Barnbok


AHMED
berberpojken
Av Ahmed Rami



 
 

DEN FARLIGA KLYFTAN

 

Det är uppgjort att Ahmed ska hjälpa farfar om fredagarna, när han är ledig från skolan. På torsdagseftermiddagen går han hem över bergsplatån, trampar på den uttorkade, bruna marken och känner hur det bränner under sandalerna ibland. Dagens solhetta har lagrats i berget, men luften känns sval och frisk nu mot kvällningen. Ahmed är glad att få komma hem.

Men när han väl är hemma, märker han att stämningen inte är så där välkomnande och trivsam, som han föreställde sig när han traskade över den öde bergsplatån. Farfar har kommit från åkern, och han gormar på farmor, för att hans vattenkrus är tomt. Han vill göra tvagningen inför kvällsbönen, och har inget vatten.

Farmor blir på dåligt humör och ger sig på lille Hassan, för något ofog han gjort; förföljer honom ut på backen. Där går den stora tuppen bland alla sina hönor. Han blir alldeles vild av raseri, när han ser att farmor jagar Hassan, lille Hassan, som ger hönsflocken mat varje dag. Han burrar upp fjädrarna och flyger på farmor, så hon ryggar baklänges och inte kommer åt att aga Hassan. Trätande och fäktande med armarna går hon in, för nu är hon arg på tuppen också.

Ahmed får sig en örfil i förbifarten, när hon ser att han skrattar åt henne. Sedan blir han skickad att hämta vatten åt farfar. Nej, det är då inte alls någon mysig välkommen-hem-stämning i huset!

Ahmeds mor sitter på huk och mjölkar kon, som har sitt rum längst ner i huset. Hon ler och ropar en hälsning, när Ahmed tittar in. Äntligen någon som verkar glad över att han är hemma igen.

Tidigt nästa morgon väcker farfar Ahmed. Han tar honom med ut och säger: "Du ska hjälpa Abdallah att driva fåren till klyftan med den underjordiska källan. Det finns fortfarande grönt bete där. Men säj inget till farmor. Hon inbillar sej ju att det bor en djin i källan, så hon skulle bara ställa till bråk."

Men farmor verkar misstänksam, när pojkarna ger sig i väg. Det är som om hon anade något. "Vart går ni med djuren i dag?" frågar hon.

"Däråt," svarar Ahmed och pekar åt fel håll. Han tycker det är skojigt att lura farmor. Det kan hon gärna ha för örfilen hon gav honom.

Fåren och getterna blir som tokiga, när de vädrar det frodiga betet. De rusar i väg och trängs i ingången till klyftan. Det finns en grön sträng av växtlighet på vardera sidan om den smala vattenrännan. Till och med ett par arganträd grönskar fortfarande.

Medan djuren glupar i sig av den friska grönskan, ligger pojkarna i skuggan och tar igen sig. Sedan jagar de ödlor på de heta hällarna på solsidan. De lyckas fånga en ödla och provar om den kan simma. Men den varken kan eller visar lust att lära sig det, så pojkarna flätar en båt av kvistar och låter den stelfrusna stackarn guppa i väg på strömvirvlarna.

Fram på dagen väller det upp tunga, blåsvarta moln bakom klippväggen, och det mullrar svagt. Hettan är tryckande. Pojkarna svalkar sig med att vada omkring i det kalla bäckvattnet, och fåren dåsar och idisslar i skuggan. Men getterna är fortfarande livaktiga och betar på den branta sluttningen. Den svartfläckiga getabocken har lyckats klättra upp i ett av arganträden och balanserar skickligt på grenverket, när han mumsar i sig av bladen och frukterna.

Plötsligt tappar en av de halvvuxna killingarna fotfästet på klippbranten, och när den rutschar utför, drar den med sig grus och sten. Ett stort, kantigt block lossnar och studsar med stor hastighet mot fårens viloplats. Pojkarna skriker ut varningar. Men vad hjälper det! Får är tröga djur. De ligger tätt tillsammans och känner varandras kroppar. Det inger dem den största möjliga trygghetskänsla.

Ahmed kommer hem, uppskärrad och andfådd, finner farmor och Saida ensamma, sovande på fällarna vid väggen. Han måste väcka farmor och fråga var farfar är.

Vad är det? Har det hänt något? Svara pojke!" Farmor är hastigt klarvaken och kravlar sig upp på stela ben.

Men Ahmed vill inget säga. Farmor är inte den rätta att tala med i den här stunden. Fast han är så upprörd, så han har tårar i ögonen, vill han inget säga.

"Är det Abdallah? Har det hänt Abdallah nåt? Så svara då, pojke!" Farmor ryter och ruskar Ahmed hårdhänt. Saida vaknar och börjar gråta. Men Ahmed bara skakar på huvudet och springer ut.

Där kommer farfar äntligen, och Ahmed kastar sig över honom. Nu forsar orden. En stor sten...fåret låg i vägen...stenen rullade utför branten...träffade fåret...nu ligger det där, kan inte resa sig.

"Ni har varit vid ravinen!" skriker farmor, som följt efter Ahmed ut. "Ni har stört djinnen. Arma barn! Ni skulle aldrig gått dit."

Farfar ryter åt farmor att vara tyst, och sen tar han med sig Ahmed bakom stenmuren, så han får tala med honom i lugn och ro. Det står snart klart för farfar, att det bara finns en sak att göra. Han hämtar sin lilla väska, där han förvarar slaktkniven, och följer med Ahmed.

På eftermiddan bryter det ut ett oväder med åska och skyfall. Alla, som kan, beger sig inomhus och stannar där resten av dagen. Farmor sitter på sin matta. Vaggande med överkroppen mumlar hon böner, så länge ovädret varar.

Det är mycket vatten som strömmar ner från himlen denna eftermiddag. Men det är inte så stor välsignelse med det, ty jorden är dammtorr, och vätan tränger inte ner, utan forsar bort i breda rännilar och bäckar. Dessvärre spolar det med sig mycket av den goda myllan på terasserna.

Skyfallet är ändå ett gott tecken. Nu är den döda jordens tid snart förbi. Höstregnen ska väcka jorden till liv igen, så att den blir fruktbar och alstrar ny växtlighet.

Farfar ska harva åkrarna och så vete, korn och majs. Snart går det också att hitta gott bete till djuren lite varstans i omgivningarna, och pojkarna slipper driva dem till den farliga klippravinen.

 

Föreg. sida

Nästa sida

Index


ZIP

FÖRORD

1. ALI ÄR ETT AFFÄRSGENI

2.
EN TUFF ARABFLICKA

3.
DE UNDERLIGA KRUMELURERNA

4.
MOSKÉBESÖKET

5.
POJKLIGAN

6.
DET ÄR SOM EN SKÖN DRÖM

7.
KAMELEN

8.
DEN VACKRA TUPPKYCKLINGEN

9.
OFFERSLANTEN

10.
EN DYSTER ÅTERKOMST

11.
OFFICEREN

12.
FARMORS MATTA

13.
BRÖLLOPET

14.
ÅSNAN OCH KARTAN

15.
DEN FARLIGA KLYFTAN

16.
UPPDRAGET

17.
SKINNPÅSEN

18.
DEN RIKE ANALFABETEN



Ett liv
för frihet
Självbiografi
Av A. Rami

ZIP



Ahmed Rami´s biograhie in other languages:
French
Russian
Português
Engelsk




Vad är
Israel?
101 fakta istället för
den judiska

lögnpropagandan
---Av Ahmed Rami.

ZIP


Israel
Falsk
Varudeklaration

Den Judiska myten
om rasen
-Av Ahmed Rami.

ZIP


Israels makt
i Sverige
Av Ahmed Rami

ZIP



Judisk
häxprocess
i Sverige
Av Ahmed Rami

ZIP



No hate. No violence. Races? Only one Human race.
United We Stand, Divided We Fall.
Know Your enemy

You too are welcome as a freedom fighter. Act now! Tomorrow it will be too late!
Compose your letter online. Write now to Rdio Islam
Ahmed Rami, writer, journalist, is the founder of the radio station Radio Islam.
Donations to help his work may be sent (in cheques or in notes) to his address:
Ahmed Rami - Box 316 - 10126 Stockholm, Sweden
Phone:+46708121240
Latest additions:
English -Svensk -French -German -Portug -Arabic -Russian -Italian -Spanish -Suomi
© No Copyright. - All texts and files in this Site may be republished and reproduced
as long as Radio Islam-(at http://www.abbc.net) where they are located - is mentioned.

HOME