till protest mot vra
tgrder. Medan vi predikar liberalism fr gojerna, hller vi
samtidigt vrt folk och vra agenter i orubblig lydnad.

Lagarnas och maktens sjunkande anseende. Under vrt inflytande
har respekten fr gojernas lagar nedbringats till ett minimum.
Lagarnas anseende r tillintetgjort genom liberala tolkningar,
infrda av oss i dessa sfrer. I de viktigaste politiska och
principiella handlingarna och frgorna beslutar domarna s,
som vi lgger dem. De ser saker i det ljus som vi omger dem
med, naturligtvis genom till synes neutrala personer som inte
frknippas med oss - genom t ex tidningspressen eller andra
medel. T o m senatorer och den hgsta administrationen antar
blint vra rd. Gojernas rent djuriska frstnd r inte
frmget till analysering och observation, och nnu mindre
till frutseende.

Urvalet. I denna skillnad mellan tankefrmga hos gojerna och
hos oss, kan man tydligt sknja urvalets och
mnniskovrdighetens insegel till tskillnad frn gojernas
instinktiva och djuriska frstnd. De ser, men frutser eller
uppfinner inte (endast mjligen materiella ting). Hrav r det
tydligt att sjlva naturen har utsett oss att leda och styra
vrlden.

Det framtida rikets enkla och tydliga lagar. D tiden r inne
fr vr offentliga regering, tiden fr uppenbarabdet av dess
vlgrenhet, kommer vi att frndra all lagstiftning. Vra
lagar blir kortfattade, tydliga och orubbliga, utan ngon som
helst tolkningsmjlighet, s att de blir fullt ut knda av var
och en. Huvudbestmmelsen, som genomfrs i dem, r blind
lydnad infr verheten.

Lydnad infr chefskapet. D frsvinner automatiskt alla
missbruk till fljd av den enskildes ansvarighet infr
representanten fr hgsta makten. Missbruk frn makthavare som
str lgre n denna hgsta instans blir s skoningslst
straffade, att var och en frlorar lusten att experimentera
med sina krafter.

tgrder mot maktmissbruk. Vi kommer att orubbligt vervaka
varje administrativ handling, varp statsmaskineriets gng
beror, eftersom slapphet i administrationen fder slapphet
verallt. Inte ett enda fall av olaglighet eller missbruk
kommer att undg exemplarisk bestraffning.

Straffens hrdhet. Hemlighllande, solidarisk efterltenhet
bland tjnstemn i administrationen - allt detta onda
frsvinner efter de frsta statuerade exemplen av strng
bestraffning. Vr makts anseende fordrar ndamlsenliga, d v
s strnga straff fr minsta brott, fr upprtthllande av sin
hgsta prestige. Den lidande - ven om lidandet inte str i
proportion till skulden - blir som en soldat som stupar p
slagfltet till nytta fr Makten, Principen och Lagen, vilka
inte tillter ngon avvikelse frn samhllsvgen till
personlig frdel fr dem som styr statsskeppet. Vra domare
br veta att de d de braverar med en dum barmhrtighet,
bryter mot de rttskipningslagar som r stiftade till straff
och varning fr frbrytelse och inte fr att demonstrera
domarens sjlsegenskaper. Sdana egenskaper kan man
demonstrera i det privata livet, men inte i den officiella
verksamhetskretsen, vilken utgr den uppfostrande grunden fr
det mnskliga livet.

Domarens ldersbegrnsning. Vra domare kommer inte att
tilltas tjna lngre n till 55 rs lder. Fr det frsta,
drfr att ldringar envist hller p en frutfattad mening -
de r mindre kapabla att underkasta sig nya tgrder - och fr
det andra, drfr att det ger oss mjlighet att lttare
omplacera tjnstepersonalen, som tack vare detta lttare bjer
sig under vrt ok. Den som nskar bli kvar p sin post mste
blint underkasta sig fr att frtjna det. I allmnhet kommer
vra domare att vljas av oss uteslutande bland dem, som klart
frstr att deras roll r att straffa och tillmpa lagarna och
inte att briljera med liberalism p bekostnad av statens
uppfostringsplan, som gojerna nu tror.

Domarnas och maktens liberalism. Omflyttningstaktiken kommer
dessutom att tjna till att undergrva den kollektiva
solidariteten tjnstekamrater emellan och fjttrar alla vid
regeringens intressen, av vilka deras den beror. De unga
domargenerationerna blir uppfostrade i insikt om det
otillbrliga i sdana missbruk  som kunde krnka den
faststllda ordningen i frhllandet mellan vra understar.

Nufrtiden tillter sig gojernas domare all mjlig
eftergivenhet i brottml, ty de har inte en klar uppfattning
om sin stllning, och de som nu styr bemdar sig inte, d de
tillstter domare i mbetena,  om att inprnta i domarna
pliktknsla och vikten av den verksamhet som ligger dem.
Liksom djuren slpper ut sina ungar p jakt efter byte, s ger
ocks gojerna sina underlydande frdelaktiga mbeten, utan att
ens frklara fr dem, vartill dessa mbeten r inrttade. Det
r just drfr som deras regeringar frstrs av sina egna
krafter, genom sin egen administrations handlingar.

Lt oss ta detta exempel som nnu en lxa fr vr regering.

Vi ska se till att vr regerings alla viktigare strategiska
poster blir oberrda av liberalism, ty uppfostran av dem som
lyder under vr samhllsordning r beroende drav. Dessa
poster br besttas endast av sdana som vi uppfostrat fr
administrativ styrelse.

Vrldspenningar. Om ngon skulle invnda, att avskedade
tjnstemn blir dyra fr kronan, s kan jag frdet frsta
svara, att man kan finna privata anstllningar till dem
istllet fr de frlorade. Fr det andra - i vra hnder
koncentreras alla vrldens pengar, allts behver vr regering
inte frukta dyra utgifter.

Frimureriets absolutism. Vr absolutism blir konsekvent i
allt, och drfr blir vr vilja i varje sin yttring aktad och
ovillkorligen tlydd: den kommer att ignorera allt knot, allt
missnje och utrota varje frsk till handling, dikterat av
missnje, genom exemplariska bestraffningar.

Rtt till kassation. Vi upphver kassationsrttigheten, som
hr och hpna vergr i vr makt, - till den regerandes
verinseende, ty vi br inte ens tillta den tanken att uppst
hos folket att de av oss utnmnda domarna skulle kunna flla
ett oriktigt utslag. Om ngot sdant trots allt skulle
intrffa s kasserar vi sjlva utslaget och bestraffar
samtidigt exemplariskt domaren fr ofrstelse av sin plikt
och betydelse, s att dessa fall inte upprepas. Jag sger det
nnu en gng, vi kommer ju att knna varje steg som vr
administration gr och endast efter dess pbud har vi att
handla fr att folket skall bli njda med oss. Ty folket har
rtt att av en god regering fordra goda fullmktige.

Patriarkaliskt "utseende" hos den nya regentens makt. Vr
regegring kommer att verka som en patriarkalisk, faderlig
omvrdnad frn vr regents sida. Vrt folk och understarna
ska i hans person se en far, som vrdar sig om varje behov,
varje handling, vart msesidigt frhllande svl mellan
understarnainbrdes som mellan dessa och regenten. D kommer
de att till den grad prglas av den tanken, att de inte kan
vara utan denna omvrdnad och ledning om de nskar leva i fred
och ro, s att de erknner vr regents sjlvhrskarvlde med
en vrdnad grnsande till frgudning.

Regentens frgudande. Detta kommer de att gra, i synnerhet d
de frstr att vra fullmktige inte kommer att erstta hans
makt med sin egen utan endast blint uppfylla hans
freskrifter. De kommer att gldja sig t att vi har ordnat
allt i deras liv ss som kloka frldrar gr d de nskar
uppfostra sina barn till pliktknsla och lydnad.

Folken r ju, i relation till vra politiska hemligheter,
evigt omyndiga barn liksom deras nuvarande regeringar.

Den starkes rtt - den enda rtten. Som ni ser grundar jag vr
despotism p rtt och plikt. Rtt att tvinga till uppfyllande
av plikten r den regerings direkta skyldighet, som vill vara
som en far fr sina understar. Den ger den starkes rtt, fr
att begagna denna till att leda mnskligheten, fr att f
vlgng, till den av naturen bestmda ordningen - till lydnad.
Allt hr i vrlden befinner sig i underordnad position om inte
till mnniskor s till omstndigheternaeller till sin egen
natur, d v s i varje hndelse till den starkare. Ltom oss
drfr bli denne starkare fr det bstas skull.

Vi r skyldiga att, utan betnkande, uppoffra enskilda
individer som bryter mot dem faststllda ordningen. Ty i en
exemplarisk bestraffning av det onda ligger en stor
uppfostrande uppgift.

Den israelitiske konungen - vrldens patriark. D Israels
konung stter kronan p sitt heliga huvud, den krona som det
kuvade Europa rckt honom, d blir han ven vrldens patriark.
De av honom hemburna offren ska, tack vare deras
ndamlsenlighet, aldrig uppn det antal som i rhundraden
offrats av storhetsvansinnet - av gojim-regeringarnas
rivalitet.

Vr konung kommer att st i stndig berring med folket, tala
till det frn sin tribun, i ordalag som kommer att spridas
ver hela vrlden.


Protokoll nr:16

Universitetens oskadliggrande. Fr att tillintetgra alla
kollektiva krafter utom de vra mste vi oskadliggra den
frsta etappen till kollektivism - universiteten. Vi ska gra
det genom att omorganisera dem i en ny riktning. Deras dekaner
och professorer ska beredas fr sina mbeten enligt
detaljerade, hemliga program frn vilka de inte kommer att
vika en tum ostraffat. De skall utnmnas med strsta
frsiktighet och gras stramt beroende av regeringen.

Undervisning i statsrtt liksom allt som berr politiska
frgor ska utg ur undervisningen. I dessa mnen kommer endast
ett tiotal personer, utvalda ur de invigdas krets p g a
framstende begvning, att undervisas. Universiteten br inte
utnmna "gulnbbar" som vurmar fr att, som komedier och
tragedier, koka ihop konstitutioner och sysselstta sig med
politiska frgor som inte ens deras fder frsttt sig p. 

Dligt frmedlad kunskap i politiska frgor hos ett stort
antal personer skapar endast utopister och dliga understar,
vilket ni sjlva har tillflle att vertyga Er om d ni
betraktar gojernas allmnna uppfostran i den riktningen. Vi
har varit tvungna att i deras uppfostran infra alla de
grundsatser som s effektivt brutit ned deras samhllsskick.
D vi kommer till makten, skall vi avlgsna alla oroande mnen
ur undervisningen samt gra ungdomen till lydiga barn infr
chefskapet. Barn som lskar den regerande som ett hopp och ett
std fr fred och lugn.

Klassicismens ersttande. Klassicismen, liksom allt studium av
den gamla historien, dr man ju mter flera dliga n goda
exempel, ska vi erstta med undervisning i framtidens program.
Vi kommer att utplna ur mnniskornas minnen alla de fakta
frn gngna rhundraden, som vi anser inte nskvrda att
minnas, och endast behlla de som belyser gojim-regeringarnas
alla misstag och fel. Undervisning i det praktiska livet om
relationer mnniskor emellan, om att undvika dliga,
egoistiska exempel som sprider det ondas smitta, och andra
liknande frgor av uppfostrande art, ska st som de frmsta
mnena p undervisningsprogrammet, uppstllt efter en srskild
plan fr olika anlag och begvning och utan att i ngot fall
gra undervisningen allmn. En sdan formulering av frgan har
en srskild betydelse.

Uppfostran och samhllsklass. Varje samhllsklass br
uppfostras inom strnga grnser med hnsyn till bestmmelse
och arbete.

Tillflliga genier har alltid kunnat och kommer ven i
framtiden kunna bryta sig igenom till en annan samhllsklass,
men att fr denna sllsynta tillfllighets skull ppna
frmmande led fr medelmttor och drigenom ta plats frn
andra som, genom fdsel och uppfostran, ger rtt till dessa
platser, vore huvudlst. Ni vet ju sjlva hur det har gtt fr
gojerna som tilltit denna skriande meningslshet.

Propaganda fr regeringen i skolorna. Fr att regenten ska bli
freml fr sina understars djupa krlek och vrdnad, br man
under hans verksamhet undervisa hela folket i skolor och p
torg om hans betydelse, om hans handlingar och om alla hans
vlgrningar.

Upphvande av den fria undervisningen. Vi ska gra slut p all
fri undervisning.  Eleverna fr rttighet att, tillsammans med
sina nrmaste anhriga, samlas som i en klubb -
lrdomsanstalterna. 

Nya teorier. Under dessa sammankomster p helgdagar ska
lrarna hlla s a s fria fredrag om frgor som berr
mnniskors msesidiga relationer, om exemplets lagar, om
repressalier som frekommit p g a omedvetna frhllanden, och
slutligen om filosofin i nya teorier, som nnu inte r
uppdagade fr vrlden. Dessa teorier upphjer vi till
trosdogmer som ett vergngsstadium till vr tro. D jag
slutat utlggningen av vrt verksamhetsprogram nu och i
framtiden, ska jag redovisa dessa teorier fr Er.

Tankens oavhngighet. Kort sagt, eftersom vi genom
rhundradens erfarenheter vet att mnniskor lever och leds av
ider, att mnniskor tillgnar sig dessa ider genom
uppfostran, som utvas med samma framgng ver alla ldrar
fast anturligtvis med olika medel, s bemktigar vi oss och
konfiskerar till vr frdel de sista glimtarna av tankens
oberoende. Tanken som vi redan fr lnge sedan inriktat p,
fr oss ndvndiga ml och ider.

Systemet med tankens hmmande r redan i verksamhet i den s k 
skdningsundervisningen. skdningsundervisningssystemet har
till ml att frvandla gojerna till tanklsa och lydiga djur
som fordrar skdning fr att frst ngonting. I FRankrike
har en av vra bsta agenter, Bourgeois, redan offentligt
frkunnat ett nytt program fr skdningsundervisning.


Protokoll nr:17

Advokatyr. Advokatyren gr mnniskorna kalla, hrda,
genstrviga, principlsa och i alla livets frhllanden och
hndelser stlla sig p en opersonlig, rent legal grund. De
har lrt sig att hnfra allt till frsvarets frdel och inte
till den sociala vlgngen av dess resultat, eftersom de r
vana att inte avst frn ngot frsvarsstt, vilket det n
vara m. De gr allt som str i deras makt fr att vinna sin
klients friknnande och begagnar sig drvid av advokatyrens
lgsta finter. Hrigenom demoraliserar de domstolen. Drfr
kommer vi att pressa detta yrke inom trnga ramar, som stller
detta inom sfren av en verkstllande byrkrati. Advokaterna
blir, liksom domarna, bervade rttighet till berring med
rttegngsparterna, genom att de fr handlingarna endast av
domstolen och gr sig bekanta med dem enligt
underskningsprotokoll och dokument, samt frsvarar sina
klienter efter frhret vid domstolen enligt klargjorda fakta.
De br avlnas oberoende av frsvarets beskaffenhet. De blir
vanliga fredragande av handlingarna till rttskipningens
frmn i motsats till klagaren, som ter blir fredragande av
anklagelseakten. Detta frkortar domstolens frhandlingar. P
stt stt skerstlls ett hederligt, opartiskt frsvar, som
leds av vertygelse och inte av frdel. Detta omjliggr bl a
det nu praktiserade mutandet av kollegor fr att erhlla deras
samtycke till att den som kan betala vinner processen.

Gojim-prsternas inflytande. Vi har redan sett till att
gojim-prsterna frlorat sitt anseende och drigenom
omintetgjort deras mission, som annars kunnat i hg grad
hindra oss. Dess inflytande bland folket sjunker fr varje
dag.

Samvetsfrihet. Samvetsfrihet r nu kungjord verallt; allts,
det r bara en tidsfrga nr stunden fr den kristna
religionens fullstndiga undergng r inne. Med andra
religioner har vi inte samma besvr, men det r nnu fr
tidigt att tala om detta. Vi placerar klerikalismen och
klerikalerna inom s trnga grnser att deras inflytande
frhoppningsvis gr i motsatt riktning mot hur det tidigare
varit.

Pvedmets hov. D tiden r inne fr att fullstndigt
tillintetgra pvedmets hov, ska en osynlig hands finger visa
folken i riktning mot detta hov. D folken strtar sig ver
det, upptrder vi som dess frsvarare, fr att inte tillta
alltfr stora blodsutgjutelser. Genom en sdan diversion
trnger vi in i dess allra innersta och gr inte drifrn
frrn vi undergrvt hela dess makt.

Den judiske konungen som patriark-pve. Den judiske konungen
blir en verklig vrldspve, en patriark fr den
internationella kyrkan.

Kampen med den existerande kyrkan. Men medan vi uppfostrar
ungdomen i nya vergngstroslror och drefter i vr lra,
kommer vi inte att ppet berra de existerande kyrkorna, utan
vi ska strida med dem genom kritik och p s stt vcka
sndring och frfall.

Den nuvarande pressens roll. I allmnhet ska vr nuvarande
press krna regeringsaffrerna, religionerna, gojernas
oduglighet och allt sdant med de mest principisa uttryck,
fr att p allt stt frnedra dem s, som endast vr
genialiska nation frmr.

Polisens organisation. Den frivilliga polisen. Vr regering
blir en apologi fr guden Vischnu, i vilken den blir
personifierad - i varje av vra hundra hnder kommer att
befinna sig en fjder av det sociala maskineriet. Vi ska se
allt utan den officiella polisens hjlp, som, i den av oss fr
gojerna utarbetade formen fr dess rttigheter och ligganden,
hindrar regeringarna att se ngonting. Enligt vrt program
kommer en tredjedel av understarna att observera de vriga av
pliktknsla, enligt principen fr frivillig statstjnst. D
kommer det inte att anses skamligt att vara spion eller
angivare utan tvrtom bermvrt. Men ogrundade angivelser
kommer att straffas med all strnghet, s att denna rttighet
inte leder till missbruk.

Vra agenter kommer att tas svl ur de hgsta som ur de
lgsta samhllsklasserna. Ur den luxusa administrativa
klassen, bland frlggare, typografer, bokfrsljare,
butiksbitrden, arbetare, kuskar, lakejer o s v. Denna
rttslsa, utan fullmakter till egenmsktigt frfarande och
fljaktligen maktlsa polis kommer endast att avlgga
vittnesml och anhllanden. Men granskning av deras vittnesml
och arresteringar kommer att bero av en ansvarig grupp
poliskontrollrer; sjlva arresteringarna ska utfras av
gendarmkren och stadspolisen. Den, som inte har angivit vad
han har sett och hrt i politiska frgor, kommer ocks att
stllas till ansvar fr dljande av brott, om det blir bevisat
att han r skyldig till detta.

Spioneri efter kagalspioneriets mnster. Liksom nu de vra
under eget ansvar r skyldiga att fr kagalen ange vra
avfllingar eller sdana personer som observerats vara p
ngot stt kagalen skadliga, s ska ven vrt vrldsrike, alla
vra understar, bli skyldiga att iaktta statstjnstens
skyldigheter i detta avseende.

Maktmissbruk. En sdan organisation utrotar missbruk genom
makt, stllning och bestickning - allt det som vi infrt med
vra rd och teorier om de hgsta mnskliga rttigheterna i
gojernas lagar och seder. Men hur hade vi annars kunnat uppn
en kning av orsaker till rubbningar i administrationen, om
inte med dessa medel?! Bland dessa medel r ett av de
viktigaste - agenter fr ordningens infrande, som fr
mjlighet att utveckla sina dliga bjelser: egensinnighet,
sjlvsvld och frst och frmst besticklighet.



Protokoll nr:18

Skyddstgrder. D det blir ndvndigt fr oss att frstrka
skyddstgrderna (det farligaste giftet fr maktens prestige),
kommer vi att organisera simulerade oroligheter eller
yttringar av missnje, med hjlp av framstende talare. Till
dessa talare sluter sig sympatisrer ... Detta ger oss orsak
att anstlla husunderskningar och uppsikt genom vra tjnare
bland gojim-polisen.

Observation i kretsen av konspiratrer. En ppen skyddskr -
maktens undergng. Eftersom flertalet konspiratrer gandlar av
ventyrslusta, av pratsjuka, s kommer vi inte att oroa dem,
frrn de brjar agera. Vi placerar bara i deras krets
iakttagare - spioner ... Vi ska inte glmma, att maktens
prestige frringas om den ofta upptcker sammansvrjningar mot
sig. I sdant ligger en antydan att erknna sin maktlshet
eller, nnu vrre, att man har ortt. Ni vet ju att vi har
tillintetgjort de regerande gojernas anseende genom stndiga
attentat mot deras regenter utfrda av vra agenter, som r
blinda fr i vr hjord och ltt med ngra liberala fraser leds
till brott, bara de har politisk frglggning. Vi har tvingat
de styrande att erknna sin maktlshet genom att vidta ppna
skyddstgrder och drigenom gr vi slut p maktens prestige.

Den judiske konungens skyddsvakt. Vr regent skall skyddas
endast av den mest omrkliga skyddsvakt eftersom vi br ge
sken att inte ens ha en tanke p mjligheten att han har emot
sog ett orostiftande element som han inte skulle vara i stnd
att kuva, utan skulle bli tvungen att ska skydd. Om vi skulle
tillta denna tanke, s som gojerna har gjort och fortfarande
gr, skulle vi drmed ven skriva under, om inte hans egen, s
hans dynastis ddsdom inom en inte avlgsen framtid.

Vr regent skall strngt iaktta de yttre formerna och begagna
sig av sin makt endast till folkets vl och inte alls till sin
eller sin dynastis frmn. Genom att bibehlla detta yttre
sken skall hans makt aktas och skyddas av understarna sjlva;
man kommer att avguda den medveten om att med den r varje
medborgares vlfrd i riket frenad ty av den beror ordningen
i samhllet.

Att ppet skydda monarken betyder att man erknner svagheten
av hans makt. Vr regent kommer alltid att bland folkmassan
vara omgiven av till synes nyfikna mn och kvinnor, som hller
sig nrmast honom, liksom av en tillfllighet, och de skall
hlla tillbaka de vriga, som om det vore av aktning fr
ordningen. Detta r ett stt att freg med gott exempel i
artighet framfr de andra. Om det skulle uppenbara sig en
supplikant i folkhopen som vill verlmna en framstllan av
ngot slag, s br de frmsta leden ta emot skriften och i
supplikantens syn lmna fram den till regenten s att alla
ska veta att skrivelsen nr fram dit den r avsedd. Att
slunda sjlva regentens kontroll existerar. Maktens glans
fordrar, fr att kunna existera, att folket kan sga: "om bara
kungen visste det" eller "kungen fr veta det".

Maktens mystiska anseende. Om man bildar en officiell
skyddsvakt frsvinner maktens mystiska anseende. Var och en
som har en viss portion personlig djrvhet, ser d att han r
dess verman. Upprorsstiftaren knner sin styrka och vntar
bara p ett lmpligt tillflle att gra attentat mot makten.
Fr gojerna har vi predikat annat, men kan drfr ocks se
vart systemet med en officiell skyddsvakt har frt dem!

Arrestering vid frsta misstanke. Hos oss kommer brottslingar
att arresteras vid frsta mer eller indre grundade misstanke:
man kan inte, av fruktan fr ett eventuellt misstag, underlta
att straffa personer som misstnks fr politiska frseelser
eller frbrytelser. Mot dessa kommer vi verkligen att vara
skoningslsa. ven om man kunde tnka sig ngon lngskt
frklaring till smrre frbrytelser, s finns det ingen urskt
fr personer som sysselstter sig med frgor, som ingen utom
regeringen frstr. Ja, inte ens alla regeringar frstr den
verkliga politiken.


Protokoll nr:19

Rttighet att framstlla anskningar och projekt. ven om vi
inte tillter ngon sjlvstndig behandling av politiska
frgor, s ska vi i allafall uppmuntra varje rapport eller
petition med frslag till regeringen och granska alla slags
projekt till folklivets frbttring; detta upplyser oss om
vra understars behov eller ider. P dessa skall vi svara
med en informerande eller vl motiverad rttelse, fr att
pvisa kortsyntheten hos den som stllt frslaget eller
petitionen. 

Orosstiftare. Orosstiftaren r inget annat n en mops som
skller p en elefant. D det gller en vlorganiserad
regering, inte polisirt, utan i allmnt avseende, skller
mopsen p elefanten utan att inse dennas styrka och betydelse.
Man behver endast med ett lmpligt exempel bevisa betdelsen
av det ena eller det andra, fr att mopsarna ska upphra att
sklla och istllet vifta p svansen s snart de ser
elefanten.

Politiska frbrytelsers domstolsbehandling. Fr att berva de
politiska frbrytelserna deras gloria av mod och dygd, ska vi
placera dem p de anklagades bnk tillsammans medtjuvar,
mrdare och alla slags vedervrdiga och simpla frbrytare. D
kommer allmnheten att se ned p detta slags frbrytelser p
samma stt som p varje annan och ge dem samma frakt.

Reklam fr politiska frbrytelser. Vi har bemdats oss om och,
som jag hoppas, uppntt att gojerna inte mrkt detta kampmedel
mot orosstiftare. Drfr har vi genom pressen och indirekt i
fredrag, i klokt frfattade historiska lrobcker, gjort
reklam fr det martyrskap som upprorsmn ptagit sig fr idn
om det allmnnas bsta. Denna reklam har kat antalet
liberaler och frt tusentals gojer till leden av vra levande
inventarier.


Protokoll nr:20

Finansprogram. Idag skall vi behandla finansprogrammet, som
jag sparat till slutet av min fredragning eftersom det r den
svraste, den avslutande och den avgrande punkten i vra
planer. D jag nu gr ver till denna, ber jag er att minnas
att jag tidigare endast redovisat antydningar fr er, att
summan av vr verksamhet avgrs genom en sifferfrga.

D makten vergr i vra hnder kommer vr
sjlvhrskarregering, i sjlvbevarelseprincipens namn, att
undvika att alltfr knnbart betunga folkmassorna med skatter
och inte glmma sin roll av far och beskyddare. Men eftersom
den statliga organisationen krver stora utgifter, msta man
nd ordna med ndvndiga medel till denna. Drfr mste vi
med utomordentlig varsamhet utarbeta jmviktsfrgan i detta
mne.

Progressiva skatter. Vr regering, dr monarken kommer att ha
en p lag grundad fiktiv gandertt till allt som finns i hans
rike (ngot som r ltt att genomdriva), kan tillgripa legal
indragning av vilka som helst i riket cirkulerande summor, fr
reglering av deras cirkulation. Hrav fljer att beskattning
allra lttast utfrs genom progressiv skatt p egendom. P s
stt kommer skatterna att betalas utan svrighet, eller
ruinering ske, i proportionerlig % av egendomen. De rika mste
erknna att de r skyldiga att verlta en del av sitt
verfld till rikets disposition, d regeringen garanterar dem
gandertten till den vriga egedomen och rtt till rlig
frtjnst. Jag sger rlig eftersom kontroll ver den
personliga egedomen omjliggr plundring p laglig grund.

Denna sociala reform br komma ovanifrn ty det r dags fr
den - den r ndvndig som skerhet fr freden.

Beskattning av de fattiga r ett fr till revolution och
skadar riket eftersom man d frlorar det strre p jakt efter
smsaker. Oberoende av detta minskar skatten, som drabbar
kapitalisterna, tillvxten av privata rikedomar, dr vi nu har
samlat dem som motvikt mot gojernas regeringsmakt -
statsfinanserna.

En skatt, som kas i procent i frhllande till kapitalet, ger
en mycket strre inkomst n den nuvarande personliga skatten
eller centrum-skatten, vilken r bra fr oss nu bara
stillvida att den vcker oro och missnje bland gojerna.

Den kraft, p vilken vr monark kommer att stdja sig, bestr
av jmvikt och garanti fr fred, fr vars skull det r
ndvndigt att kapitalisterna avstr en del av sina inkomster
i syfte att skerstlla riksmaskineriets verksamhet. Rikets
behov br betalas av dem som inte blir betungade av det och
hos vilka det finns ngot att ta.

En sdan tgrd eliminerar den fattiges hat till den rike, som
den fattige kommer att uppfatta som rikets ndvndiga
finansstd; han kommer att se honom som grundaren av frid och
vlstnd eftersom han fr intrycket att den rike betalar
ndvndiga medel i detta syfte.

Fr att de intelligenta betalarna inte ska undra alltfr
mycket ver nya utbetalningar, ska vi ge dem noggranna
redovisningar ver till vilka ndaml dessa skatter ska g,
med undantag naturligtvis av sdana medel som hnfrs till
tronens och administrativa inrttningars behov.

Monarken kommer inte att ha ngon personlig egendom, eftersom
nd allt som finns i riket r hans tillhrighet; annars
skulle det ena motsga det andra: faktum av personlig egendom
skulle eliminera gandertten till allmn egendom.

Monarkens slktingar, med undantag av hans tronarvingar, som
ven underhlls med statliga medel, br stlla sig i statens
tjnst eller arbeta fr att erhlla gandertt; privilegiet av
det kungliga blodet br inte tjna till kronans utplundring.

Progressiv stmpelskatt. Kp, mottagande av pengar eller arv
kommer att belggas med progressiv stmpelskatt. Varje
oredovisat verltande av tillhrigheter, i pengar eller
annat, fr att undkomma denna skatt, - namn p vederbrande
person mste ovillkorligen anges - samkar den frre garen
inbetalning av den procentuella skatten frn tiden fr
verltandet till den tid d frsket att undg stmpelskatten
uppdagades. verltelsekvittenserna br inlmnas varje vecka
till ortsrnteriet med angivande av fr- och tillnamn, samt
vistelseorten fr frra och nye garen av egendomen.

Rkna ut hur mnga gnger sdana skatter kommer att betcka
gojernas statsinkomster!

Grundfond. Statens grundfond br innehlla en bestmd komplett
reserv av summor, och allt det, som flyter in drutver br
tersndas i cirkulation. Med dessa summor ska allmnna
arbeten utfras. Initiativet till dessa arbeten ska utg frn
regeringen och kommer att knyta den arbetande klassen starkt
vid statsintressena och de regerande. Av dessa summor ska ven
en del avskiljas som premier fr uppfinningar och produktion.

P intet villkor br man, utver de bestmdaoch i stort
kalkylerade summorna, hlla inne ens obetydliga belopp i
statskassorna, fr pengar r till fr att vara i rrelse.
Varje stagnation av dem terverkar menligt p statsmekanismens
gng, fr vilken de tjnar som smrjmedel: om oljan stagnerar
kan denna mekanisms reguljra gng komma i olag.

Procentbrande papper och stagnation i penningcirkulationen.
Vissa vrdepapper som erstter pengar har nmligen stadkommit
en sdan stagnation. Fljderna drav r tillrckligt mrkbara.

Redovisning. Vi ska ven inrtta ett redovisningsverk och hr
har regenten nr som helst full redovisning ver statens
inkomster och utgifter, med undantag av den lpande, nnu inte
slutfrda mnadsredovisningen och den nnu inte inlmnade
fregende mnadens.

Den ende person som inte kan ha ngot intresse av att plundra
statskassan r dess gare, regenten. Det r drfr som hans
kontroll omjliggr frlust eller frskingring.

Upphvande av representationsskyldighet. Representationen, som
stjl mycket dyrbar tid frn regenten genom mottagningar fr
etikettens skull, skall upphvas s att denne fr tid till
kontroll och kalkyler. D blir inte hans makt delad mellan
tillflliga maktinnehavare, som omger tronen fr glansens
skull och bara r intresserade av egna och inte av allmnna
riksintressen.

Kapitalets stagnation. Vi har framkallat ekonomiska kriser hos
gojerna helt enkelt genom att dra bort pengar ur
cirkulationen. Enorma kapitalstagnationer framkallade p detta
stt har tvingat staterna att vnda sig till andra stater och
anska om ln. Rntebetalningarna fr dessa ln tynger p
storfinanserna och har bringat dem i evigt slaveri under
kapitalen. Att industrin r koncentrerad till kapitalisternas
hnder p hemsljdsidkarnas bekostnad har sugit ut folkens
alla krafter och med dem ven rikets.

Utslpp av pengar. Den nuvarande utgivningen av pengar
motsvarar i det hela taget inte det allmnna behovet och kan
drfr inte tillfredsstlla alla arbetsbehov. Utgivningen av
pengar br st i verensstmmelse med befolkningens tillvxt,
varvid det r ndvndigt att rkna med barnen som
penningfrbrukare redan frn fdseln. En granskning av
penningutgivningen r en livsfrga fr hela vrlden. 

Guldmyntfoten. Ni knner ju till att guldmyntfoten har varit
frdrvlig fr de lnder som antagit den fr den har inte
kunnat tillfredsstlla penningfrbrukningen. Speciellt som vi
s lngt vi frmtt har tagit guldet ur cirkulationen.

Arbetskraftens vrde som myntfot. Vi br infra arbetskraftens
vrde som myntfot hos oss. Den m vara av papper eller tr. Vi
kommer att utge pengar enligt varje medborgares normala behov
och kvantiteten ska ka med varje nyfdd mnniska och minska
med varje ddsfall.

Dessa berkningar kommer att gras av varje departement (hr:
den franska administrativa indelningen), varje distrikt.

Budgeten. Fr att det inte ska uppst avbrott i utgivandet av
pengar till statens behov, kommer beloppen och deras utgivning
att bestmmas genom ett dekret av regenten; p det sttet
undviker man att ministren protegerar vissa institutioner
till men fr andra.

Inkomst- och utgiftsbudgeterna frs parallellt s att den ena 
inte ska dlja den andra.

De reformprojekt som vi initierar fr gojernas
finansinrttningar och principer ska vi presentera i sdana
former att de inte kommer att vcka oro. Vi ska anfra att det
behvs sdana reformer p g a den oreda och frvirring som
rder i gojernas finanser. Det frsta problem vi ska ppeka r
att man hos dem bestmmer en enkel budget, som r frn r
vxer till av fljande orsaker: man drar p denna budget till
halvrets slut, drefter fordras en korrigeringsbudget, som
slsas bort p tre mnader, varefter man begr en
tillskottsbudget och allting slutar sedan med en
likvidationsbudget. D budgeten fr det fljande ret bestms
av summan av den slutliga utrkningen, strcker sig den rliga
avvikelsen frn normen nda till 50% om ret, varfr
rsbudgeten frdubblas tre gnger under loppet av tio r. Tack
vare sdana kalkyler, tilltna och tillmpade av de kortsynta
gojim-regeringarna har deras kassor tmts. Den drp intrdda
perioden av ln har gjort resten och bragt gojim-rikena till
randen av bankrutt.

Ni inser ltt att en sdan hushllning, som vi lurat p
gojerna, inte kan fras av oss.

Statsln. Varje ln bevisar statens svaghet och ofrstelse
fr statsrttigheterna. Lnen hnger som ett Damokles-svrd
ver regenterna, som istllet fr att ta temporra skatter av
sina understar vnder sig med utstrckt hand mot oss och
begr allmosor av vra bankirer. De utlndska lnen r
blodiglar som inte p ngot stt kan avlgsnas frn
statskroppen frrn de faller bort av sig sjlva eller staten
sjlv kastar bort dem. Men gojim-staterna drar inte bort dem,
utan anbringar hela tiden nya sdana, s att de oundvikligen
gr under av sjlvderltning. Ln - det betyder utgivande av
statsvxlar innehllande frbindelse att betala en viss
procent i proportion till det lnade kapitalet. Om lnet
betalas med 5% s betalar staten efter tjugo r i ondan en
procebtsumma som r lika stor som det upptagna lnet; under
fyrtio rs tid betalas den dubbla summan, under sextio r den
tredubbla och skulden frblir fortfarande samma obetckta
skuld.

Av denna berkning framgr det klart, att staten vid allmn
beskattning tar de sista slantarna av de arma skattebetalarna
fr att betala de utlndska kapitalister hos vilka de tagit
lnen istllet fr att spara dessa slantar fr sina behov utan
att drtill betala rnta.

S lnge som lnen hlls sig inom riket verfrde gojerna bara
pengarna frn den fattiges till den rikes ficka, men d vi
mutade dem, vilket var ndvndigt, att fra ver lnen till de
utlndska marknaderna, strmmade alla staternas rikedomar in
i vra kassor och alla gojer brjade betala oss understlig
tribut.

Om de regerande gojernas lttsinne i frhllande till
regeringsaffrerna samt ministrarnas falhet eller andra
styrandes okunnighet i finansfrgor har skuldsatt respektive
lnder i vra kassor med obetalbara skulder, s br vi veta
vilken mda och vilka summor detta har kostat oss!

Enprocentsserier. Vi kommer inte att tillta
penningstagnation. Drfr kommer det inte att finnas
procentbrande statspapper med undantag av enprocentsserier,
s att rntebetalningarna inte m verlmna rikets makt att
utsugas av blodiglar. Rttighet att ge ut procentbrande
papper kommer uteslutande att verltas till industribolag fr
vilka det inte blir ngon svrighet att betala ut procenter av
vinsterna som staten inte frtjnar p de lnade pengarna i
likhet med aktiebolag eftersom den lnar till utgifter och
inte till operationer.

Industriaktier. Staten kommer ven att kpa
industrivrdepapper och frvandlas p s stt frn nuvarande
betalare av tribut p lnen till lngivare av berkning. En
sdan tgrd gr slut p penningstagnationen, dagdriveriet och
lttjan, vilket var bra fr oss d gojerna var sjlvstndiga
men som inte r nskvrt under vr regering.

Hur uppenbart r inte gojernas rent djuriska hrnors
tanklshet, vilken bl a kommer till uttryck i att de, d de
tog ln hos oss, inte tnkte p att de mste ta dessa samma
pengar samt drtill ven rntor ur sina statsfickor fr att
betala oss! Vad hade varit enklare n att ta dessa ndvndiga
pengar direkt frn de sina?

Det genialiska i vrt utvalda frstnd bevisas redan av att vi
frstt att lgga fram lnefrgan fr dem s, att de t o m
sett en frdel i den fr egen del!

Vra berkningar som vi, d tiden r inne, skall lgga fram i
belysning av rhundradens erfarenheter, som vi gjort p
gojim-rikena, kommer att utmrka sig genom klarhet och
fasthet, samt kommer arr med full tydlighet visa hela vrlden
nyttan av vra reformer. De skall gra slut p de missbruk,
med vilka vi underkuvat gojerna, men som inte kan tilltas i
vrt rike.

Vi kommer att stlla hela berkningsystemet s, att varken
regenten eller den siste tjnstemannen skall kunna obemrkt
undanhlla den obetydligaste summa dess bestmda ml eller
anvnda den till ngot annat n till det den blivit bestmd i
den faststllda budgetplanen.

Utan en klar och bestmd plan r det ju otnkbart att styra.
Tgande fram p en bestmd vg med obestmda reserver frgs
bde hjltar och kmpar p vgen.

Gojernas regenter. Tillflliga maktinnehavare. Frimureriets
agenter. Gojim-regenterna, som vi hela tiden lockade bort frn
regeringsaffrerna med representationsskyldigheter, etikett,
frlustelser o s v , har endast varit skrmar fr vr
styrelse. Deras tillflliga stllfretrdares redovisningar
frfattades av vra agenter och de tillfredsstllde varje gng
de kortsynta frstnden med lften om framtida inbesparingar
och frbttringar. Inbesparingar p vad? P nya skatter? Detta
kunde de som lste vra redovisningar och projekt frga, men
det gjorde de inte. Ni vet ju vart ett sdant lttsinne frt
dem, till vilket finansiellt obestnd de kommit, trots deras
folks beundransvrda arbetsamhet.


Protokoll nr: 21

De inhemska lnen. Till det jag framstllt vid vr senaste
sammankomst vill jag ven tillgga en detaljerad frklaring om
de inhemska lnen. Om de utlndska lnen r det verfldigt
att orda vidare; de har gett oss gojernas nationalpengar. Fr
vrt rike kommer det inte att finnas utlnningar, allts kan
det inte bli frga om ngra utlndska ln.

Vi har utnyttjat deras administratorers falhet och regenternas
efterltenhet fr att f dubbelt, tredubbelt och fyrdubbelt
igen p vra summor som vi lnat ut till gojim-regeringarna.
Vem skulle kunna gra detsamma t oss? Drfr kommer jag
endast att behandla de inhemska lnen.D staterna kungr om
att uppta ett sdant ln, ppnar de teckning p sina vxlar,
d v s p % brande papper. Fr att gra dem tillgngliga fr
alla bestms deras pris frn hundra till tusen; drvid grs
ett prisavdrag fr de frst tecknande. Dagen drp hjs priset
artificiellt, som om alla skulle kasta sig ver dem. Efter
ngra dagar meddelas att statsverkets kassor r verfulla och
att man inte har ngon anvndning vidare fr pengar (varfr
skulle man ta dem?). Teckningen har, som man pstr, flera
gnger vertecknat det skade lnet: hri ligger hela effekten
- nmligen ett bevis p hur stort frtroende man har fr
statens vxlar.

Passiva och skatter. Men d komedin r frdigspelad uppstr
faktum av den uppkomna passiven och drtill en synnerligen
betungande sdan. Fr att kunna amortera rntorna r man
tvungen att ta nya ln, som inte tcker, utan endast frstorar
kapitalskulden. D krediten r uttmd terstr endast att med
nya skatter tcka - inte lnet - utan rntorna. Dessa skatter
r en passiv som anvnds till att tcka passiven.

Konverteringar. Vidare infaller tiden fr konverteringar. Men
de avkortar inte skulder utan minskar endast rntebetalningen;
dessutom kan de inte gras utan lngivarnas medgivande. D
konverteringen kungrs fresls terbetalning av pengarna till
dem sim inte vill konvertera sina obligationer. Om d alla
skulle yrka p att terf sina pengar, skulle regeringarna
fastna p sin egen krok och hamna i insolvens. Till all lycka
har alltid gojim-regeringarnas understar, okunniga som de r
i finansfrgor, fredragit att frlora p kursen och erhlla
mindre rnta framfr risken att omplacera sina pengar, vilket
har givit regeringarna mjlighet att tskilliga gnger avkorta
passiven med flera miljoner.

Numera, bundna av de utlndska lnen, kan gojerna inte lngre
utfra sdana konststycken, vl vetande att vi kommer att
fordra alla pengar tillbaka.

Bankrutt. P s stt bevisar en erknd statsbankrutt
avsaknaden av samband mellan folkens och deras regeringars
intressen.

Sparkassor och rntor. Jag vill fsta Er frdubblade
uppmrksamhet p denna omstndighet samt fljande: numera r
alla inrikesln konsoliderade genom s k flygande ln, d v s
sdana, vilkas terminer r mer eller mindre korta. Dessa
skulder bestr av pengar insatta i sparbanker eller
reservkassor. D dessa fonder str en lngre eller kortare tid
till regeringens disposition, avdunstar de i avbetalning av
rntor p utlndska ln och i deras stlle r till motsvarande
vrde insatta rntedepositioner.

Dessa senare r det just som verskyler alla brister i
gojernas rikskassor.

Upphvandet av fondbrser. D vi bestiger vrldstronen kommer
alla dylika finansfonder att sprlst frsvinna, eftersom de
inte motsvarar vra intressen, liksom ven alla fondbrser,
eftersom vi inte kan tillta att vr makts anseende vacklar i
och med att vrdet p vr egendom vacklar, den som vi genom
lag vrderat till dess fulla vrde utan mjlighet att falla
eller stiga.

Vrdering av industriella inrttningar. Vi skall erstta
brserna med storartade kronokreditinrttningar, med uppgift
att vrdera industriella inrttningar enligt
regeringsberkningar. Dessa kreditinrttningar kommer att vara
i stnd att p en dag slppa ut i omlopp fr femhundra
miljoner industriella vrdepapper eller kpa upp sdana till
motsvarande belopp. P s stt blir alla industriella fretag
beroende av oss. Ni kan frestlla er vilken makt vi hrigenom
tillskansar oss!


Protokoll nr:22

Det tillkommandes hemlighet. I allt jag hittills framhllit
har jag frskt att noggrant ppeka att det som pgr r
hemligt, liksom det som varit och det som r nu, och ven visa
hur det utlser sig i ett flde av stora hndelser som snart
skall g i uppfyllelse. Framfr allt har jag framkagt
sekretessen i lagarna om vra frhllanden till gojerna och om
vra finansoperationer. I detta mne terstr nnu litet att
tillgga.

I vra hnder har vi nutidens mktigaste kraft - guldet. P
tv dagar kan vi skaffa fram det, ur vra frvaringsdeper, i
hur stora mngder som helst.

Flera seklers onda som grund fr det framtida vlstndet.
Mste man fortfarande bevisa att vr regering r frutbestmd
av Gud? Skulle vi inte med sdana rikedomar kunna bevisa att
allt det onda som vi varit tvungna att under loppet av sekler
utfra, sist och slutligen tjnat att skapa det verkliga
vlstndet, att infra allmn ordning? Och denna ordning skall
infras om det s ska ske genom vld. Vi klarar av att bevisa
att det r vi som r vlgrarna, som tergivit den
snderslitna jorden det verkligt goda och den personliga
friheten, att vi ger var och en mjlighet att njuta av lugn
och fred, vrdiga frhllanden medborgarna emellan, men
naturligtvis dock under villkoret att vra faststllda lagar
iakttas. Drvid ska vi frklara att friheten inte bestr i
sjlvsvld och rttighet till tygellshet, samt ven att
mnniskans vrdighet och styrka inte bestr i vars och ens
rtt att kungra sdana samhllsstrtande principer som
samvetsfrihet, jmlikhet o d, att den personliga friheten
bestr i rttighet att oroa sig coh andra, rttighet att vcka
allmn frargelse genom agiterande i oordnade folkhopar, samt
att den verkliga friheten bestr i den personliga
oantastligheten, i rlighet och noggrannt iakttagande av alla
samhllslagar, att den mnskliga vrdigheten bestr i
medvetandet om sina rttigheter och tillika sin rttslshet
och inte endast i fantiserande ver temat om sitt eget jag.

Maktens glans och dess mystiska dyrkan. Vr makt ska bli
rofull, eftersom den blir stark. Den ska styra och leda och
inte krypa i hlarna p partiledare och skrvlare, som utropar
allehanda vettlsheter, vilka de kallar stora principer men
som inte r ngot annat n det jag med lugnt samvete kallar
utopier. Vr makt blir en verkstllare av sdan ordning, som
mnniskors hela lycka beror av. Denna vr makts glans kommer
att vcka en mystisk dyrkan och samla folkens vrdnad omkring
sig. Den verkliga kraften ger inte efter fr ngon annans
rtt, inte ens fr den gudomliga: ingen vgar antasta den fr
att ta ifrn den ens en fotsbredd av dess makt.


Protokoll nr:23

Inskrnkning i produktionen av lyxartiklar. Fr att folken
skall vnja sig vid lydnad mste man vnja dem vid mttfullhet
samt drtill inskrnka produktionen av lyxartiklar. Hrigenom
frbttrar vi sederna som demoraliserats genom en tvlan i
lyxliv.

Hemsljdsproduktionen. Vi kommer att terupprtta hemsljden,
som  sin sida kommer att undergrva fabrikanternas privata
plutokrati. Detta r ndvndigt, eftersom de stora
fabriksgarna ofta, ven om det inte alltid r medvetet, leder
massornas mening emot regeringen.

Arbetslsheten. Hemsljdsfolket knner inte till arbetslshet
och detta binder dem vid den existerande ordningen och
fljaktligen vid maktens fasthet. Arbetslsheten r det
farligaste fr regeringsmakten. Fr oss kommer dess roll att
vara utspelad s snart makten vergr i vra hnder.

Dryckenskapsfrbud. ven dryckenskapen blir frbjuden genom
lag samt straffad som brott emot mnniskovrdigheten eftersom
mnniskorna under alkoholens inflytande frvandlas till djur.

Understarna, jag upprepar det nnu en gng, underkastar sig
blint endast en stark, en av dem fullkomligt oberoende hand,
i vilken de knner ett svrd till skydd och std mot sociala
gissel. Vilken nytta har de av en ngels sjl hos sin
hrskare? De br i honom se den personifierade styrkan och
makten.

Avlivande av det gamla samhllet och dess teruppstndelse i
ny form. Vr hrskare som kommer att eftertrda de nuvarande
regeringarna, som slpat sig fram i sin tillvaro bland de av
oss demoraliserade samhllena, vilka t o m frnekat den
gudomliga makten och ur vilkas mitt anarkins eld slr ut p
alla hll, br i frsta hand ta itu med att slcka denna allt
uppslukande brand. Drfr r han frpliktigad att frinta
sdana samhllen, om det s sker genom att drnka dem i deras
eget blod, fr att terupprttadem i form av vl organiserade
militrstater som medvetet kmpar emot varje smitta som kan
anfrta rikskroppen.

Guds utvalde. Dene Guds utkorade r bestmd av himmelen att
bryta de ofrnuftiga krafter som lter sig ledas av instinkt
och inte av frnuft, av djuriskhet och inte av
mnniskovrdighet. Dessa krafter triumferar nu och tar sig
uttryck av plundring och allehanda vld under tckmantel av
frihets- och rttighetsprinciper. De har tillintetgjort all
social ordning, fr att p ruinerna av den resa den Judiske
konungens tron, men deras roll slutar samtidigt med hans
tronbestigning. D br de sopas bort frn hans vg, p vilken
det inte br finnas det minsta avfall.

D kan vi sga till folken: Tacka Gud och knbj fr Den, som
br i sitt ansikte frutbestmmelsens insegel, till viken Gud
sjlv ledde hans stjrna, s att ingen anna n han skulle
kunna befria Er frn ovannmnda onda krafter.


Protokoll nr:24

Befstandet av Konung Davids tt. Nu vill jag g ver till at
tala om sttet att befsta kung Davids dynastiska rtter inmo
alla jordens lager.

Detta befstande kommer frmst att ske p samma stt som vi
hittills bevarat fr vra vise ledningen av all
vrldsverksamhet, genom att med uppfostran bestmma riktningen
av hela mnsklighetens tankegng.

Konungens frberedelse. Ngra ttlingar av Davids sd ska
uppfostra kungarna och deras eftertrdare, som ska vljas,
inte enligt arvsrtten, utan efter deras framstende
egenskaper, och invigas i polistikens frborgade hemligheter
och i regeringsplanerna, dock med det villkoret att ingen av
dem ska frvalta dessa hemligheter. Avsikten med ett sdant
handligsstt r den, att alla ska veta att styrelsen inte kan
ges i uppdrag t sdana som r oinvigda i denna konsts
hemligheter.

Endast dessa personer ska undervisas i den praktiska
tillmpningen av de nmnda planerna genom jmfrelse av
rhundradens erfarenheter, genom iakttagelser av det
politiskt-ekonomiska livet och de sociala vetenskaperna - med
ett ord, genom andan av de lagar som r orubbligt faststllda
av sjlva naturen fr reglering av de mnskilga frhllandena.

sidosttande av direkta arvingar. Direkta arvingar kommer
ofta att sidosttas vid besttandet av tronen, om de under
lrotiden visat anlag fr lttsinne, svaghet och andra
maktfrstrande egenskaper som gr dem ofrmgna att regera
och om de i sig sjlva r olmpliga fr den kungliga
bestmmelsen.

Endast den som r obetingat skickad att bli en fast, om ock
grym regent, kommer att f motta regeringstyglarna av vra
vise.

Om monarken, genom sjukdom, skulle frsvagas i sin viljekraft,
eller p annat stt bli olmplig fr tronen, br han, enligt
lag, verlmna regeringstyglarna i nya, kraftigare hnder.

Regeringsplanerna fr monarken fr den lpande tiden kommer
att vara oknda t o m fr dem som kallas att vara monarkens
nrmaste rdgivare.

Konungen och de tre som invigt honom. Konungen - det. Endast
konungen och de tre personer som invigt honom ska knna till
det kommande.

I konungens person, som med orubblig vilja behrskar sig sjlv
och mnskligheten, kommer alla att se sjlva det med dess
outgrundliga vgar. Ingen kan veta vad monarken nskar uppn
genom sina frehavande och drfr dristar sig ingen att stlla
upp hinder p hans outgrundliga vgar.

Det r klart att monarkernas frnuftsklla mste motsvara den
dri inrymda regeringsplanen. Det r drfr som han kommer att
tilltrda sin regering endast efter undergngen prvning infr
ovannmnda vise.

Fr att folket ska knna och lska sin monark r det
ndvndigt att han talar offentligt till sitt folk. Detta
befster tv krafter som fr nrvarande r tskilda av oss
genom terror.

Denna terror var ndvndig fr oss under en tid s att bda
dessa krafter var fr sig skulle komma under vrt inflytande.

Den Judiske konungens yttre moraliska ofrvitlighet. Den
judiske konungen br inte st under sina passioners
herravlde, allra minst under sinnlighet; inte i ngot
avseende br han lta de djuriska instinkterna f makt ver
hans frnuft och hans karaktr. Sinnligheten upplser, skrare
n ngot annat, frnuftsgvorna och klarsyntheten och leder
tankarna till den smsta och mest djuriska sidan av mnniskan.

Mnsklighetens std i vrldshrskarens person av Davids sd,
mste plgga sitt folk, som offer, alla personliga bjelser.

Vr hrskare br vara exemplariskt ofrvitlig.


***





Ngra ndvndiga frklaringar


- Tiden d planen fr vrldens ervring av Sion blivit
uppgjord.

- Den symboliska ormen.

- Vgen och etapperna fr dess rrelse.

- Isoleringen av det judiska folket.

- Kagalsystemet.

- Judarna och gojim-boskapen.

- Vem tjnar antisemitismen.

- Guldmyntfoten.

- Rstningssystemet och den republikanska regimen.

- Sions makt.

- Tidens ider och teorier.

- Sions kapital.

- Det verallt spridda verinseendet med hjlp av
"protokollen" i ganla och nya vrlden.

- Det israelitiska vrldsfrbundet.

- Cremier's cirkulr.

- Judarnas proklamationer i Sibirien och Ryssland.

- Disraeli-Beaconsfields roman "Coningsby".

- Tv judiska konserter i Adelsklubbens sal i Petersburg.

- Evangeliet fr den 11 januari 1911.


"Protokollen" r undertecknade av Sions representanter av den
33:dje graden (den hgsta).

Dessa "protokoll" r hemliga utdrag ur en hel bok med
protokoll frn - som vi numera knner till - den 1:sta
Sionistkongressen i Basel 1897.

Allt detta har framtagits ur det Sionistiska Huvudkansliets
hemliga arkiv och offentliggjorts. Kansliet i frga r belget
p franskt territorium alltsedan Frankrike avkrvde Turkiet
vissa lttnader fr alla troslrors skolor och religisa
institutioner, som i Mindre Asien kom att stdjas av den
franska diplomatin.

Dessa krav p lttnader gller naturligtvis inte de katolska
organisationerna, som utvisats ur Frankrike, utan bevisar
endast att Dreifus-diplomatin tillmtesgr Sions intressen och
ppnar vgen fr franska judar att kolonisera Mindre Asien.

Sion har alltid lagt under sig platser och skaffat sig
inflytande genom sin "arbetsboskap med mnniskoansikten", som
Talmud kallar hela den icke-judiska mnskligheten.

Enligt den hemliga, judiska sionismens urkunder, skapades av
Salomo och andra judiska vise, redan r 929 f Kr.i teorin en
politisk plan att ervra hela vrlden fr Sions rkning. I mn
av historiens gng utarbetades och fullndades denna plan av
dri invigda efterfljare*.

Dessa vise hade beslutat ervra vrlden t Sion genom den
Symboliska Ormens list. Dess huvud skulle frestlla den av de
vise invigda regeringen (alltid maskerad t o m fr sitt eget
folk) och kroppen skulle frestlla det judiska folket. D
Ormen trngde in i de p dess vg liggande lnderna,
undergrvde och uppslukade den (strde den) alla detta rikets
icke-judiska krafter i mn av deras tillvxt. S mste den
gra ven i framtiden, enligt en noggrant utstakad plan, nda
tills den den genomgngna cykeln sluts genom att huvudet
tervnder till Sion och Ormen p s stt i cirkeln av sin vg
innesluter hela Europa och drmed den vriga vrlden, i det
att den begagnar sig av alla krafter - vapenmakt och
ekonomiska medel - fr att lgga ven de vriga kontinenterna
under sitt inflytande, inflytandet av dess cykel. Ormens huvud
kunde komma tillbaka till Sion sedan de europeiska
stormakterna jmnats med marken, d v s ver det ekonomiska
obestndet och ruinen, verallt ett verk av Sion, genom det
andliga frfallet och moraliska frdrvet, huvudsakligen med
hjlp av judiska kvinnor, maskerade som fransyskor,
italienskor, spanjorskor, - de skraste moraliska
pestbrerskorna bland folkets ledare. Kvinnorna tjnar, i
Sions hnder, som loclbete fr dem som tack vare dessa kvinnor
alltid r i behov av pengar och drfr kpslr med sitt
samvete fr att till varje pris skaffa sig dessa pengar. Men
dessa pengar r i sjlva verket endast ett ln eftersom de
strax igen, genom dessa samma kvinnor, tervnder i det
kpande Sions hnder. Men p detta stt vinner man trlar t
Sion.

Det r naturligt att, fr framgngens skull, varken regeringar
eller enskilda individer fr ens ana vilken roll de spelar i
Sions hnder. Drfr har Sions styresmn i sin krets
organiserat en slags religis kast, en omutlig och outtrttlig
vktare av de mosaiska lagarnas och Talmudfreskrifternas
renhet, och alla har trott, att de mosaiska lagarnas
tckmantel r judarnas verkliga sjlvstyrelse. Ingen har
granskat verksamheten av denna sjlvstyrelse, s mycket mindre
som gonen varit vnda mot guldet som anskaffades av denna
kast, vilken hade fullstndig handlingsfrihet i sina
ekonomiska intriger.

Enligt den grafiska bilden av den Symboliska Ormens bana var
dess frsta etapp i Europa, r 429 f.Kr., i Grekland, dr den
under Perikles tid brjade undergrva detta lands storhet och
makt.

Den andra etappen var i Rom under Augustus tid, strax fre
Kristi fdelse.
Den tredje i Madrid under Carl V r 1552 e.Kr.
Den fjrde i Paris r 1700 under Ludvig XIV.
Den femte i London r 1814 efter Napoleon I:s fall.
Den sjtte i Berlin r 1871 efter fransk-tyska kriget.
Den sjunde i Petersburg ver vilken nu r ritat Ormens huvud
under rtalet 1881*.

Alla av Ormen genomgngna lnder, inte ens Tyskland undantaget
med sin skenbara makt, r i sjlva verket undergrvda i sina
grundvalar genom den konstitutionella liberalismen och det
ekonomiska obestndet. I ekonomiskt avseende r England och
Tyskland skonade, men endast till den tid d Ryssland
oterkalleligen blir ervrat. P detta r nu alla
anstrngningar inriktade.

Lngre n s har Ormens huvud nnu inte rrt sig, men p
teckningen r, med pilar, vgen mot Moskva, Kijeff och Odessa
utstakad.

Vi vet nu mer n vl till vilka judensten dessa stder blivit
frvandlade.

Konstantinopel r omtalad som den ttonde och sista etappen
fre Jerusalem*.

Mycket lngre till terstr det inte fr Ormen att krla
frrn den desdigra cirkeln r sluten och huvudet frenar sig
med stjrten.

Fr att Ormen skall kunna krla obehindrat, har fljande medel
genomfrts, till uppfostran och bildande av arbetskrafter fr
detta svra verk och i avsikt att uppn ett oklanderligt
arbete: Frst och frmst genomdrevs den judiska stammens
isolering, s att ingen skulle kunna trnga in i dess krets
och upptcka hemligheterna under pgende aktivitet. Fr
judarna har det kungjorts profetiskt, att de r utvalda bland
mnniskorna av Gud sjlv fr att behrska jorden genom en
odelbar Sionsk kungamakt. Det hade ingivits dem att endast
judarna r Guds sner och endast de r vrda epitetet
mnniska. De vriga mnniskorna r skapade av Gud endast som
judarnas arbetskreatur och slavar (de har ftt mnskliga
anletsdrag bara fr att inte verka frnsttande p judarna d
dessa tar emot deras tjnster). Judarnas roll ter bestr i
att ta herravldet ver hela vrlden fr Sion (se Sauh 91, 21,
1051).

Det har blivit judarna ingivit att de r hgre vsen och att
de drfr inte ska kunna beblanda sig med de djuriska
stammarna av andra folk.

Dessa principer har ingivits judarna genom uppfostran i
hemliga och offentliga skolor samt i de judiska familjerna. En
sjlvupphjelse ver vriga mnniskor - en sjlvfrgudning med
Guds sners rtt (se Jihal 67, Sauh 58, 2).

Kagalsystemet har gynnat det sionska folkets isolering,
eftersom det lgger varje jude att understdja sina landsmn,
oberoende av det std de alla fr av Sions lokala
sjlvstyrelse, vilken har olika namn: - kagal, konsistorium,
kommitt i juderenden, kansli fr uppbrd av skatter o d. Den
dljer drmed den sionistiska administrationen fr andra
styrelsers blickar och skyddar alltid noga den sionistiska
sjlvstyrelsen som varande religis.

Ovannmnda sekelgamla id har inverkat ven p principerna i
det judiska materiella livet. Om vi lser Hopaim  14, sid.1,
Eben-Gaesar  44, sid. 8 1/1, XXXVI Ebamot 98, XXV Ketubat, 3
b, XXXIV Sanhedrin, 74 c; XXX Kaduschin, 68 a, frfattade till
Sions frhrligande, ser vi att judarna verkligen har
behandlat och behandlar oss som kreatur. Folkens
tillhrigheter och t o m deras liv anser de som sina
tillhrigheter och disponerar ver dem efter eget
gottfinnande, d de kan gra detta ostraffat frsts. Deras
administration sanktionerar sdant genom absolution fr alla
illdd som judarna utfr mot icke-judar; denna syndafrltelse
sker p Iom Kippur - den judiska nyrsdagen, d judarna
samtidigt fr tillstnd att utfra nya illdd under det
kommande ret.

Frutom allt det som sagts ovan, har den sionska styrelsen, i
sin nskan att uppvcka sitt folks ofrsonlighet och hat till
den vriga mnskligheten, d och d utlmnat ngra av Talmuds
regler till gojerna, vilket vckt antisemitismen till liv.
Denna antisemitism har ven gynnat Sion p det sttet att den
frutom hat i judarnas hjrtan vckt en knsla av medmkan i,
fr dem, viktiga enskilda personers hjrtan med det s k
orttvist frfljda folket. Denna knsla har ftt mnga att
bli Sions tjnare.

Genom att jaga och skrmma upp den judiska hopen (makthavarna
i Sion har nnu aldrig ftt lida av detta varken i sina lagar
eller i sin administrativa helhet) har antisemitismen hllit
denna plebs i obegrnsad undergivenhet gentemot sina ledare,
d de alltid frsttt att i tid med framgng frsvara sitt
folk. Detta r inget att frvnas ver, d ledarna sjlva
hetsat sina drevhundar (gojerna), vilka p ett utmrkt stt
jagat samma deras hjordar och gjort dem till lydiga, blinda
verkstllare av herdarnas befallningar, vilka r inriktade p
att skapa det Sions vrldsfrbund, som man nu redan kan skymta
bakom frlten. Enligt sin egen sikt har judarna redan
uppntt en stllning av verregering och styr, omrkligt fr
alla icke-judar, efter sin vilja alla vrldens kanslier.

Utan tvivel har det frnmsta ervringsmedlet i Sions hnder
alltid varit guldet, och drfr har man blivit tvungen att
inte bara skaffa fram det utan ven hja dess vrde.

Guldmyntfoten har haft till funktion att ka priset p guld
och att f guldet att hamna i Sions kassor samt att skapa
yttre och inre oroligheter, vilket framgr av Rothshildarnas
historia publicerad i Paris i "Libre Parole". Genom dessa
oroligheter har man skapat kapitalets monopoliserade styrka
under liberalismens och "vetenskapligt" utarbetade ekonomiska
och sociala teoriers banr.

Den omstndigheten att man kallat alla mjliga "teorier"
vetenskapliga, har gjort och gr ven forfarande Sion
betydande tjnster. Rstningssystemen har gjort det mjligt
att genomfra allt som den Sionska styrelsen nskat, eftersom
de verkar genom att muta eller vertala viktiga personer och
hopens pluralitet, speciellt i de fall d de lyckats ge social
eller politisk betydelse t denna pluralitet. Ndstllda
intelligenser, kortsynta liberaler och andra liknande
personligheter har ven tjnat Sion vl. Fr Sion r den
bekvmaste och mest nskvrda regeringsformen - den
republikanska regimen, vilken ger verksamheten i Sions arm
full frihet och ven frihet t anarkisterna. Det r drfr de
s ivrigt gr propaganda fr liberalismen ledda av pressen som
blint lyder Sion och medvetet ignorerar det redan tillrckligt
uppenbara faktum att det inte finns ngon personlig frihet i
en republik, eftersom det i republiken existerar en frihet fr
massans pluralitet att frtrycka minoriteten ven om denna
skulla ha rtt. Pluraliteten fljer alltid det Sionska
kapitalets agenter, vilka fr reklam genom affischer
uppklistrade i gathrnen och tidningsartiklar, som Sion,
enligt Montefiores freskrift, inte br knussla med till
frmn fr sina agenter.

Pressen undviker ven att ppeka, naturligtvis inte utan pbud
frn knt hll, att den enda opartiska i ett land r den
sjlvhrskande monarken. Ty fr honom r varje underste i
samma mn son av hans rike och endast sjlvhrskardmet ger
personlig frihet och garanterar den mot den ofrnuftiga
massans tryck.

Endast fr en sjlvhrskare r det ofrdelaktigt att
tillerknna folkmassornas vld frihet att genom sin pluralitet
bryta ned sdana framstende frmgor vilka kan komma frn
alla samhllslager i hans rike.

Den, som nskar utverka eller bevara personlig frihet, den br
inte fordra frihet fr folkmassan, viken d trnger ut de
bsta genom att den i en republik, som en frskock, inte
springer efter sina verkliga herdar utan efter Sions agenter,
vilket den republikanska regeringsformen  i det olyckliga
Frankrike nu tydligt visar.

Fr nrvarande underkastar sig alla lnder p jorden den
tjuvaktiga verregeringens tgrder, d v s Sions regering, som
anger tonen i deras konserter, eftersom den har i sina hnder
alla statsvxlar p obetalda och vxande skulder. Sion taxerar
alla vrden och all egendom, dribland ven jordegendomar,
attesterar och reklamerar alla mer framstende personligheter,
stller alla, fr dem sjlva obehagliga och mindre nskvrda
personer, under chefskapets eller den allmnna meningens
frmynderskap, genom att drvid tillgripa antingen hemliga
angivelser och bedrgerier eller genom att g via pressen
eller rttare sagt genom dennas vrldsagentur, vilken endast
ett ett ftal tidningar str utanfr.

Nu har Sion genom sin reklam uppfunnit s k "tidsider",
"vetenskapliga teorier"; p dessa beror framgng eller motgng
fr mnniskorna, deras produktionsfrmga och deras
uppfinningar. Ty brsen, handeln och diplomatin r alla i
deras hnder. Allt detta leder den att uppfostra mnniskorna
i materialistisk anda, vilket ddar sjlen, principen,
skapelsekraften och frvandlar alla dess adepter till
mekaniska dockor som endast sker materiella frdelar och blir
blinda och omdmeslsa, slaviska tjnsteandar fr Sions
vinningslystnad.

Snart r det slut p folkets frihet och fljaktligen ven p
den personliga friheten, vilken inte kan leva i ett tillstnd
d pengars makt ger folkmassan och dess vld makt ver en
rttsls minoritet ven om denna r mer vrd och frnuftigare.

Rothshildarnas historia visar att Frankrike har Sion att tacka
fr sin republikanska regeringsform, och dr har nnu inte en
enda av dess valda representanter uppfyllt det som han lovat,
om inte dessa lften verensstmt med den Sionska regeringens
program.

***

Sdant r "Sions visdoms" dokument, sdana r de djvulska
planerna i det talmudska Israels frimureri.

Behver man tillgga att publiceringen av detta dokument r
1905 mottogs med tystnadens hat av hela den Sion tillgivna
pressen och med fullstndig - knappast ens lttsinnig -
ouppmrksamhet av dem som av kejsaren hade blivit kallade att
leda regeringshandlingarna i det ryska riket?

Men fret, som kastades i jorden och gddes med blod utgjutit
av Sion, har inte dtt utan skjutit grodd och kat
mnniskornas kunskap och tvingat "mngen att rentv och
vitmena sig".

Hurdan r denna grodd?

Vittnesmlen om dess tillvxt r otaliga, men fr vrt ndaml
rcker det att anfra tc vittnesml frn tv vrldar: frn
Moskva och New York, ur hjrtat av gamla och nya vrlden, fr
att visa att kunskapens fr nnu inte frtorkat i mnniskornas
hjrtan.

***

I ett novembernummer av Moskoffskija Vjadomosti frn r 1910
finns en artikel av V. Thur med rubriken: "De hemliga judiska
programmen". Artikeln har fljande lydelse:
"Under de senaste 50 ren har vrlden skakats av ett inte
ringa antal revolutionra katastrofer och var och en av dessa
katastrofer har med ett stort steg frt judefrgan framt. I
Ryssland lyckades, trots den genialiska "Herzensteinska"
frberedelsen, revolutionen nd inre fullstndigt, men mycket
har nd arrangerats av judarna tack vare hndelserna under
ren 1905-1906. Aldrig harman sett en sdan hoppfullhet hos
judarna som p de senaste judiska mtena. Till riksduman har
man redan lmnat in ett projekt om judarnas likstllighet
undertecknat av ett betydligt antal dumamedlemmar. nnu mer
har judarna redan ftt de facto. Frn Wittes tid hrstammar en
i administrativ ordning utgiven serie cirkulra freskrifter,
genom vilka grnsen fr judarnas bosttning, tidigare svagt
bevakad, har blivit helt ltt verskridbar.

Der ryska upproret, som demoraliserat och ruinerat
rotbefolkningen, har visat sig vara obetingat frdelaktigt fr
judarna. En omstndighet som br betnkas.

Fr omkring fen r sedan berrdes i den ryska pressen de
hemliga judiska programmen, som framtrdde under form av "de
Pragska fredragen", som hnfrde sig till r 1850 och "de
Sionska protokollen" som i stort sett r skrivna i vr tid.
Enligt ngra forskare har frimureriet upplevt en oroande
evolution. Detta, som man antagit, fredliga frbund av
filosofer och filantroper har rkat under judiskt inflytande
och frvandlats till en farlig organisation som strvar att
tillintetgra den kristna regimen fr att p dess ruiner
grunda ett judiskt vrldsvlde.

Om "de Pragska fredragen" endast lgger fram teoretiska vgar
och medel fr att uppn ett judiskt vrldsvlde, s bekrftar
redan "de Sionska protokollen" riktigheten av dessa teoretiska
slutledningar och resultat genom exempel och utslag av
mngrig praktik. Men flertalet ryska mn har med skeptiskt
lje bemtt avsljandet av de judiska planerna som en
sensationell bagatell. Tvivelaktigheten av de "Sionska
protokollen" framkallade inte ens ett allvarligt frsk till
granskning.

En lttsinnig skepticism har i allmnhet inget rttfrdigande;
hos oss har den stndigt stadkommit en atmosfr av
frsumlighet som bara har retat aptiten hos vra listiga och
trolsa inre och yttre fiender.

Det r skrckinjagande att man ignorerat innehllet i
dokumenten, vilka som en spegel tergivit hela intrigen kring
de senaste revolutionerna. Vare sig de "Sionska protokollen"
r kta eller frfalskade s tjnar de oss i allafall som en
frklaring till vra inre oroligheter.

"Med sitt relativa ftal", sger frfattaren till en nyligen
ytkommen bok, Djemtschenko, "r judarna sjlva inte i stnd
att i ppen strid besegra grundbefolkningen, p vilken de
parasiterar, och drfr har de tnkt ut stt att f gojerna
att tillintetgra sig sjlva genom skickligt genomfrd
desorganisering av dessa och genom de drigenom uppkomna inre
stridigheterna i gojernas kretsar."

"Om guldet r den frsta makten i vrlden", frklarar 'de
Pragska fredragen', "s r pressen den andra. Vi uppnr mlet
endast om pressen kommer i vra hnder. Vra mn br leda de
dagliga tidningarna. Vi behver stora, politiska tidningar som
blir opinionsbildare bland allmnheten, kritiken,
gatulitteraturen och teatrarna."

Om guldet r inget att sga. Pressen vergr ven i hela
vrlden i de judiska hnderna. Fr inte lnge sedan meddelades
det att nstan alla de frnmsta Wiener-tidningarna tillhr
stora bankirfirmor. S t ex ger Rothshilds bank ett s solitt
organ som "Neue Freie Presse". P mnga stllen i vrlden har
det, liksom i New York, uppsttt farliga tidningstruster.

Det finns en makt, som r ouppneligt sjlvfrnekande och
drfr p ett naturligt stt beskyddar allt det svaga -
Monarken.

"Vi har ersatt", sgs det i "de Sionska protokollen",
"nationens verhuvud med dess karikatyr - med republikens
president - tagen ur folkhopen, ur kretsen av vra kreatur ...
Det r den frsta minan som lagts ut under gojim-folken."

Och i sjlva verket r den av "de vra" ledda pressens
frhllande till monarkin som princip antingen ppet fientlig
eller frrdiskt undergrvande.

Framgngen har t o m vertrffat "Sions vises" frvntningar.
"Ni vet ju", pstr dessa vise, "att vi frringat de regerande
gojernas prestige genom ofta upprepade attentat mot dem frn
vra agenters sida." ... Och vidare: "... det finns inget
farligare n det personliga initiativet; om det r genialiskt
kan det utrtta mer n miljoner mnniskor bland vilka vi har
skapat split."

Vad r hr mera: cynism eller bitter sanning?

Om rollen och betydelsen av den liberala hypnosen i spridandet
av oroligheter uttalar sig "de Sionska protokollen" med
srskild klarhet: "D vi smittat ned rikskropparna med
liberalism, med detta ddande gift, har hela deras politiska
form frndrats. De har insjuknat i en ddlig sjukdom -
blodfrgiftning."

P sjlvupplsningens vg kan vi inte g lngre.

Nu utropar ven "Golos Moskvy" (Nr 260) med bitterhet: "Vi
stampar hopplst p stllet, hopplst frirrar vi oss i
kretsen av motsgelser".

"Sions protokoll" ger ett klart svar p den ryska dumhetens
fasor: "Fr att ta den allmnna meningen i sina hnder br man
frstta den i villrdighet genom att frn alla hll och
kanter framkasta s mnga motsgande meningar att de oinvigda
gojerna frirrar sig i deras labyrint".

Precis s gr "de vras" press till vga. Lt oss t ex ta
pressens senaste dityramber med anledning av diverse "stora
minnen". Det brjade med Komisarscheffskaja. Drefter fann
ngon det ndvndigt att "trycka p fjdern" till Muromtseffs
firande. Muromtseff var konstitutionalist, parlamentarist - en
aktiv politiker. Drfr, fr man anta, firades han. Detta gav
rtt att sga att kadetterna hll mnstring med sina styrkor.
Sedan avlstes pltsligt Muromtseff-ovsendet av
Tolstoj-bullret. Och denna samma press tryckte p nytt p
fjdern - och samma mnniskor, Muromtseffs politiska
beundrare, brjade med blommor hylla stoftet av
skriftstllaren som varken erknde politik, stat eller
statsform. Tolstoj rades ssom ddsstraffets avskaffare och
samtidigt firade de Balmaschoff, Sipjagins mrdare.

Det r hemskt att hos nutidens mnniskor, vilka frirrat sig
i motsgelser, se frnuftslsheten som tar verhanden, "en
frukt av ngra liberala fraser". Detta r det inre tillstnd
av desorganisation d, "den, som tagit pken i hand r
korpral" ...Och om det r en socialist, en av Sions vise eller
ngon annan - det spelar ingen roll.

"De Sionska protokollen" r lrorika genom att de avsljar den
kanava och det mnster efter vilket den kristna kulturens
sjlvupplsning i verkligheten utbroderas."

Sdan r grodden i Moskva av det fr som satts av "Sions
vises" uppdagade hemlighet. P vilket flt detta fr n grott
spelar ingen roll, bara det har grott. D ska det i sinom tid
bra frukt efter sin art. Detta sger jag till dem som rkar
lsa dessa rader och fr vilka "Moskoffskija Vjadomosti" r en
kmpe i det fientliga och fraktade lgret.

Och hr r en rst, frn andra sidan Atlanten, som behandlar
samma mne. Den har hjts i tidningen "Al-Kalemath" (Ordet)
som ges ut p arabiska i New York. I denna tidning var en
artikel infrd om den judiska kagalens kamp mot kristendomen.
Nr redaktren fr Al-Kalemath, hans hgvrdighet biskopen av
Brooklyn, Raphal ger plats fr denna artikel bifogar han en
inledning och ett slutord. I fretalet ppekar hans
hgvrdighet att han anser det som sin herdeplikt att varna de
kristna och i synnerhet sin frsamling fr judarnas
anstrngningar att avvnda de kristna frn Kristus. Judarna
som anser sig vara Guds utvalda folk, fraktar alla icke-judar
och har aldrig varit och kommer aldrig att bli anhngare av de
lror som de sjlva predikar om broderskap och jmlikhet. En
sdan frkunnelse r ingenting annat n en frstlig flla av
de judiska ledande mnnen, avsedd att locka och kollra bort de
kristna. Frnekelse och t o m drift med de kristna idealen
brjade i Frankrike under den s k "stora revolutionen" och
spred sig med beundransvrd planmssighet och fljdriktighet
ver hela den kristna vrlden under revolutionens segertg. 
Smittan trngde d ven in i ortodoxins strsta blverk p
jorden - Ryssland. Denna fljdriktighet bevisar d den sprider
antikristendomens ider att ngot slags mrk makt leder de
styrkor som rest sig emot Kristus. Vem styr och leder hela
denna invecklade intrig? Vem str i spetsen fr
sammansvrjningen som strvar att strta den regerande Kristi
makten? Naturligtvis de i vilkas intresse det ligger att driva
ut Kristus! Sdana fiender till de kristna r judarna, sedan
gammalt Kristi och hans gudomliga lras motstndare.

Judarna, som beknner tron p sitt tillkommande herravlde
ver vrlden, erknner att frverkligandet av detta herravlde
hindras genom freningen av mnniskorna i en stor familj av
Kristi efterfljare. Drfr strvar de efter att infra otro
bland de kristna och att frstra det band som strker folken.
Ju mera otro, oroligheter, oordningar desto mer frsvagas de
kristna staterna och desto starkare blir judendomens
vrldsbetydelse.

Fr att frverkliga sitt herravlde och demoralisera de
kristna bemktigar sig judarna med framgng alla de
institutioner som har inflytande p samhllslivet. De har
bemktigat sig pressen, bankerna, skolorna. Deras lrde
frfalskar vetenskapen och judiska frfattare gnar sig t att
popularisera falska sanningar som fabricerats av judarna.

I sin kamp mot Kristus och de kristna drar sig inte judarna
fr att ta till vilka medel som helst. Det rcker att studera
ett cirkulr av "Alliance - Isralite Universelle", utsnt av
denna judiska vrldsorganisation ver hela vrlden, fr att
frst vilken fara som hotar hela vrldens kristna. I detta
cirkulrupprop framhlls det, uppriktigt och rakt p sak, att
de kristna kyrkorna r ett hinder fr den judiska saken och
att det r ndvndigt att i judendomens intresse inte bara
besegra dessa kyrkor utan ven att tillintetgra dem.

Innan det r fr sent - frklara biskopen - br de kristna
inse att judendomens sammansvrjning mot hela vrlden inte r
ett fantasifoster utan en sorglig verklighet ... I samma
cirkulr av "Alliance Isralite Universelle" finner vi
segerropet: "Den kristna kyrkans inflytande har fallit!"

Den triumferande Kagalens och dess Sinedrions segerrop, som
med blixtens hastighet spreds ver hela vrlden, eggade hela
den keingspridda stammen till sdan stridslystnad att det t o
m i Sibirien, som d nnu till synes inte var ervrat av
Kagalen, sndes ut, i det judiska folkets namn, en
proklamation av fljande innehll:

"Det kristna trloket, under vilket de europeiska lnderna
redan fr lnge sedan rkat, gr sin undergng till mtes.
Detta slaveri br tillintetgras och Europas folk br f
frihet, vilken endast judarna kan ge dem. Judarna som redan
tidigt till en neslig dd dmt Den som skapat detta slaveri,
d v s Kristus. G inte in i det Ryska Folkets Frbund och
liknande organisationer. De betyder ingenting. All makt finns
hos oss judar. Industri och handel r i vra hnder, banker
och brser tillhr oss, den europeiska jmviktens vgsklar r
i vra hnder, den allmnna meningen och pressen str p vr
sida och jrnvgarna r vra. Vi trnger in och har trngt in
i regeringsinstitutionerna och vi har verfrt vr verksamhet
till armn som ocks kommer att tillhra oss. Slutligen, hela
vrldens guld r i vra hnder. Kom till oss eftersom det r
vi, och endast vi, som har makten. Vi judar ger er frihet och
befriar er frn det slaveri som kristendomen har lagt er."

Frn Sibirien rungade judarnas segerrop till Ryssland sdra
grnser. "Judendomen", sger den judiska tidningen, "det
bessarabiska livet" - ter sig fr antisemitens febersjuka
inbillning som ett skrckinjagande vilddjur, som hotar den
ariska vrlden med undergng.Och denna skrck har fog fr sig.
Ungefr en liknande knsla erfar rikena vid synen av en bland
dem uppstende och i styrka snabbt tilltagande ny och ung
statsmakt. Likt alla stora suverna folkslag har det judiska
folket en vrldsstrvan, en rns flykt och ett lejons
djrvhet. I djrvheten visar sig nmligen en nations suverna
natur.Den som vgar, den r i stnd att uttrtta ngot. Och
judarna vgar delta i de mest riskabla initiativ, i de
farligaste fretag i vrldslivet.I de stormiga stunder d de
sm folken, liksom fglarna fre skvdret, gmmer sig i sina
bon och tystnar i fruktan, handlar judarna djrvt och
maktmedvetet i frmsta ledet. Deras mening lyssnar man till,
deras vilja beaktas av de starkaste. Man kan inte lta bli att
hra dem, eftersom de utgr en av faktorerna i den rasande
stormen."

r inte det en utmaning till hela den kristna vrlden, stolt,
uppfylld av blodtrstigt hat och det strsta, rent djvulska
frakt?

Och varfr skulle inte Israel kunna utmana hela vrlden, d en
av de i Europas politiska vrld mest knda snerna av denna
frfljda stam, Disrali-Beaconsfield, sedermera Englands
premirminister redan r 1844 under den beryktade
Berliner-kongressen skrev i sin bok "Coningsby" fljande
rader: "Och detta r resultatet av en kamp, att p vra
judiska huvuden har fallit den vernaturliga tyngden av femton
seklers oerhrd frnedring, nra nog slaveri. Men den har inte
krossat oss med sin samvetslsa tyngd - nej, lngt drifrn!
Vi har endast skrattat t den mnskliga uppfinningsfrmgan
som frgves frskt tillintetgra oss ... Judar, judar,
verallt judar! Har det ngonsin intrffat att ngon mer eller
mindre mrklig rrelse i Europa skulle ha gt rum utan vr
verksamma inblandning? Lt oss som exempel ta den ryska
politiken, som hanteras med en sdan hemlighetsfullhet att
hela Vsteuropa bleknar av skrck infr den. Vem inspirerar
den, vem leder den? Judarna! Fr nrvarande frbereds i
Tyskland en mktig revolution som till sin natur liknar
reformationen. Under vems tckmantel utfrs den? terigen
under judens! Vem har bemktigat sig och monopoliserat nstan
alla professurer vid de tyska universiteten? Neander,
grundlggaren av den spiritualistiska katolicismen, och
Regius, professorn i religionslra vid Berlins universitet -
r de inte bda tv judar?  Och Benary samma universitets
stolthet, r inte ven han jude? Och Weil, professorn vid
universitetet i Heidelberg, r ven han jude. Med ett ord, om
man frgar: vilken beydelse har de tyska professorerna av
judisk hrkomst?, blir svaret: de r legio! Och sedan kom jag
till Petersburg och blev mottagen av den ryska
finansministern, greve Kankrin. Han var son till en litauisk
jude ... I Spanien fick jag audiens hos ministern Mendizabal.
Han var, liksom jag, son till en jude frn den aragoniska
provinsen. I Paris nskade jag hra ministerpresidentens
mening, och fr mina gon framtrdde en hjlte, en marskalk av
Frankrike, som nra nog bestigit Portugals tron - med ett ord
Soult, son till en fransk jude. Det frvnar er: hur d,
Soult, jude? Otvivelaktigt jude, liksom flera andra av
Napoleon I:s marskalkar med Massena i spetsen - Massena som av
oss kallas Manassia ... Frn Paris for jag till Berlin. Dr
skulle jag beska en preussisk minister. Och denne minister
var ocks jude ... Som ni ser styrs vrlden inte alls av de
personer som r synliga p den politiska arenan, utan av dem
som hller sig bakom kulisserna"...

Lsaren kan av detta se att vrlden redan r 1844, enligt
Englands frste ministers frskran, inte styrdes av
statsverhuvudena utan av judarna.

Vi ska avsluta vra citat, som vittnar om ledarnas av det
talmudistiska Israel verkliga triumf - inte ver Herren
Kristus och inte heller ver de kristna - nej d, utan ver
vrlden som avvikit frn Kristus, genom att hr publicera nnu
ett citat frn tidningen "Russkoje Snamja" nr:15 av den 16
januari 1910. Detta r vad som r ordagrant tergivet i denna
tidning under rubriken "Min Gud, min Gud, varfr har Du
vergivit oss!". Vi lser i denna tidning fljande:
"Skrmmande r det som skett i Petersburgs Adelsklubb och
sanningen vertrffar sagan. Dr har en hop judar av alla
klasser och stnd firat judendomens frsta seger ver
kristendomen genom att frenetiskt appldera en visa, vars
refrng utgjorde vr Frlsares sista ord p korset ... I denna
elaka visa som sjungs av judarna som en segersng, upprepas de
ondskefulla ord som evangelisterna med upprrda skrev ned:
"Stig ned frn korset du korsfste, om du r Guds son!" Just
dessa ord utropade en nuvarande judisk kantor frn
Adelsklubbens estrad i Petersburg och detta utrop har gjorts
till en modern visrefrng som pongterar den blodiga skymfen
... Och ryska, ortodoxa mnniskor stod dr och lyssnade p
honom och gjorde, utan att frst innehllet i den judiska
sngen, skymfarna en tjnst. Om vi inte var s frgiftade av
det judiska frimurargiftet s skulle vl ryssarna med ppna
gon kunna lsa de entusiastiska referat av den judiska
konserten som frekom i "Retsch" och andra natikristna
tidningar ... Dessa tidningar frklarade vad ryssarna inte
frstod ... En tidning, tryckt p ryska, och lst av ryssar
understr sig att alldeles uppriktigt frklara att den judiska
publiken "njt" av kupletterna till vilka Kristi korsfstelse
tjnade som motiv. Vi har alla lst den judiska officisa
tidningens oerhrda beknnelse: gamla och unga, fattiga och
rika, arbetare, kpmn, dignitrer, alla har ftt veta orsaken
till judarnas jubel och - nd tiger de ..."

Denna artikel vcker fasa, som kommer blodet att isas i
drorna och tanken att stelna infr det Messina-de som
tydligen vntar Ryssland.

***


Efterskrift

I
Ett dokument, frn december 1919, som bekrftar "de Sionska
protokollens" kthet


Enligt den i Berlin utkommande ryska tidningen Der Ruf av den
6 februari 1920, fann man i fickan p den i en drabbning, p
estniska fronten, stupade bolsjevikkommendren, fr 11:e
skarpskyttebataljonen, juden Zunder, ett intressant dokumetn
p hebreiska, vilket belyser judarnas verksamhet och hemliga
organisation i Ryssland. Vi trycker det in extenso  - utan
alla kommentarer:

"Sekret. Till representanterna fr samtliga acdelningar av
israeliternas internationella frbund.

Israels sner! Stunden fr vr slutliga seger r nra. Vi str
p trskeln till vrldsherravldet. Det som vi frut endast
kunde drmma om hller p att frverkligas. nnu helt nyss
svaga och hjlplsa, kan vi nu, tack vare den allmnna
vrldsomvlvningen, hja vra huvuden med stolthet.

Vi br dock vara frsiktiga, eftersom man med visshet kan
frutsga att vi, sedan vi gtt fram ver strtade altaren och
troner, har att g vidare p den utstakade vgen.

Den fr oss frmmande religionens auktoritet och troslror har
vi genom framgngsrik propaganda underkastat en skoningsls
kritik och bespottelse. Vi har strtat de frmmande
helgedomarna, vi har ftt de kristna nationernas och staternas
kultur och traditioner att vackla. Vi har gjort allt fr att
bringa det ryska folket under den judiska maktens ok och
ntligen tvinga det p kn fr oss. Vi har i det nrmaste
uppntt allt detta, men - vi br trots det vara frsiktiga,
eftersom det kuvade Ryssland r vr arvfiende. Segern ver
Ryssland, som vi vunnit genom vr andliga verlgsenhet, kan
i en framtid, under en ny generation, vndas emot oss.

Ryssland r slagit till marken, Ryssland vrider sig i ddskamp
under vr hl. Men glm inte fr ett gonblick att vi mste
vara frsiktiga! Den heliga omsorgen om vr trygghet tillter
inte att vi hyser vare sig medlidande eller barmhrtighet.
ntligen har vi ftt skda det ryska folkets nd och trar!
Genom att berva detta folk dess egendom, dess guld har vi
frvandlat det till ett fok av mkliga slavar.

Var frsiktiga och frtegna! Vi fr inte ha medmkan med vr
fiende. Vi br rja undan det ryska folkets bsta och ledande
element, s att det kuvade Ryssland inte kan f ngon ledare.
P s stt tillintetgr vi varja mjlighet till motstnd mot
vr makt. Vi br vcka partihat och underblsa oenighet bland
arbetare och bnder. Krig och klasskamp tillintetgr alla
kulturskatter som skapats av de kristna folken. Men var
frsiktiga, Israels sner! Vr seger r nra eftersom vr
politiska och ekonomiska makt och vrt inflytande ver
massorna r i snabb tillvxt. Vi kper upp statsln och guld
och drmed herravldet p vrldsbrsen. Makten r i vra
hnder, men var frsiktiga! Stt ingen tro till frrdiska och
dunkla krafter.

Bronstein, Apfelbaum, Rosenfeld, Steinberg - alla r de,
liksom tusen andra, trogna sner av Israel. Vr makt i
Ryssland r obegrnsad. I stderna, kommissariaten,
livsmedelskommissionerna, grdskommitterna o s v  dominerar
de vra. Men lt inte segern berusa er! Var frsiktiga, ty
ingen kommer att frsvara oss utom vi sjlva.

Minns att man inte kan lita p den rda armn som en vacker
dag kan vnda sina vapen mot oss!

Israels sner! Stunden fr vr lnge trdda seger ver
Ryssland r nra. Slut era led fastare! Frkunna vrt foks
nationalpolitik nnu hgre! Kmpa fr vra eviga ideal! Hll
hemligt de gamla lagar som historien testamenterat till oss!
M vrt frstnd och vrt geni bevara och leda oss!

Centralkommittn fr Petersburgska avdelningen av
israeliternas internationella frbund."


II

Ett tal

hllit av rabbinen i Prag r 1859 p den gamla kyrkogrden fr
representanterna fr de judiska stammarna, som frsamlas hr
en gng varje rhundrade


Ettusen ttahundra r har korset vilat tungt p vrt
folk.Enligt Jehovas vilja har vrt folk spridits ver hela
jorden s att hela jorden, hela vrlden ska tillhra oss. Den
gyllene kalven som Aron reste i knen r den gyllene avgud som
alla folk dyrkar. De rikaste mnnen i vrlden tillhr vrt
folk. I alla de frnmsta vrldscentra - London, New York,
Berlin, Wien, Paris, Petersburg - har vra miljonrer sina
banker. De ger pengar och arrangerar ln till olika hrskare
och mktiga personer fr att underhlla armer och till att
fra krig. De lnar ut guld mot skerhet av olika
statsgarantier. Den frnmsta skerheten r jorden och vi
mste begagna oss av alla medel fr att jorden ska komma i vr
go och alla som bebor den underkasta sig vr vilja och vrt
frstnd. Vr ddsfiende r kristendomen. Vi br p alla stt
frhindra att den trnger in hos massorna. Vi br drfr
fordra att kyrkan skiljs frn staten och att kyrkojorden
konfiskeras till folkets frmn, ty endast d blir jorden vr
eftersom vi bara kan frvrva den av bnderna fr pengar eller
genom inteckning. P det sttet bervar vi kyrkan finansiellt
std och bervar de kristna skolundervisning i
kristendomskunskap. Kristendomsundervisning i hemmen eller
privat stter alltid p svrigheter. Dessutom br vi p allt
stt undergrva den kristna lrans grunder samt diskreditera
prsterskapets auktoritet och kristendomens lror. Drfr br
vi trnga in i de kristnas privatliv, i deras hemliv och ta
reda p alla deras fula sidor, alla misstag och stridigheter
och fra fram allt detta till den stora allmnhetens knnedom.
Vi br inrikta alla vra krafter p att tillintetgra de
kristna, upplsa ktenskapen och p s stt i grund frstra
deras familje- och samhllsliv. Om en jude uppnr hgsta
makten br han omedelbart verlta de ansvarsfulla och hgsta
posterna t de sina. Om en jude p en framstende post skulle
visa sig oduglig eller beg ett misstag, br alla judar som en
man skynda honom till hjlp, utan hnsyntill personliga
berkningar eller obehag. Varje jude br strngt komma ihg
att varje folkolycka, av vad slag den n vara m, varje oro
blans massorna, oordningar mm r den bsta hjlpen fr
judendomen. Medan vi sjlva hller oss i skymundan, kan vi
rikta misstankarna mot regeringen, p dess motvilja att komma
massorna till hjlp, i synnerhet arbetarna, samt framstlla
regringen som upphovet till allt ont.  Vi br ocks visa
folkmassorna vr nskan att frmja arbetarnas levnadsvillkor.
D vi p detta stt drar folkmassorna till oss kan vi ltt
begagna oss av dem, vi, som besitter rvens list, myrans flit
och ormens frslagenhet och smidighet. Men innan vi kan
exploatera dem sjlva och deras arbete mste vi f dem drhn
att de r bervade allt: familj, hem, jord och hushll,
ofrmgna att skaffa sig brd fr sitt livsuppehlle, bervade
varje mjlighet till motstnd. Vi mste f dem att inse att de
endast genom fullstndig underkastelse och lydnad kan f
arbete och brd frn oss, m a o mjlighet att leva. Det r
denna situation vi br utnyttja till kristendomens frdrv och
till vrt folks frdel. All industri och handel br vara i
vra hnder. Varje jude som bosatt sig p en ny ort br genast
av alla krafter och med alla medel frska att tillgna sig
all handel p orten. Genom att koncentrera all handel och
industri i sina hnder blir juden oumbrlig fr
ortsbefolkningen. Advokatyren, lkaryrket och pressen r
slunda vra huvudsakliga bundsfrvanter i kampen att
frverkliga vra syften. Varje advokat eller lkare br i
svra rttegngs- eller sjukdomsfall spela rollen av den mest
hngivna och tillitsfulla vn till den hjlpskande familjen.
Till honom vnder sig med frtrstan och fullt frtroende alla
de som genom honom vntar sig att vinna rttvisa eller hlsa
fr sig eller de sina. Fr honom finns det inga hemligheter.
ven statshemligheter har han mjlighet att f del av.
Inflytandet ver pressen r fr oss det mest allvarliga och
effektiva medlet i kampen mot korset. Genom att belysa fakta
p ett eller annat stt kan vi ge den allmnna meningen den
riktning som passar oss. Och eftersom vi ser till att allt som
r skadligt fr oss eller strider mot vra planer inte
publiceras i pressen, kan vi istllet publicera endast sdant
som tjnar vra syften och vrt slutliga ml. Allt detta br
varje jude komma ihg och fr att n detta br vi anstrnga
alla vra andliga krafter - vrt naturliga frstnd, vr
energi, vr medfdda slughet och den fr vrt folk utmrkande
listigheten."

***


S talade den judiska rabbinen till sitt folk r 1859 - och
att hans ord inte fll p hlleberget, har vrldens hndelser
under ren 1917-1920 med fruktansvrd ptaglighet bevisat.



_

                                                          Ř w ɘ s                                                                                                                              U        4  p          G  c  e             G          &  Y        ?  x        *  g             S          	  [	  	  	  %
  7
  9
  q
  
  
      U     U            N          3
  o
  
  
    >  @  y           +  f  v  x      #  `        7  9  ;  v        
  H     H        #  Z             Z        =  x               9  t      (  d        L        :  M  O        0     0  i        Q            S        7  i               &  b      
  J             K               '!  b!  !  !     !  "  P"  "  "  "  #  #  =#  t#  #  #  !$  O$  Q$  $  $  %  J%  %  %     %  %  0&  l&  &  &  &  '  T'  '  '  '  '  !(  [(  (  (  )  >)  {)  )     )  )  *  W*  *  *  *  *  2+  l+  +  +  
,  ,  H,  ,  ,  ,  -  -  ;-     ;-  v-  -  -  #.  [.  ].  .  .  
/  E/  |/  /  /  /  /  /0  k0  0  0  1     1  V1  1  1  1  1  1  2  K2  2  2  2  2  .3  k3  3  3  4  M4  4  4     4  4  4  5  B5  Q5  S5  5  5  6  ?6  {6  6  6  7  7  K7  7  7  7  38     38  m8  8  8  9  W9  9  9   :  8:  ::  u:  :  :  ;  X;  ;  ;  <  ;<  x<     x<  <  <  <  <  .=  c=  =  =  >  L>  >  >  >  :?  u?  ?  ?  @  R@  @     @  @  A  ;A  vA  A  A  A  B  GB  B  B  B  7C  iC  C  C  D  WD  D  D     D  E  ?E  |E  E  E  ,F  fF  F  F  G  LG  G  G  G  H  H  CH  {H  H  H     H  .I  bI  I  I  
J  HJ  J  J  J  -K  gK  K  K  L  TL  L  L  M  RM  M     M  M  M  M  N  EN  N  N  N  .O  jO  O  O  P  SP  P  P  P  3Q  jQ  Q     Q  Q  Q  R  MR  R  R  S  ?S  |S  S  S  .T  dT  T  T  U  LU  U  U  U     U  0V  ^V  V  V  W  BW  pW  W  W  W  W  6X  qX  X  X  Y  RY  Y  Y  Z     Z  >Z  zZ  Z  Z  Z  [  R[  [  [  [  [  \  N\  \  \  \  5]  m]  ]  ]     ]  ^  I^  ^  ^  ^  _  _  S_  _  _  `  ?`  u`  `  `  a  Wa  a  a  b     b  Pb  b  b  b  +c  cc  c  c  c  d  6d  hd  d  d  e  Oe  e  e  f  ;f     ;f  wf  f  f  !g  3g  5g  pg  g  g  g   h  ;h  qh  h  h  i  Ri  i  i  j     j  @j  yj  j  j  k  Uk  k  k  k  k  l  !l  Wl  l  l  m  :m  sm  m  m     m  n  Wn  n  n  n  :o  ro  o  o  p  p  Kp  p  p  p  .q  bq  q  q  r     r  Nr  r  r  r  r  s  Ts  s  s  t  t  !t  Wt  t  t  u  Qu  u  u  u     u  8v  sv  v  v  w  Ww  w  w  
x  x  x  Px  x  x  y  ?y  uy  y  y  	z     	z  z  Hz  xz  z  z  ,{  g{  {  {  
|  D|  |  |  |  /}  c}  }  }  ~  O~     O~  ~  ~  ~  ~  ,  q  s        Z    ˀ  ̀    @  x      '     '  a      ł    8  t      $  ^    ΄  Є    D                 8  f    Ն  ׆    B  z      "  0  2  m    و    K               4  n    ݊    S    ɋ    :  n    ތ    S    ʍ     ʍ    A  }      0  j    ُ    H        ,  d                       6  s      "  5  7  v      .  n    Δ  Д  
     
  K        2  l      '  a    ۗ    Y    Ә  ՘  
  H           ٙ  ۙ    H  J            ,  d  f    ޛ    V    ̜     ̜  Μ  	  C  e  g        ĝ  Ɲ  ѝ  ӝ    E        @  |           8  u      Ҡ    P    ʡ    D  F        <  w           %  c        N    ʥ  	  H      Ц  Ҧ    J    Ƨ    =     =  }        <  {        ˩        P    ̪    J  {               F        6  u      &  Z  \    Ӯ    L    ů     ů     ?  w  y      ,  h    ڱ    M  O    Ų    @             :  w  }        <  s    ĵ  Ƶ    @  }      4  d  f           !  a    ظ    O    Ĺ    7  t      '  c        I     I    ż    <  q      -  a        [  }        4  6  r     r           A  x      1  l          !  #  %  '  )  @     @  B  D  F  v  x  z              N  e  g        [               8  e        G  I         =  y      3  l           &  8  :  u      /  n        
  J        3  o             #  b        M          -  k        R             8  t          X        O  o  q      #  V  X             O      
  H  S  U        G  I        D             4  Y  [        R        >  z           @  Z  \     \        M        B          
  M        8  n           %  b  w  y      %  c        _          "  \             Y        C  \  ^        T      	  H               >  |        	  H        =  |      1  p        T     T          5  u      1  g          :  x      0  n     n      &  G  I  y        U  W      
  K          >     >  |          ;  =  ?  A  Q  S  U        O        ?     ?  z  |      ,  l        N        >  ~      0  l           +  f          Q          '  b       L         4 r    ]     6 u            * i      ? |   3 q   # a   	    	 X	 	 	 	 
 D
 
 
 
 6 h j    J   
 
    
 

 F
 
 
 
 : y   $ ^    V    S         ! \    K     7 t   * e }    }    5 H J    1 o    
 : < |       6 q    S    L v x   / l    Y    Y   	 I r t   , l   $  ]        ! 3! 5!    5! q! ! ! " A" C" x" " " .# n# # # &$ \$ |$ ~$ $ $ 8%    8% B% D% % % % 7& u& & & !' Q' ' ' ' ' ( I( ( ( (    ( 1) p) ) ) ) '* d* * * * + H+ + + + + , Q, , ,    , , , , , , - V- - - . M. . . / E/ O/ Q/ / / 0    0 =0 m0 o0 0 0 '1 e1 1 1 2 V2 2 2 3 O3 Q3 3 3 4 D4    D4 4 4 5 C5 5 5 5 5 6 :6 s6 6 6 *7 g7 7 7 8 8 8    8 8 8 8 S8 8 8 
9 K9 9 9 9 1: e: : : ; Q; ; ; ;    ; 0< 2< p< < < < = B= = = = ;> {> > > > +? b? ? ?    ? @ ]@ @ @ A SA A A B JB ]B _B B B C UC C C D ND    ND D D E BE NE PE E E F HF F F G ?G bG dG G G H [H    [H H H H 
I II I I I 7J pJ J J J K DK ~K K K K L    L PL L L 
M -M /M eM M M N N XN N N O SO O O P P    P =P {P P P 6Q vQ Q Q Q 1R qR R R (S gS S S S S ,T    ,T hT T T U ZU U U U U U U U !V `V V V W W OW cW    cW eW W W X  X `X X X Y [Y rY tY Y Y Y Z %Z 'Z cZ Z    Z Z Z Z +[ b[ [ [ \ Z\ \ \ \ \ /] h] ] ] ] 
^ I^    I^ ^ ^ ^ ,_ h_ _ _ _ ` @` y` ` ` ` `  a a <a ua a    a a )b [b ]b b b c Kc c c c d d Ud d d e =e }e e    e e 7f hf jf f f g Tg g g g g =h nh ph h h i Yi i    i i i j Bj zj j j +k Ok Qk Sk ck ek k k l Ll l l m    m  m "m am m m n In Kn n n n 2o ko o o p ]p p p q    q Tq q q q q r Or r r r r s Zs s s t Kt t t t    t t t t u Uu u u v Gv v v w w w Kw w w w <x yx    yx x x 5y uy y y y !z _z z z { O{ { { { { +| ^| |    | | } P} } } } =~ T~ V~ ~ ~  A i k   # ^      ހ  P R  ʁ  F     : y   ރ  Y      Ƅ Ȅ  A     ( G I  Ć  > }    '    ' e  ׈  R       Ӊ  L  Ê   < {       / l   + d    L N  Î  = T V  Ϗ    Ϗ  H t v   3 s   0 p    ]   ߓ      U a c  ݔ  [  ӕ  P    Җ  J T V      З  C    3 j    ]   Κ 
 G        ț  6 s   $ c  ԝ  O  ̞   ; v        / l   ! M  ¡   ; y     _         ! # a  ޤ  ; = {   4 t   " _  ӧ      G  ¨   : v   - e  Ϫ Ѫ  P    ٫      R  Ь 
 J  ŭ    [  خ  W  ׯ  L        4 t   α  I    ( * h  ߳  Z        ܴ   Z  ˵  B   Զ ֶ  O  ŷ  D    D  ø и Ҹ 
    + - m    & e  ں  R    R   ˻  C    3 m   ( g   % `  ؿ    ؿ  W    H    < y   + I K          Q n p     7 u   / j     X         	  
    ^    V      W        Q    H    : v   ' `    Y    Y     S ~      T    F         5 t     1 l   ' g    Q          P    A    7 n   " _    U         < {   6 u   2 4 s     < >    > }   0 O Q    @ {   7 v   0 j        [   
 J     0 o    $ a        N    ? }     Y m o    V        J     3 5 o    W    N    B    B s u   * j        C    ? x       ( f    	 G    8 o   * c        
 M    5 n   % d    M     3    3 r   * f    O     # _ | ~              /  1  o      % e    Y     9 r       0 l   $ \   
 M    7 u   3 ^    ^ `   	 	 T	 	 	 
 =
 r
 t
 
 
  ^    S    S       &
 `
 
 
  X y {   , f h        \       Q    E    1 q       % c    S      _     8 w       * j   # 5 7 t   ) i     B        6 q   / j    X     0 j   #     #  `      ! \! ! ! " S" " " 	# ># ~# # # %$ H$ J$ $    $ $  % 1% M% O% % % & C& E& & & & =' w' ' ' ( ( S(    S( ( ( ) B) |) ) ) 5* t* * * * /+ o+ + + (, g, , ,    , - W- j- l- - - . T. . . . . / [/ / / 0 P0 i0 k0    k0 0 0 1 U1 1 1 1 1  2 \2 2 2 2 3 93 s3 3 3 -4 i4    i4 4 4 5 U5 5 5 6 >6 }6 6 6 6 7 J7 7 7 8 A8 8 8    8  9 :9 b9 d9 9 9 : Q: : : : : 1; o; ; ; "< b< < <    < = Q= S= = = = 
> G> > > > > ? K? ? ? ? ? @ ]@    ]@ @ @ A 	A FA A A A 5B mB B B "C ]C C C C D ID D    D D D <E yE E E F  F `F F F G IG {G }G G G G 2H qH    qH H H +I kI I I #J TJ VJ J J  K K K TK K K L @L wL    wL L L L  M M M M )M +M gM M M !N VN N N N O ;O {O    {O O O -P jP P P P #Q \Q Q Q R PR R R R R (S dS S    S S T YT T T U EU U U V V V TV V V V V W OW W    W W X <X >X ~X X X 8Y GY IY Y Y Y Z Z KZ Z Z Z 3[    3[ j[ [ [ \ \ F\ \ \ \ 4] o] ] ] ] ^ P^ ^ ^ _ >_    >_ @_ B_ S_ U_ _ _ ` D` ` ` ` 8a ua a a /b lb b b c    c Rc c c d Id d d  e e ;e qe e e e e .f df f f g    g Hg g g g g h Ch h h h i i [i i i i i j ^j j    j j j j $k ak k k k k 'l al l l m Zm m m n Kn n    n n n n o Qo o o o =p up p p )q iq q q q  r ;r {r    {r r r r s Ps s s 	t @t xt t t t t t t t <u |u u    u u /v nv v v v w Bw zw w w 0x lx x x 'y fy y y y    y !z ]z z z { Z{ { { { | Q| | | 	} H} V} X} } } ~    ~ P~ ~ ~  > z   , l   ր  R  ́ 	 B D    D    ? {   3 q      ۄ  Q  ʅ      B {   Ɔ  : z   , 8 : y   1 o        ) g    W e g i z |   4 r         N  ˍ 	 F    ˎ  I  Ǐ  ?    2 i    i      P  ˒  @ R T  ғ  C E        8 u   ڕ  P      \  ɗ ˗ 
 D         5 u    + e  ߚ  W  қ  
 G a c    c    X  ֝   P  Ş  D v x   6 8 w    w   , B D     3 q   $ a q s   %    % d  ٤  T { }   1 p  ۦ   R  ̧       F  Ũ    Y   ԩ  O       / l    l   ' b  ެ  C  ­  8 w   	  D e g    g     [  Ȱ  F  ñ  6 s   * 2 4 q       - H J  ƴ  D    õ  : w   ۶  O    O  Ʒ  F   ׸ ٸ  D    - / e  ߺ  [    [ x z     [  ̼  H    н 
 I         % H J  ǿ  < y   7 u      * ,    , h   $ b    
 K     > {   6 s       ) : < y   / n    ! a    U        P     * H J       > {   * g    g       Z    Q      D        9 y        Y    L W Y         0 o   & f    P    = y   - l        R    	 I    ? ~   ) + - > @    @ |   7 @ B    2 U W    E { }       8 : x   + g p r   , e    [         , j    P    . 0 o      - /    / n     2 r     D    < t         ) h    % b   
   [      Z    Z \     , j y {   5 u     ^ p r    r    . 0 m     U    O Q             	      3 5 7 o z |               = ? Q S           ( * O    O Q h j     
  3 5 7 v     % ' d    d    U j l   % b d     O    (    ( * e    U     I        ; {   ( f       	 I    5 s z |   0 p    [         # b      ' U    	 	 	 X	 	 	 
    
 F
 y
 
 
 
    \ j l     7 F H       
 ;
 x
 
 
 , h    V      R l n       ' T V    @      \    O        ' e    ' ) h   " a    * , k       & b    V   
 G I     8 s       ) h     5 t   , c     N      ! L!    L! ! ! ! 0" j" " " "  # <# y# # # # # :$ v$ $ $ $    $ % N% % % % % !& a& & & ' \' ' ' ( K( ( ( ( (    ( +) `) ) ) * H* * * * * + R+ + + + , N, , , ,    , , , , - H- J- - - - ;. j. l. . . / '/ )/ A/ C/ /    / / / ?0 I0 K0 P0 R0 0 0 0 71 v1 1 1 .2 k2 2 2 !3 ^3    ^3 3 3 4 G4 I4 }4 4 4 4 %5 c5 5 5 6 N6 6 6 7 $7 &7    &7 f7 7 7 8 Z8 8 8 9 9 9 V9 9 9 9 9 #: b: : : ;    ; ; F; ; ; ; 3< r< < < < = R= = = = = #> c> > >    > ? Z? \? ? ? ? ? @ O@ @ @ @ A CA dA fA A A #B ^B    ^B B B B B C C ^C C C 
D FD YD [D D D D E E  E ]E    ]E E E F ?F AF |F F F 4G tG G G $H _H H H H <I qI sI    sI I I +J cJ J J J K FK sK uK K K -L kL L L L M UM    UM M M N LN N N N 3O sO O O 0P pP P P &Q dQ Q Q R    R XR R R S FS |S ~S S S 7T uT T T )U ;U =U vU U U V    V _V V V V W WW W W X MX X X X X =Y wY Y Y Y (Z    (Z fZ Z Z [ 7[ 9[ u[ [ [ (\ f\ \ \ ] ]] ] ] ^ X^ ^    ^ ^ _ _ Q_ _ _ ` B` ` ` ` 2a qa a a $b cb b b c    c Tc _c ac c c c c )d fd d d e Ge e e f Bf |f f f    f 1g mg g g h Wh h h i Di i i i 4j sj j j  k [k k    k k l Nl l l m @m }m m m m n Sn wn yn n n *o jo o    o o p Sp p p  q ;q {q q q 5r ir r r !s ]s s s t It    It t t u Au |u u u 'v )v bv v v v v v v v v v w    w &w (w *w iw w w x ]x x x x x y y Ty y y z :z <z    <z wz z z z ,{ i{ { { | V| | | 
} H} } } } } >~ z~    z~ ~ ~ # % c    ^  Ҁ 
 E      J        1 ` b   ă  9 w     H J L P R    R [ ]  ۅ    / k   & b  ܇  L  ǈ      D ~   7 v     ^  ڋ  X  Ќ 
 I  ȍ    ȍ  > {   . k     _  א  P  ʑ  F        : k  ܓ  V  Ք  Q  ƕ  A    6    6 s        C     Ę ǘ ɘ ʘ                       =/2$ 89  (        C     Ę ǘ   f   J     K           C     Ę ǘ   f+ n
DDe 	 Tms Rmn  Symbol   Helv 	 0Courier  Times New Roman   Arial 
 MS Serif   MS Sans Serif  Times   Helvetica     System 
 0Courier New  0Courier 10 cpi  0Courier 12 cpi  0Courier 15 cpi  0Courier 17 cpi  0Courier 20 cpi     Roman 10 cpi  Roman 12 cpi  Roman 15 cpi  Roman 17 cpi  Roman 20 cpi  0Prestige 10 cpi  0Prestige 12 cpi    0Prestige 15 cpi  0Prestige 17 cpi  0Prestige 20 cpi  0Courier 5 cpi  0Courier 7.5 cpi  0Courier 6 cpi 
 Roman 5 cpi   Roman 7.5 cpi 
 Roman 6 cpi  0Prestige 5 cpi   Prestige 7.5 cpi  0Prestige 6 cpi 
  Swiss 5 cpi   Swiss 7.5 cpi   
  Swiss 6 cpi   Swiss 10 cpi   Swiss 12 cpi   Swiss 15 cpi   Swiss 17 cpi   Swiss 20 cpi 
  Swiss PS 
 Roman PS    0Courier PS 
 0Prestige PS  0Gothic 5 cpi  Gothic 7.5 cpi  0Gothic 6 cpi  0Gothic 10 cpi  0Gothic 12 cpi     0Gothic 15 cpi  0Gothic 17 cpi  0Gothic 20 cpi  0Gothic PS 
 0Fixedsys 
 0Terminal  Roman  @Script  0Modern    
  Small Fonts   MS Dialog   MS Dialog Light 
  MS SystemEx   Wingdings 
 MT Extra 
 0MS LineDraw 
 PAlgerian      Arial Rounded MT Bold  Bookman Old Style 
 PBraggadocio   Britannic Bold  @Brush Script MT   Century Gothic     PColonna MT  PDesdemona  Footlight MT Light   Impact 	 PKino MT  Wide Latin  @Matura MT Script Capitals 
 PPlaybill    Fences   Arial Narrow  Book Antiqua  Century Schoolbook  @Monotype Corsiva   Monotype Sorts        