|
Semi-Gotha
Från
Ghetton till Riddarhuset
En studie
i förjudningen av det ledande svenska
överskiktet
med förord av
Elof
Eriksson
Stockholm i mars
1939
Mot denna
på skilda vägar planmässigt och
systematiskt bedrivna förjudning av Sverige
och svenskarna, vilken för dagen tager sig
ett markant uttryck i en judeinvasion utan
tidigare motsvarighet, måste äntligen
ett bestämt motstånd
resas.
Juden
Pineus ättlingar
Ätterna Bratt, Haij, Mesterton m.
fl.
Bland de judiska hantverkarna i Göteborg
hade kattuntryckaren J. Pineus särskilt
lyckats på 1830-talet komma sig upp.
Josefina Pineus giftes 1851 med
göteborgshand-
(127)
landen Gustav Kristiansson
(Bånge-)Bratt av en ofrälse
krämaresläkt som falskeligen utger sig
vara en gren av adlade ätten Bratt n:r 49,
vars förste urkundligen kände
stamfader bonden Nils Jönsson i
Höglunda såsom rusttjänare
intogs i riddarhuset 1625. Den vid
introduktionen företedda stamtavlan är
bevisligen en fantasiskapelse.
Den falska adelssläkten
Bånge-Bratt har i Örnbergs
Släktkalender 1886 under rubriken
»Adliga släkter» och i Tersmedens
»Kalender över ointroducerad
adel» 1886-1891) samt slutligen i
Elgenstjernas Släktkalender 1936
låtit Införa en släkthistorik,
som ej skäms för sig. Sammanförd
lyder den sålunda: »Den urgamla
norska adliga ätten Bratt omtalas redan i
kung Sverres saga, med Halvard Bratt, och i
Håkan den godes saga, med Bardr Bratt. I
norska handlingar från tiden 1200 -1500
näninns åtskilliga herrar med namnet
Bratt, vilket ord är liktydigt med
'högdragen'. En gren av den oldgamle adlige
slägt Bratt kvarlever i Gudbrandsdalens
allmogestånd; medlernmarna gifta sig blott
Inom ätten, och deras tro på
härstamning från de gamle norske
konger är orubblig. Av en till
Värmland inflyttad gren skall
lantvärnsmannen Nils Brath blivit adlad
1456. I följd av ett ofrälse gifte
skall en hans ättling ha förlorat
adelskapet och bortlagt
ättnamnet...»
Den enkla verkligheten bakom denna
högdragna fantasimålning är
följande: Drängen Anders An-
(128)
dersson, vilken blev krämare i
Brätte (Vänersborg), äktade pigan
Stina Larsdotter Bånge och antog hennes
namn Bånge. Deras son kallade sig Bratt,
efter Brätte, och blev ägare till
Brattfors samt är stamfader åt den
ofrälse krämarsläkt, som det
här är fråga om. Vid 1896
års adelsmöte sökte familjen
Bånge-Bratt bli upptagen i
riddarhusgenealoglerna, men avvisades, med
så mycket mer skäl som Örnberg i
sina »Ättartal» 1891 konstaterat
att föräldrarna till drängen
Anders Andersson »Bånge»
äro okända. Denna i och för sig
mera löjeväckande än allvarliga
fråga har bär utförligt
behandlats av det skälet att en
släktmedlem, med. dr Ivan (Bånge-)
Bratt såsom förste ledare av det
» halvstatliga» svenska spritmonopolet
förvärvat ett rykte,. som vida
övergår de gamle norske kongers,
från vilka hans släkt uppges
härstamma.
Handlanden Bratt i Göteborg, hade med
judinnan Josefina Pineus fyra barn. Ernst B.,
handlande i Göteborg, blev den falska
adelsätten Bånge-Bratts huvudman. Av
hans sex barn är Gösta B. kapten i
Värmlands regemente och har tre söner;
Sidney B. är handlande i Göteborg och
har fyra barn; Lars B. är anställd vid
en fabrik i Liverpool och har en son; en dotter
är skild från kaptenen Viggo Deshayes
vid Västernorrlands regemente och en yngre
dotter är änka efter en kusin kaptenen
Haij n:r 1187, (ävenledes judeättling,
varom här nedan redogöres) samt omgift
med ma-
(129)
joren Nils Mesterton, av en på
1650-talet till Stockholm invandrad
kramhandlare, som hade 13 barn och uppges ha
tillhört »en förnämlig
engelsk ätt», vars vapen
ättlingarna ännu för!
Halvjudinnan Marie Louise Bratt är
änka efter kaptenen Ali Haij vid
Bohusläns regemente och hade med honom fyra
barn, av vilka den ovan nämnde sonen
äktade sin morbroders dotter, därmed
ökande det judiska inslaget hos barnen Ali
och Viveka Haij. Estelle Alisdotter Haij giftes
med den finske översten Costlander,
direktör för Centraltryckerlet i
Helsingfors och f. d. rysk ordensriddare.
Modern är efter Bolinskaptenen Haijs
död omgift med finske redaktören Axel
Berntson i Stockholm. Hennes broder halvjuden
Gustav Bratt var handlande i Göteborg, och
av hans barn är Donald ingenjör i
Göteborg, Leif är kapellmästare i
Göteborg, och Mona är hustru åt
museimannen d:r Stig Roth i Göteborg.
Halvjuden Hjalmar Bratt var handlande i
Göteborg, innan han blev redaktör av
den på sin tid mycket spridda tidskriften
»Hvar 8 dag». Med Lilly Hartvig har
han fem barn, av vilka f. d. löjtnanten
Nils B. i Andra livgrenadjärregementet
är direktör i A.-B. Alga samt har fyra
barn. Av dennes bröder är Henrik Bratt
försäkringsman i Stockholm, och Klas
är chef för den judiska Epaboden i
Örebro; en syster är änka efter
den judiske di-
(130)
rektören Erik Lamm i Svenska
Handelsbanken och en är skIld från
direktören Bertel i Antwerpen.
Den ovannämnda judaiserade
adelsätten Haij n:r 1187 leder själv
sina anor från en skotsk allmogeman som
år 920 i strid mot skandinaviska vikingar
skulle ha uppmuntrat sina landsmän med
ropet »Häj», vilket sedermera
blev hans ättlingars familjenamn. Han
uppges för sin tapperhet ha bilvit adlad
och i skölden fått det ok varmed han
slagits. Han skulle ha varit stamfar till en
viss (faktiskt till extraktionen okänd)
Haij, som i början av 17:de seklet tagit
svensk sold och vars son tjänade sig upp
från gemen knekt och i egenskap av major
fick svenskt adelspatent 1689. Den svenska
ätten Haij påstår sig vara av
samma stam som de engelska markiserna av
Tweeddale, grevarna av Erroll och grevarna av
Kinnoul m. fl., men ett sådant samband
är fullkomligt obestyrkt. För
övrigt härstamma de nämnda
engelska ätterna enligt egen uppgift
från en skandinavisk »sieur de la
Haijes», som med Wilhelm Bastarden
från Normandie kommit till England.
Juden Pineus representeras, såsom av
det ovanstående framgår, i svenska
riddarhuset av ätten Haij och bland den
ointroducerade pretentionsadeln av
släkterna Bratt och Mesterton.
|