Vad
är Israel?
101
fakta istället för den judiska
lögnpropagandan
av
Ahmed
Rami
|
52
ANTISEMITISM
-
SIONISMENS GROGRUND
30. Radio Islam
hävdar att judehatet eller antisemitismen var - och
alltjämt är - sionismens grogrund och
förutsättning: utan antisemitism ingen sionism.
För sionisterna är den judiska assimileringen
den huvudfiende som främst måste
bekämpas, eftersom assimilerade judar upphör
att vara judiska nationalister och därmed kan de
inte bli sionister eller värvas för sionismen.
Den judiska sammanhållningen över
nationsgränserna och myten om ett enat judiskt folk
som skiljer sig från alla andra folk är ju
sionismens förutsättning. Denna judiska
sammanhållning kräver ett gemensamt hot:
judehatet, antisemitismen. Utan ett sådant hot
från omvärlden underlättas och
påskyndas i de sekulariserade moderna
samhällena judisk assimilering, och sionismen blir
bara en generalstab utan soldater, ett huvud utan kropp.
Därför blir antisemitismen nödvändig,
räddaren i nöden. Här några
uttalanden av framstående sionister:
Theodor Herzl, sionismens grundare,
skriver i sin efterlämnade dagbok:
"Antisemiterna kommer att vara våra
mest pålitliga vänner och de antisemitiska
länderna kommer att vara våra
allierade."
(Patai, 1960, band I, s.84)
Dr Arthur Ruppin:
"Man kan väl inte säga att
endast antisemitismen har satt sionismen till
världen, men åtminstone i Västeuropa
är antisemitismen den starkaste agitatorn
för sionismen, och antisemitismens
undergång skulle också leda till
sionismens undergång."
(A Ruppin: Die Juden der Gegenwart, Jüdischer
Verlag, Köln, 1911, s. 278)
Dr Leo Wertheimer säger i sin bok
"Der Judenhass und die Juden", som utkom 1918:
"Antisemitismen är judarnas
räddande ängel, som kraftfullt sörjer
för att judarna förblir judar...
Antisemiterna har skapat det judiska medvetandet hos
många judar som inte vill vara judar."
(citerad av dr Franz Scheidl: "Israel - Traum und
Wirklichkeit", Wien, 1962, s. 18)
Den store sionistledaren dr Nahum Goldmann
sade i sitt inledningsanförande vid Judiska
Världskongressens möte i Géneve den 23
juli 1958:
"När antisemitismen i dess klassiska
mening försvinner medför detta visserligen
en förbättring materiellt och politiskt
för de judiska samfunden överallt i
världen, men det har också en negativ
inverkan på vårt interna liv...
Vårt (judiska) folk vet att kämpa
heroiskt i dåliga tider men har ännu inte
lärt sig att leva skapande i goda tider."
( N.Y. Times, 24 juli 1958)
Och i sin bok Den judiska paradoxen
(Tiden, Sthlm, 1978, s. 182)
säger Nahum Goldmann:
"En fullständig assimilation skulle
vara en sannskyldig katastrof för hela det
judiska livet."
Och prof Jeshua Goldmann förklarade
vid den 26:e Världssionistiska Organisationens
möte i Israel den 30 december 1964:
"Den största faran för
judendomen och den judiska enigheten är den
bristande antisemitismen."
(citat från Franz Scheidl, ibid. s. 18)
Det står utom allt tvivel att sionismen
är oupplösligt förbunden med
antisemitismen och inte kan leva den förutan.
Sionisterna framhåller ständigt sin fruktan
och avksy för antisemiter - men man vill inte bli av
med dem utan ständigt väcka den till liv.
Antisemitismens död blir sionismens död.
Nästa
sida
|